Historia kurs 4

1. Historia kurs 4 • 1150-1809: Svenska tiden • 1809-1917: Storfurstendömet Finland med autonomi • 1917-> : Det självständiga Finland • I kurs 4 behandlas tiden 1809-> • Tiden kan vidare indelas in i:

2. Reaktionens och byråkratins tid (1809-1863), den konstitutionella tiden (1863-1899) och förryskningstiden eller författningskampen (1899-1917)‏ • Efter det behandlas bl.a. Inbördeskriget, världskrigens påverkan i Finland, Vinterkriget och fortsättningskriget samt utrikespolitiken och inrikespolitiken efter krigen i kalla krigets Europa

3. Finland blir en del av Ryssland • Bakgrund: Napoleon ville tvinga Sverige med i en handelsblockad mot Storbritannien • Sverige vägrade=> Napoleon söker hjälp av tsar Alexander I • Napoleon lovar Ry att de får Finland om de tvingar Sverige med i kontinentalblockaden (mötet vid Tilsit 1807)‏

4. Kriget vanns lätt av Ry. Freden slöts i Fredrikshamn i september 1809. Sverige avträdde Finland och Åland till Ryssland. Gränsen mot Sverige gick vid Torne älv och Muonio älv. Lappland blev därmed en del av FI • Skonsamhet skulle visas åt Alexander I:s undersåtar • Alexander beslöt att FI skulle bli ett autonomt (självstyrande) storfurstendöme

5. Borgå lantdag 1809 • Relationen mellan FI och RY beslöts vid lantdagen 1809 som samlades i Borgå • Alexander I avgav en regentförsäkran till finska folket • Han lovade att folket skulle få hålla sin religion och de svenska grundlagarna

6. Kejsaren avgav också fyra propositioner: • 1) Militärfrågan: Fi behövde ingen militär på 50 år • 2) Penningväsendet: Både ryska och svenska pengar • 3) Skatterna: Alla skattemedel skulle användas inom Finland • 4) Styrelsen: egna statsorgan som besattes av landets egna män. Storfursten dock högst, under honom var Generalguvernören som representerade tsaren i Finland.

7. Tsaren som i RY var enväldig, måste i FI följa dess grundlagar. • Autonomin gav FI rätt att sköta de inre angelägenheterna, men utrikespolitiken och försvaret sköttes av RY • Tsaren avslutade lantdagen med ett tal där han förklarade Finland ”upphöjt bland nationernas antal”

8. Den högsta styrelsen • Under svenska tiden fanns de viktigaste statsorganen i SVE => Aktuellt att skapa nya statliga styrelseorgan i FI • Förslaget utarbetades av Matthias Calonius, Finlands främsta jurist • Generalguvernören var rysk, som var tsarens ombud i FI

9. G-guvernören var överbefälhavare för ryska trupperna i FI och ordförande i den finska regeringen som kallades Kejserlig senat för Finland. • Senaten bestod av 2 avdelningar: 1) Justitiedepartementet (fungerade som högsta domstol). Prokuratorn skulle övervaka att lagarna följdes (Calonius första i FI)‏ • 2) Ekonomiedepartementet (skötte förvaltningsärenden). Var uppdelad i expeditioner som leddes av senatorer.

10. Senaten beredde frågor som tsaren skulle avgöra. De verkställde också hans beslut. • Ämbetsspråket: Ständerna anhöll att svenska skulle förbli ämbetsspråk i FI. Tsaren accepterade detta. • Åbo var huvudstad fram till 1812, då Helsingfors tog över rollen. • Efter Åbo brand 1827, då universiteten också flyttades till H:fors blev staden både politiskt och kulturellt centrum

11. Nybyggandet av H:fors leddes av Johan Albert Ehrenström och tyska arkitekten Carl Ludvig Engel. • Staden följde nyklassicismens geometriska mönster • Ett viktigt beslut togs av tsaren 1811: Gamla Finland skulle anslutas till storfurstendömet Finland. • Gamla Finland= De områden som genom frederna i Nystad (1721) och Åbo (1743) hade förlorats till RY

12. Reaktionens tid (Byråkratins tidevarv 1809-1863)‏ • Censur (avstånd från franska rev. Idéer)‏ • Endast stark statsmakt, stödd av armé, byråkrati och kyrka kunde trygga en stabil och lugn samhällsutveckling • Folkliga frihetssträvanden var farliga och skulle undertryckas • Alexander I övergav sina frisinnade tankar och efterträdaren Nikolaj I var stark anhängare av enväldet

13. Lag och ordning rådde • Det var svårt att få visum till utlandet • Lantdagen samlades inte alls under 1809-1863-> stagnation i samhället • Ledande byråkraten var Lars Gabriel von Hartman. Finanschef till 1857. • Hans viktigaste reformer var:

14. 1) Myntrealisationen 1840 (myntreform).Ryska myntet enda användbara. Alla svenska mynt inlöstes till en fördelaktig kurs. Sedan löstes de in i Stockholm till silver som myntades till silverrubel • 2) Förenklade skattepersedlarna. Skatterna kunde endast betalas i pengar, spannmål eller smör

15. 3) Tullarna sänktes=> Tullinkomsterna fördubblades • 4) Lyckades utverka ett kanalbygge=Saimakanal som öppnades 1856 och förenade östra inlandet med Finska viken (drogs från Vuoksenniska till Viborg)‏

16. I slutskedet av reaktionen utkämpades krimkriget (1853-56)‏ • Ryssland krigade mot Turkiet, som stöddes av FRA och ENG • Finland sekundär krigsskådeplats • År 1854 intogs och förstördes den ryska fästningen vid Bomarsund på Åland och nästa år bombades Sveaborg

17. Åsikterna var delade i Finland. Majoriteten var lojala mot RY, men en del hoppades att SVE skulle gripa in i kriget och ta tillbaka FI • Året efter Nikolaj I dog, 1856, slöts freden i Paris. Där bestmdes bl.a. Att Åland inte fick befästas • (Alexander I: 1809-1825, Nikolaj I 1825-55, Alexander II: 1855-81)‏

18. NATIONALISMEN - de fosterländska stormännen • I Finland introducerades nationalism idéerna av Henrik Gabriel Porthan

19. Man kunde särskilja två linjer: En idealistisk idé med fosterlandskärlek, UTAN några politiska eller samhälleliga mål • ELLER en strävan att förbättra finska språkets ställning

20. Åboromantiken= En grupp akademiker från Åbo som höll på finska språket (bl.a.Porthan)‏ • Adolf Ivar Arwidsson: ”Svenskar äro vi inte, ryssar vilja vi ej bli, låt oss därför vara finnar” • Han fick sparken från universitetet pga. Sina vågliga tankar

21. Arvet efter Åboromantiken övertogs av Lördagssällskapet (=informell litterär diskussionsgrupp)‏ • Några av de viktigaste personerna i sällskapet: Zacharias Topelius (Hans verk ”boken om Vårt land” blev för många skolbarn viktig - handlade om FI historia och geografi). Han skrev också sagor

22. Johan Ludvig Runeberg: Bonden Paavo och Fänrik Ståls sägner • 1848 sjöngs ”Vårt Land” första gången offentligt -> uppfattades som FI nationalsång

23. Elias Lönnrot: Kalevala & Kanteletar (lyriska folkdikter)‏ • Mathias A. Castrén: första innehavaren av professuren i finska

24. Johan Vilhelm Snellman • Hemma från Österbotten • Studerade i Åbo och H:fors filosofi • Studieresor i SWE och TY • Starkt påverkad av filosofen Friedrich Hegel

25. Snellman utgav 1842 ”Läran om staten”: Människans högsta plikt var att tjäna staten och att arbeta för den nationella kulturen • Då Snellman inte fick tjänst vid H:fors universitet måste han söka sig till Kuopio som rektor. Utgav bl.a. Tidningen Saima 1844-46 för at sprida sina tankar

26. Saima förbjöds. Snellmans språkpolitiska program väckte starka känslor (för och emot): Finskan skulle bli ämbets- och kulturspråk. De svenskspråkiga borde offra sitt modersmål för fosterlandets skull

27. Svenska kretsar: radikalt förslag • En del unga (de flesta svenskspråkiga) ville genomföra finskhetsprogrammet så fort som möjligt • Dessa fennomaner började ge ut tidningen Suometar 1847 (ledde till finska partiet)‏

28. Då lantdagen efter 1863 började regelbundet samlas igen, uppkom språkpartierna