Läsforskningen idag – en översikt

1. Läsforskningen idag – en översikt Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande

7. Tvillingpar vid 5 års ålder

8. Samma tvillingpar i slutet av förskoleklass

9. Samma tvillingpar i slutet av Årskurs 1

10. Samma tvillingpar i slutet av Årskurs 2

11. Det empiriska underlaget för fenotypiska och beteende-genetiska analyser från tvillingprojektet

12. Exempel på frågeställningar från tvillingprojektet • Går det att förutsäga hur barn som kommer att lyckas med att lära sig läsa och skriva? • Vad är det som bidrar till den fortsatta läs- och skrivutvecklingen under de tidiga åren i skolan? • Dyslexi och specifika läsförståelseproblem – två olika former av lässvårigheter som uppträder i olika åldrar • Genetiskt och miljömässigt inflytande på fonologisk förmåga vid 5 års ålder. • Genetiskt och miljömässigt inflytande på tidig läs- och skrivutveckling • Samspelet mellan arv och miljö förändras över tid • Hur stor är egentligen lärareffekten när det gäller barns tidiga skriftspråkliga utveckling?

13. Vad är dyslexi? • Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska, som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. • Störningen ger sig först och tydligast tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. • Men den kommer också tydligt fram genom dålig stavning. • Sekundära konsekvenser av dyslexi kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden. • Den dyslektiska störningen går som regel igen i släkten, och man kan anta att en genetisk disposition ligger till grund. • Vid en mer grundläggande kartläggning av de fonologiska färdigheterna (fonologi avser språkets ljudmässiga form) finner man att svagheterna på detta område också ofta kvarstår upp i vuxen ålder."

14. Uppgifter som används för att testa barnens fonologiska medvetenhet • Ordsyntes • Stavelse- och fonemsyntes • Ordsegmentering • Stavelse- och fonemsegmentering • Ljudlikhet • Rim och sista ljud • Identifiering av första resp. sista ljud i ord

15. Uppgifter som används för att testa snabb namngivning (RAN) • Snabb namngivning av färger • Snabb namngivning av objekt

16. Uppgifter som används för att observera barnens vokabulär • Namngivning av 100 bilder • WPPSI vokabulär

17. Test som används för att observera verbalt minne • Återgivning av berättelser • WPPSI meningsminne • Repetition av nonord

18. Uppgifter som används för att testa barnens tidiga skriftspråkliga kompetens • Kunskap om bokstavsnamn • Kunskap om bokstavsljud • Kunskap om skriftspråklig konventioner • Logografisk läsning

19. Två test för att observera grammatisk och morfologisk kunskap • ITPA grammatisk kunskap • Morfologiskt test baserat på Berko (1958)

20. Läs- och stavningstest vid slutet av förskoleklass • Läsning ord och nonord • TOWRE A (läsning ord) • TOWRE B (läsning nonord) • Stavning • Stavning ord • Stavning nonord

21. Läs- och stavningstest i slutet av första läsåret • Läsning ord och nonord • TOWRE A (läsning ord) • TOWRE B (läsning nonord) • Stavning • WRAT spelling

22. Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och ordigenkänning i slutet av förskoleklass

23. 42% av skillnader i ordavkodning i förskoleklass prediceras efter 6 timmars kartläggning

24. 16% av variationen i ordavkodning i förskoleklass av fonologisk förmåga (fonologisk medvetenhet och RAN) vid 5 års ålder

25. 11% av variationen i stavning i förskoleklass förklaras av fonologisk förmåga (fonologisk medvetenhet och RAN) vid 5 års ålder

26. Går det att förutsäga vilka barn som kommer att lyckas eller misslyckas med att lära sig läsa och skriva? Det är mycket svårt och på individnivå mer eller mindre omöjligt!

27. Trots detta har fonologisk medvetenhet getts en särställning när det gäller definitionen av dyslexiMEN, individuella variationer i skriftspråklig förmåga behöver inte vara samma sak som att förstå orsaker till tidiga läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

28. Beskrivning av grupperna

29. Procentuell fördelning av språkliga svårigheter hos elever med dyslexi (n=82)

30. Procentuell fördelning av elever med dyslexi som har fonologiska problem enbart eller i kombination med andra språkliga problem

31. Procentuell fördelning av språkliga svårigheter hos typiska läsare (n=727)

32. Procentuell fördelning av typiska läsare som har fonologiska problem enbart eller i kombination med andra språkliga problem

33. Två typer av lässvårigheter identifierade vid 10 års ålder

34. Fonologisk medvetenhet från förskola till Årskurs 4

35. RAN från förskola till årskurs 4

36. Ordavkodning från förskoleklass till årskurs 4

37. Stavning från förskola till Årskurs 4

38. Läsförståelse från Årskurs 1 till 4

39. Dyslexi eller specifika läsförståelseproblem? • Det är svårt att veta innan skolstart om en elev riskerar att utveckla tidiga läs- och skrivsvårigheter • Det är minst lika svårt att veta vilket typ av läs- och skrivsvårigheter det kan handla om • Efter skolstarten kan man tidigt identifiera dyslexi som kännetecknas av dålig avkodning som oftast orsakas av fonologiska svårigheter • Däremot kan ta flera år innan man kan identifiera specifika läsförståelseproblem

40. Fakta och ett viktigt antagande • Enäggstvillingar (MZ) delar 100% av generna • Tvåäggstvillingar delar i genomsnitt 50% av generna • Enäggs- och tvåäggstvillingar som uppfostras tillsammans delar hem- och skolmiljö (ett viktigt antagande)

41. Det genetiska och miljömässiga inflytandet på fonologisk medvetenhet vid 5 års ålder

42. Det genetiska och miljömässiga inflytandet på snabb benämning (RAN) vid 5 års ålder

43. Det genetiska och miljömässiga inflytandet på verbalt minne vid 5 års ålder

44. Det genetiska och miljömässiga inflytandet på tidig skriftspråklig kompetens vid 5 års ålder

45. Det genetiska och miljömässiga inflytandet på vokabulär vid 5 års ålder

46. Det genetiska och miljömässiga inflytandet på grammatik/morfologi vid 5 års ålder

47. Genetiskt och miljömässigt inflytande på läsning och stavning i slutet av år 1 i skolan Ordigenkänning Läsförståelse Stavning

48. Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på ordigenkänning i slutet av förskoleklass

49. Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på ordigenkänning i slutet av Årskurs 1

50. Finns det någon lärareffekt på barns tidiga skriftspråkliga utveckling?(t.ex. ”anyone with an ounce of brains knows what must be done” ”It’s time to move from identifying failing schools to identifying failing teachers” (Newsweek, Feb 12. 2007)