1 / 45

Erfarenheter från EN 1090-1 Certifieringar

Erfarenheter från EN 1090-1 Certifieringar. AAA Certification AB www.a3cert.com.

zelig
Download Presentation

Erfarenheter från EN 1090-1 Certifieringar

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Erfarenheter från EN 1090-1 Certifieringar AAA Certification AB www.a3cert.com

  2. Vi tar lite bakgrund varför obligatoriska krav på certifiering EN 1090-1, CE-märkning och Prestandadeklarationer.Direktiv o förordningarCPD/CPRHarmoniserade standarder.Utförande StandarderCertifiering CE-märkningPrestandadeklarationerMarknadskontroll AAA Certification AB www.a3cert.com

  3. Europaparlamentet o Rådet CPR Ackr organ Anmälda organ EU- kommissionen 1,1+,2+,3 Mandat, -krav, -kontrollform BYGGNAD Eurocode TILLVERKARE Importör Distributör CEN/CENELEC Produkt ETA hEN -bil ZA -- krav --kontrollform, 1,1+,2+,3,4 CE Prestanda- deklaration Medlemsstat Nationella val

  4. Direktiv o förordningar • Det finns ca 38 Direktiv /Förordningar som man ska CE-märka mot • Några exempel: Tryckkärlsdirektivet, Leksaksdirektivet, Lågspänningsdirektivet, EMC-direktivet osv. • CPR (Byggproduktförordning) är en av dessa 38.

  5. Från CPD till CPR. • Från CPD till CPR • Construction Products Directive (Council Directive 89/106/EEC) från 1988 • Byggproduktdirektiv, upp till medlemsländer att implementera • Istället: Construction Products Regulation (Regulation No 305/2011) • Byggproduktförordning, gäller direkt som lagstiftning . Alltså inget som ska införlivas i nationell lagstiftning.

  6. Harmoniserade standarder. • Inom byggområdet finns det ca 420 Harmoniserade standarder. • Några exempel inom stål: EN 1090-1, EN 10025-1, En 10210-1, EN 10219-1 • Betong har ca 15-20 harmoniserade standarder. • EN 1090-1 torde vara den mest omfattande.

  7. Utförande Standarder. • EN 1090-2 (Utförande av Lastbärande komponenter i Stål). • En 1090-3 (Utförande av Lastbärande komponenter i Aluminium). • Några hundra svetsrelaterade standarder. • Standarder för VFZ och målning. • EN 15048-1 Samprovade icke förspända skruvar • EN 14399-1 Samprovade förspända skruvar

  8. Certifiering utförd av Notified Body • I de harmoniserade standarden framgår mod vilken metod som Certifieringen ska ske. • En 1090-1 anger 2+ som är certifiering av Tillverkarens FPC-system (produktionsstyrningssystem). • Certifieringsorganen ska vara anmälda organ kan kontrolleras mot Nando.eu • Swedac är utsedd av regeringen att utföra detta i Sverige. Boverket har ingen roll i granskning av Anmälda organ.

  9. Marknadskontrollen. • Regeringen har givit Boverket att sköta marknadskontrollen. • SWEDAC och Certifieringsorganen har ingen roll i detta. • I Sverige ska sanktionsavgifter användas om CPR inte följs. Boverket tillsammans med Byggnadsnämnderna.

  10. Läget just nu. • 125 certifierade bolag i Sverige. • 50 till kanske….. • Hur många borde det var? • 500 1000 1500 2000 vi vet inte.

  11. Vad händer efter 1 juli 2014. • Obligatoriskt krav på CE-märkning. • Olagligt att sätta en produkt på marknaden utan att CE-märka om den omfattas av en harmoniserad standard. • CE-märks byggprodukten ska det även finnas en Prestandadeklaration. • Kommer det att följas? • Vem riskerar mest • Boverket och Byggnadsnämnder har stort ansvar. • Allra störst risk tar nog ändå de Kontrollansvariga.

  12. Största problemen: • Kort tid till 1 juli • Problem att få CE-märkt material in i Produktionen • Bedömning Konstruktörer • Elektrodhantering • Ytbehandling • Varmförzinkning • Certifierade Underleverantörer • Mottagningskontroll • 15612 jmf 15614 • Utförandeklasser • Svetsansvarig • Svetsmetoder • Förvärmning • Tillsatsmaterial • Svetsklasser, Utförandeklasser, koppling till ISO 3834 • WPQR/WPS • Svetsarprövningar • Nästning, häftsvetsar • Svetsplan • Skruvar • Kalibrering svetsmaskiner

  13. EN 1090-1 ISO 3834-serien, EN 15085-2 • EN 1090-1 Bedömning av överenstämmelse med ställda krav. • EN 1090-2 Utförande av stålkonstruktioner • 3834- 1 Kriterier för val av tillämplig nivå för kvalitetskrav. • ISO 3834-2 Omfattande krav • ISO 3834-3 Normala krav • ISO 3834-4 Enkla krav • EN 15085-2 Tåg relaterad svetsstandard

  14. Till CE-märkning • ”Typgodkännande får bara utfärdas om produkten inte omfattas av en harmoniserad standard eller av ett europeiskt tekniskt godkännande (ETA) (europisk teknisk bedömning från 1 juli 2013).” - Boverket

  15. Underleverantörer • CE-märkt material in till fabrikerna. • Certifierade underleverantörer • Plåt EN 10025-2, Profiler (VKR) EN 10219-2, Profiler VKR EN 10210-2 • Målare • Varmförzinkare

  16. Mottagningskontroll • CE-märkt material in. • Mottagningskontroll enligt ISO 9001 är oftast lämpligt • 2.1 intyg • 3.1 intyg för S 355 J2 material • Spårbarhet för EXC 3 o 4

  17. Koppling mellan EN 1090 och ISO 3834 • EXC 1: ISO 3834-4 EN • EXC 2: ISO 3834-3 EN • EXC 3: ISO 3834-2 EN • EXC 4: ISO 3834-2 EN

  18. Beständighet • Målning, varmförzinkning, sprutmetallisering. • Målas ISO 12944-serien • VFZ ISO 1461 • Förbehandling ISO 8501-3

  19. Varmförzinkning • Enligt ISO 1461 • Saker att kolla på: • Finns ett dokumenterat FPC-system ( ISO 9001), Finns en första Typprovning? • Rutiner för att sköta baden. Sköts det? • Finns rutiner för avrinning håltagning etc. • Finns utrustning för tjockleksmätning? Är den kalibrerad? • Första typprovning vid serieproduktion. • Förstår dom CE-märkning Prestandadeklaration.

  20. Målning • Saker att kolla på: • Finns ett dokumenterat FPC-system ( ISO 9001) • Rutiner för blästring. Finns likare för Sa 2,5 • Finns rutiner för temp och RF • Finns utrustning för tjockleksmätning? Är den kalibrerad? • Första typprovning vid serieproduktion. • Förstår dom CE-märkning Prestandadeklaration.

  21. Sprutmetalliceras • Saker att kolla på: • Finns ett dokumenterat FPC-system ( ISO 9001) • Rutiner för påläggningen. Sköts det? • Ska metoderna var tredjepartsgodkännda? • Finns utrustning för tjockleksmätning? Är den kalibrerad? • Första typprovning vid serieproduktion. • Förstår dom CE-märkning Prestandadeklaration.

  22. Svetsgas • MIG vs. MAG • I= Metall inert gas (aluminium, rostfritt) • A=metall aktiv gas (svart)Skall vara CE-märkt. • Kolla rutiner för gasmätare, att de följer WPS, att de vet hur man testar gas (olika gas ger olika flöden!)

  23. Svetsmetoder • 111 MMA (manual metalarc) Pinne • 121 UP/SAW (under pulver/submergedarcwelding • 131 MIG (Metal inert gas) • 135 MAG (Metalactive gas) homogentråd • 136 MAG Slaggande rörtråd • 138 MAG Rörtråd, ej slaggande • 141 TIG • 311 GAS • 783 Bultsvetsning

  24. Förvärmning • Styrs av EN 1011 • Fråga svetsansvarig när de krävs förvärmning • (Rätt svar 25-30mm i S355)

  25. Kompetenskrav svetsansvarig Hänvisar till standarden ISO 14731 IWS: ca 227 h IWT: internationell 340 h, i Sverige 450 hIWE: 450 h

  26. Koppling mellan svetsklass och utförandeklass • Svetsklasserna B, C, D definieras i ISO 5817 • EXC 1: Svetsklass D • EXC 2: Svetsklass C, dock accepteras kvalitetsnivå D för ”smältdike” (5011, 5012), ”överlappning” (506), ”svetssträng utanför fog, tändmärke” (601) och ”ändkrater” (2025); • EXC 3: Svetsklass B • EXC 4: Svetsklass B+ (definieras i EN 1090-2)

  27. CE-märkning • Gemensamma regler i hela EU • Producenten går i god för att produkten uppfyller ställda krav • Beroende på vilken typ av byggprodukt det är så kan man klara sig med självdeklaration (som t.ex. stålreglar för icke bärande innerväggar) • Eller så krävs godkännande från ett Anmält organ (Vilket gäller EN 1090) då är det 2+

  28. Anmält organ (Notified body) • Godkänns av EU-kommisionen • I Sverige utförs granskning och godkännande av SWEDAC • Anmälda organ får verka världen över (ex. Tyskt anmält organ godkänner fabrik i Kina som säljer produkter i Polen) • Krav ställs på opartiskhet, kompetens, rutiner etc. • AAA Certification AB var först, och är störst, i Norden.

  29. När börjar det gälla? • EU förordningar går över svensk lag så: • 1 juli 2014 är deadline. Sen blir det olagligt att sälja icke-CE märkta produkter. • MEN! Boverkets EKS 8 som gäller säger att eurocoder skall gälla för dimensionering. Och i Eurocode 1993-1-1 så är EN 1090 en normativ referens för utförandet. (Inte rådgivande eller informativ) • Konsekvensen: inget krav på att CE-märka än, men kraven i EN 1090 skall uppfyllas idag! (Om det inte är ett gammalt bygglov, innan ca mars 2010)

  30. EN 1090 • European Norm 1090, nuvarande version heter SS-EN 1090-2:2009+A1:2011 • EN 1090-1: Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner – Del 1: Bedömning av bärverksdelars överensstämmelse med ställda krav • Kravstandard, den anmälda organ godkänner emot • EN 1090-2: Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner – Del 2: Stålkonstruktioner • Utförandestandard för stål • EN 1090-3: Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner – Del 3: Aluminiumkonstruktioner • Utförandestandard för aluminium

  31. Samma regler i hela Europa? • Som princip, ja. • Kommissionen är tydliga med att konkurrerande märken/standarder är förbjudna. • MEN! Olika länder har olika nationella val (125 stycken…) • Sverige har valt t.ex. S 355 J2 som slagseghetskrav. • Olika länder har olika partialkoefficentervilket ger olika ekvationer. • Livsfarligt att använda samma datorprogram för Sverige, Danmark, Polen med andra ord!

  32. Vad omfattas av EN 1090? • Mandat 120 anger följande. • 01/33 : TRAFFICKED AREAS • 02/33 : FOUNDATIONS AND RETAINING WALLS • 03/33 : PILE FOUNDATIONS • 04/33 : EXTERNAL WALLS (INCLUDING CLADDING), INTERNAL WALLS AND • PARTITIONS • 05/33 : FLOORS , GALLERIES, CEILINGS • 06/33 : PREFABRICATED SYSTEMS FOR FLOORS AND GALLERIES, STAIRS, • RAMPS, RAISED ACCESS FLOORS, BALUSTRADES AND HAND RAILS, • INCLUDING EXTERNAL WORKS • 07/33 : ROOFS • 08/33 : FRAME ( INCLUDING CHIMNEYS AND SHAFTS) • 13/33 : FLOORS AND STAIR FINISHES • 24/33 : SUPPLY OF ELECTRICITY • 25/33 : LIGHTING • 26/33 : COMMUNICATION • 27/33 : TRANSPORT-LIFTS, HOISTS, ESCALATORS, CONVEYORS • 30/33 : CIRCULATION FIXTURES • 33/33 : STORAGE FIXTURES Tumregel: är det lastbärande och man använder eurokoder för att beräkna är det EN 1090.

  33. Vilka omfattas av EN 1090? • Stålbyggare • Smeder • Målningsutförare • Grossister • Ytbehandlare t.ex. Varmförzinkning • Konstruktörer

  34. Utförandeklass, Executionclass • Beror på tre faktorer: konsekvensklass, driftsklass och tillverkningskategori

  35. Utförandeklass, forts. • Olika detaljer på en del av ett lastbärande komponent kan ha olika utförandeklass • Det är konstruktören som väljer utförandeklass, enligt vad eurokod föreskriver . • Sedan är det upp till svetsansvarig att avgöra hur man uppnår utförandeklass (EXC), dvs. konstruktören väljer INTE elektroder, elektrodklasser, svetsmetod eller liknade!

  36. Utförandeklasser (Execution Class) • EXC 1: Skärmtak, räcken, djurstallar, carport • EXC 2: Lager, kontor, hus • EXC 3: Dynamiskt påkända konstruktioner, broar, riktigt stora hus, • EXC 4 : Kärnkraft, stora arenor

  37. Krav på företagen • EXC 1: Kontroll på material in, rutiner för tillsatsmaterial, godkända svetsarprövningar. • Inga krav på svetsansvarig, inga krav på WPS/WPQR (Svetsdatablad, kvalificerad svetsmetod) • Krav på godkännande av anmält organ, precis som alla EXC nivåer

  38. Krav på företagen • EXC 2: Krav på WPS/WPQR (Svetsdatablad, kvalificerad svetsmetod). • I vanliga fall WPQR enligt ISO 15614-1, gäller bara på det företaget. • Om endast upp till S 355, då kan man använda ISO 15612, går att ”låna” från kollegor eller köpa från någon. • Inga krav på spårbarhet på chargenivå på materialet, mer än att t.ex. S 355, S 235 och S 275 måste särskiljas • Kan dock vara en poäng att ha spårbarhet till charge för att kunna hålla nere förvärmningsbehovet. • Oförstörande provning på 0-10 % beroende på fogtyp och utnyttjandegrad

  39. Krav på företagen • EXC 3 och EXC 4 • Spårbarhet till charge på alla projekt • Oförstörande provning på 5-100% beroende på EXC och svetsutforming

  40. Nio punkter som skall deklareras i EN 1090 • Dessa nio punkter skall prestandadeklareras • 4.1 Ingående produkter • 4.1.1 Allmänt • 4.1.2 Ingående produkter för stålkomponenter • 4.1.3 Ingående produkter för aluminiumkomponenter • 4.2 Toleranser för mått och form • 4.3 Svetsbarhet • 4.4 Brottseghet • 4.5 Bärförmågeegenskaper • 4.5.1 Allmänt • 4.5.2 Bärförmåga • 4.5.3 Utmattningshållfasthet • 4.5.4 Brandmotstånd • 4.5.5 Deformation i bruksgränstillstånd • 4.6 Reaktion vid brandpåverkan • 4.7 Farliga ämnen • 4.8 Slaghållfasthet • 4.9 Beständighet

  41. CE-märkt in, CE-märkt ut • Som huvudprincip skall allt material in vara CE-märkt • Inkluderat tillsatsmaterial, svetsgas, grundmaterial etc. • Antingen CE-märker underleverantörer delkonstruktioner, eller så jobbar de under företagets FPC-system med rutiner för mottagningskontroll, etc. • Köps t.ex. svetsarbetet in så räcker det att underleverantören är ISO 3834 certifierade och företaget behöver inte direkt kontrollera/styra underleverantörernas produktion • Sedan kan det EN 1090-certifierade företaget CE-märka

  42. Exempel på CE-märkning

  43. Exempel på CE-märkning

  44. Godkännanden • ZA 3.2 Geometriska data och materialegenskaper (Ex. stålgrossist som kapar balk) • ZA 3.3 Deklaration av komponenters bärförmåga (Ex. företag med egen konstruktion och totalentreprenad) • ZA 3.4 Deklaration mot komponentspecifikation(Ex. Smed som arbetar mot ritning) • ZA 3.5 Deklaration av komponentens hållfasthetsvärde(n) från köparens beställning

More Related