590 likes | 826 Views
Patientens lärande Förutsättningar och hinder. Birgitta Klang Söderkvist 2012 birgitta.klang@ki.se. Samtal Intervju Information Undervisning. Samtala – skapa en relation/trygghet Intervjua - f å information Informera - vara underr ä ttad Undervisa - ö ka kunskap.
E N D
Patientens lärandeFörutsättningar och hinder Birgitta Klang Söderkvist 2012 birgitta.klang@ki.se B
Samtala –skapa en relation/trygghetIntervjua - få informationInformera - vara underrättadUndervisa - öka kunskap
Information riskerar bli en passiv aktivitet där inte patienten involveras. Information kan dock vara en del i en pedagogisk undervisningssituation men kräver då en medveten planerad aktivitet tillsammans med patienten.Undervisningär en aktiv och medveten planerad aktivitet – ett program som kräver identifiering av behov av önskemål och vilka beteenden som är lättast, möjliga eller nödvändiga att påverka och där patientens hela livsvärld involveras.- en aktivitet som planeras och genomförs tillsammans, två experter med olika kompetenser.
Förutsättningar eller Hinder?
Patientundervisande strategier sker- informellt- spontant - integrerat i dagliga arbetsuppgifterUppfattas mer som en rutin än ett problemfokuserat arbete som utgår från patientens erfarenheter (Friberg 2001, Gedda 2001, Öhman 2003)
Undervisar InformerarGer råd Ger direktivInstruerar VäglederGer stöd VisarHandleder BerättarUppmuntrar UppmanarFörklarar (Friberg 2001, Gedda 2001, Öhman 2003)
Sjuksköterskan säger till patienten: ”Vi ska ta lite kontroller också”. Hon fattar patientens handled, tittar på klockan och säger efter en kort stund: ”den var 110, du har lite hög puls i dag. Kan det bero på att du har feber? Kan du vara uppe och gå?….till toan till exempel?””Ja” säger patienten lite tyst. Sjuksköterskan tar blodtrycket och säger: ”90 genom 60 i tryck…vi ska ta tempen också:” Hon dar för draperierna och frågar: ”Kan du vända dig på sidan?” Patienten vänder sig utan att säga något. Sjuksköterskan sätter in tempen, väntar en stund, tar ut den tittar på den och säger: ”lite feber har du….38 grader”. (Friberg 2002)
En patient pekar på venflonen som sitter i armvecket och frågar om han behöver den? ”Du behöver vätskedrivande ibland och då verkar det snabbare om man ger det där” säger sjuksköterskan. ”Jaha” säger patienten. (Friberg 2002)
Samtalets karaktär Mycket av - att ge direktiv Lite av - att mana fram, - samarbete, - självständighet/stöd, empati Samtalets innehåll Mycket av - information - slutna frågor - icke-fasthållande - enkel reflektion Lite av - fasthållande - öppna frågor - komplex reflektion Sjuksköterskors rökavvänjningsamtal till patientermed KOL(Österlund Efraimsson 2010)
Patientens vardag • Hitta balans mellan det gamla jaget och det nya jaget – strävan efter jämvikt • Kroppen är en del av jaget, vill inte lämna över den till andra • Sjukdomen är en del av hela livsvärlden • Sjukdomen får inte ta över kontrollen av mitt liv • Testar och utvärderar (Arvidsson 2011, Berglund 2011, Kneck 2011)
Lärandets målKunna fatta rationella och kloka beslutKunna genomföra beslutenKunna värdera resultaten av agerandenaTrygghet Säkerhet TillitHjärna Hjärta HänderVetande Klokhet Kunnande(Episteme Fronesis Techne)(Deccache & Aujuolat 2001, Hansson Scherman 2001, Rankin & Stalling 2005)
Patient empowermentBemyndigandeMål och Metod? • En princip som ska stärka individens möjlighet att bli mer självständig, formulera egna mål, ta makt över sitt liv (National Encyklopedin) • Genom att dela med sig av sin professionella kunskap till patienten överförs någon form av makt till denne (Falk-Rafael 2001) • Patients are empowered when they have the knowledge, skills, attitudes and self-awareness necessary to influence their own behaviour and that of others in order to improve the quality of their lives, which also involves a sense of control over their own health and life-styles(Andersson m fl 1991) B Klang 12
Patient bemyndigandeMedel • En förutsättning för ett optimalt bemyndigandeär att gemensamt • reflektera • planera • genomföra (implementering) B Klang 12
Empowerment group education2-dagars work-shop3 halvdagas uppföljning7 läkare, 12 sjuksköterskor(Thors Adolfsson m.fl. 2004) B Klang 12
Fokusgrupp 3-9 månader- Lätt att falla tillbaka i gamla roller- tidigare en mer distinkt roll- På ett sätt är det lättare att göra som vi brukar, undervisa och tala om för dem vad de ska göra- Tar tid att ändra sin roll, svårt att få tid till förberedelse- Att förstå är en sak, att genomföra det är en annan(Thors Adolfsson m.fl. 2004) B Klang 12
Förändring från att vara expert och ge råd och rekommendationer till att vara facilitator med fokus på patientens behov- Vara en god lyssnare, vara känslig för kunskapsbrist, ge information när det behövs, ge pat. möjlighet att ta eget ansvar, uppmuntra till detta - Svårt med problemlösning, göra planer och sätta mål(Thors Adolfsson m.fl. 2004) B Klang 12
Uppföljning av information 67 patienter (cancerbehandling)Använt internet 47,5%Ej fått skriftlig information av personalen 30%Viktigt med information om sjukdom behandling/biverkningar, verksamheten ca 80%Önskar mer information 26%Personalen visat litet eller inget intresse 50%
Expert – KonsultVårdpersonalens syn på sitt ansvar • EXPERT • Jag ska lösa problemet • Jag matar dig med lösningar • Jag vet vad som är bra för dig • Skicklig problemlösare • KONSULT • Jag deltar i att lösa problemet • Jag respekterar och accepterar din känsla • Jag utgår från att du har kapacitet att lösa problemet • Skicklig i att fråga och lyssna B Klang 12
”Jag var på en sådana kurs om att lära sig leva med sin sjukdom. Men det har inte fastnat i min hjärna, det har runnit rätt igenom mitt huvud. Kursen handlade om att lära sig lyfta och lyssna på sin kropp. Det fanns inte i min värld just då” (Berglund 2011)
”På sjukhuset har de bara utbildat folk, de är inte diabetiker, de är sjuksköterskor och läkare som har ett visst kunnande, okej, men de har ingen erfarenhet av hur det är att vara diabetiker. De kan inte tala om för en person till exempel att så och så är det” (Berglund 2011)
HUR tänker Du om din situation?Erfarenheter - Farhågor HUR tror Du att det vi beslutat kommer att fungera för dig?Förutsättningar - Hinder
”Jag har aldrig forskat i vad som händer i kroppen eller brytt mig om det nämnvärt. Det har jag aldrig gjort. Jag menar, vad det beror på i den meningen, har ju ingen betydelse för jag kan inte påverka det. Det räcker för min del att jag vet vad jag är allergisk mot och försöker undvika det, men att veta vad som händer inne i kroppen, det hjälper ju inte mig.”(Hansson Scherman 1998)
”Sjuk och sjuk, jag vet inte. Jag tänker inte så riktigt. Sjuk är man om man måste ligga i sängen. Det tycker jag är sjuk. Jag jobbar ju som vanligt, även om man kan vara tröttare”(Hansson Scherman 1998)
”Jag tänker aldrig låta sjukdomen kontrollera mig. Jag brukar testa den…… och då……. hellre går jag emot den och tänker att så farligt kan det inte vara…… inte för mig” (Arvidsson 2011)
Förutsättningar • Ålder • Kön • Yrke • Utbildning • Socialt/omgivning • Sjukdomshistoria B Klang 12
Förutsättningar • Tro/teorier/erfarenheter • Inställning/motivation/känsla av kontroll • Önska och förmåga att ”ta ansvar”, påverka • Trygghet, säkerhet, tillit • Friskfaktorer • Hanteringsförmåga, copingstrategier • Inlärningsstilar • Fysiska/psykosociala förutsättningar B Klang 12
”Man ska äta medicinen tre gånger om dagen eller en gång om dagen, fastän man inte är sjuk för att förebygga om man ska bli sjuk. Och det tycker inte jag, att man ska äta medicin när man inte är sjuk. Så det blir inget med det”(Hansson Scherman1998) B Klang 12
”Alla läkare har sina olika teorier om det här. Och jag tycker inte någon stämmer med vad jag tycker. Även om de vet en massa, så vet de i alla fall inte hur jag känner det. Om de inte vet det, så tror jag inte de kan bota mig heller”. (Hansson Scherman 1998) B Klang 12
Känsla av sammanhang (KASAM) eller Sense of coherence (SOC) - Begriplighet - Hanterbarhet - Meningsfullhet (Antonovsky 1991) Coping-strategier - Emotionella - Palliativa/lindrande - Konfronterande (Lazarus & Falkman 1984) Förutsättningar - StrategierFriskfaktorer B Klang 12
CopingstrategierEmotionellaOroar sig, gråterRöker, äter, drickerDagdrömmeranklagar andraLindrandeLägger problemet åt sidanSoverSkrattar år sakenGör något annatKonfronterandeFysiska aktiviteterDiskuterarSöker hjälpSöker information B Klang 09
”Jag äter medicin precis när jag behöver, när jag känner, för man lär ju känna sig själv. Och kan man känna igen symtomen och vet vad det är, så behöver man ju inte ta i förebyggande syfte i samma utsträckning”(Hansson Scherman 1998) B Klang 12
”Jag tycker att kroppen ska kunna lösa det själv egentligen. Det är ju det som är felet att den inte klarar ut det. Det är väl någonting som den inte kan stå emot på något vis. Det får väl liksom få en chans först tycker jag”.(Hansson Scherman 1998?) B Klang 09
”Jag är medveten om att jag inte kan lära en annan person någonting. Jag kan bara skapa en miljö som gynnar inlärning” av Carl Rodgers (Ewles & Simnett 2005)
Samtal Tester Observationer Beskrivningar/ dagböcker vilja ha fakta-kunskap kunnautföra Våga BedömningHjärta - Hjärna - HänderSelf efficacy(egenbedömning av sin förmåga) B Klang 12
Disease manageraktiva och känner och tar ett huvudansvar för sin behandlingCompliantföljer vårdpersonalens råd, är mindre självständiga, vågar inte fatta egna beslutDishearteneduttrycker bekymmer och ser hinder i att själva kunna sköta sin behandling (Vég 2006) B Klang 12
Frågeområden Hur ser du på (tänker du omkring) din egen roll i din sjukdom och behandling?Vad har du för mål med din sjukdom och behandling? Vilket stöd känner du att du behöver?( (Veg 2006)
Frågeområden • Situationer som påverkats av sjukdomen? • Vad gjorde patienten? • Tankar omkring resultatet? • Nästa gång det händer, vad ska då prövas/göras?
MålFör vem och vad?Kroppsliga resultat eller hälsa/välbefinnande Medicinska mål kontra Individuella mål
Fakta, förstå (kognitivt) Bearbeta känslor, reaktioner, attityder(affektiv) Kunna utföra(psykomotorisk) (Rankin & Stalling 1996) Veta ATT - know that Veta HUR - know how Veta VAD - know what (Sarvimäki 1988) Måste veta Bör veta Vill - önskar veta MålIndividuella B Klang 12
Kommunikation Hjälpmedel Individuellt - grupp Varför, Vad, När, Hur av Vem Medverkan Information/undervisning Träning Observation Stöd Miljö Speciell omvårdnad Samordning Genomförandet B Klang 12
Uppföljning • Utgå från målen • Bedöm uppnådda resultat • Bedöm tillvägagångssättet • Alltid tillsammans med patienten • Gruppundervisning ska följas upp individuellt B Klang 12
Effekter av program • Finns några evidenser? • Går det att utvärdera ett lärande?
4-5 träffar - uppföljning efter 1 år - ökad kunskap- ingen skillnad i self-efficacy, nöjdhet med det dagliga livet, BMI eller HbA1c (Thors Adolfsson m.fl. 2007)
Studiecirklar under ett år med personer med typ 2 diabetes Efter 6 månader ett sänkt HbA1c för att åter öka efter 12 månader (Veg 2006)
SSF (svensk sjuksköterskeförening)Arbetande konferensca 350 artikelgenomgångar(Patientundervisning och patienters lärande. GOTHIA 2007)----------Cochrane granskningar (47 genomgångar)Få evidenserpgaSvaga designerSmå materialOlika interventionerOlika uppföljningsparametrar B Klang 12
Möjliga evidenser- Program över lång tid- Komplexa program (innehåll, aktörer)- Ren föreläsning ger inget lärande
Patientundervisning inom diabetes SBU rapport Gruppundervisning ger effekt på HbA1C vilket inte individuell undervisning visat (SBU rapport nr 195, 2009)
EffektvariablerHälsa och kunskap • Medicinska parametrar • Livskvalitet – välbefinnande - funktioner • Egenvårds- beslutsförmåga • Hopp, lycka, trygghet, motivation, möjligheter, stress, oro…………. • Faktakunskap, förståelse (beskriver, gör, reflekterar) • ??????????