Familjen Medici

2. Florens

3. Giovanni di Bicci de' Medici, Giovanni di Bicci de' Medici (f. 1360 –d. 20/28 Februari 1429)

6. Florens

7. Huset Medici var en italiensk adelssläkt som hade stort inflytande under den italienska renässansen. Släkten hade sitt ursprung i Mugelloregionen på den toskanska landsbygden, inte långt ifrån Florens. Familjen flyttade under 1200-talet in i Florens och växte till en kraftig adelsfamilj och 1397 grundades Medicibanken av Giovanni di Bicci de' Medici (1360-1429). Familjen blev rikare och fick därför mer makt och grep makten i Florens 1434 genom Cosimo de' Medici, Giovannis son. Familjen kom att hålla stort politiskt inflytande under de kommande århundradena mycket tack vare sin bank, som var den största i Europa under 1400-talet. Detta inflytande kom att utökas från Florens till en större del av Italien och kontinenten. Med sina rikedomar hjälpte de till med att sponsra den italienska renässansens födels

8. Under 1200-talet när familjen flyttade in till Florens började de skapa kontakter med viktiga familjer genom strategiska giftermål och arbetssamarbeten. Detta gav Medici ett stort social nätverk där de var mittpunkten, de hjälpte andra familjer att få kontakt med varandra. Detta har föreslagits som anledningen till att Medici kom att ta makten. Några inom Medicifamiljen blev framträdande inom textilhandeln under 1300-talet med hjälp av textilgillet Arte della Lana. Detta gav familjen Medici grunden till sin förmögenhet. Med dessa rikedomar skapade Giovanni Medicibanken 1397. Detta gjorde dem ännu rikare, och de fick mycket mer inflytande i Florens politik till dess att makten var deras.

9. Cosímo tog över sin fars bankverksamhet, och var även involverad inom politiken. Där stödde han de lägre klasserna, vilket innebar att han var ett stort hot mot stadens ledare. 1433 kände de att han var för farlig och skickade honom i exil från Florens. Han kom dock tillbaka ett år senare, och genomförde en statskupp. Han blev då den första 'gran maestro' härskare över Florens inom Medicifamiljen. Åren innan Cosimo tog makten hade Florens utvidgat sitt landområde, de tog över den viktiga staden Pisa, med dess lutande torn, 1406. Den otroligt viktiga hamnstaden Livorno togs 1421.

10. Cosimo de' Medici född 27 september 1389, död 1 augusti 1464,

11. Piero di Cosimo de' Medici, född 1416, död 1469, var härskare över Florens från 1464 till 1469.

12. Detta äregiriga beteende från Florens gick inte förbi obemärkt, Milano och Venedig, två stora stadsstater i norra Italien, härmade Florens i deras utvidgningsprocess. Milano var de mest aggressiva under deras ledare Gian Galeazzo Visconti. Milano kom väldigt nära till Florens och skulle antagligen ha tagit staden om det inte var för Visconti's plötsliga död. Fyrtio år senare tog Florens hämnd på Viscontifamiljen genom att besegra dem i slaget vid Anghiari 1440. Milano fick därmed en ny ledare, Francesco Sforza, som allierade sig med Medici Florens.

13. Cosimo ledde Florens fram till sin död 1464. Hans son Piero I de' Medici tog då över. Piero hade dock en sjukdom, vilket gjorde att han var tvungen att hålla sig inne en större del av tiden. Detta innebar att Medicifamiljens styre av Florens var svagare under de fem år som Piero satt vid makten. Piero dog 1469. Näste ledare för Florens blev Lorenzo I de' Medici, Pieros son. Lorenzo "den magnifika", (Lorenzo il magnifico), var mer kapabel att styra staden än vad hans far var. Han försummade dock familjens bankverksamhet vilket kom att leda till dess undergång 1494.

15. Vid en konspiration 1478 som nästan tog livet av Lorenzo och dödade hans bror Giuliano. De skyldiga till konspirationen var Pazzi- och Salviatifamiljerna som både var konkurrerande bankfamiljer, även ärkebiskopen av Pisa och en av påven Sixtus IV söner var inblandande. Lorenzo lyckades fly och Florens var fortsatt lojalt mot Medicifamiljen, samtidigt som konspiratörerna samlades ihop och dödades. Detta var dock inte slutet på krisen. Påven som inte gillar Medicis styre över Florens övertalar kung Ferdinand I av Neapel att gå ut i krig mot Florens. Det är nu som Lorenzo gör det som har fått historien att komma ihåg honom som den magnifike. Han reser i hemlighet med bara en liten grupp av följeslagare, till Neapel. Där är han i stor fara för sitt liv. Lorenzo övertalar Ferdinand att ett krig inom de italienska staterna skulle öka risken för en attack från Frankrike.

17. Medici förlorade makten under Lorenzos son Piero II två år senare. År 1494 tågar en fransk armé på 30.000 män ledd av kung Karl VIII över Alperna. De tågar fredligt igenom Milanoregionen, för deras fiender är Neapel och inte Milano. När de närmar sig Florens områden rider Piero, i ett försök att upprepa sin fars bravader, till fransmännens läger för att prata med den franska kungen. Piero vill ha fred, och försöker få fransmännen att inte attackera Florens. De kräver då hamnstäderna Livorno och Pisa. Till deras stora förvåning så går Piero med på att släppa de viktiga hamnstäderna. När Florens övriga styre får reda på detta så tvingar de Piero och hans två bröder i exil. Detta var slutet för Medicis styre i Florens under 1400-talet.

18. Exilen varade dock bara till 1512, och ättlingarna till Cosimo den äldre kom att regera från och till fram till mordet på Alessandro de'Medici, den första hertigen av Florens, 1537. Då tog ättlingarna till Lorenzo den magnifike över, och den förste att regera var Cosimo I som kom att kallas den store. Cosimo var den mest framstående Medici under 1500-talet, då Florens under hans ledning erövrade deras mest hatade fiende Siena. Han skapade också storhertigdömet Toscana. Cosimo köpte även delar av ön Elba där hertigdömets flotta lades. Han dog 1574 och efterträddes av sin son Francesco. Denne hade genom faderns försorg ingått resonemangsäktenskap med Johanna av Österrike, syster till den habsburgska kejsaren.

19. Det fanns knappt någon skillnad mellan Medicis och Toscanas ekonomi, därför anses Fernandino ha varit mer förmögen än sin förfader Cosimo den första Medicihärskaren. Trots pengarna så bodde det mycket färre människor i Florens än i de flesta andra italienska storstäder. Medicis makt var inte begränsad till Florens, utan inflytandet var stort även inom kýrkan. Under 1500-talet var två medlemmar av huset Medici påvar, Leo X och Klemens VII.

21. I början av 1600-talet blev ännu en Medici påve. Alessandro de'Medici valdes till Påve Leo XI. Han dog dock samma månad som han valdes. Fernandino efterträddes av sin son Cosimo II 1609. Cosimo regerade bara i 12 år, innan han dog i tuberkulos. Han är mest känd idag för att vara Galileo Galileis skyddsängel. När Cosimo dog var hans son Fernandino II inte tillräckligt gammal för att ta över, så hans mor och mormor fick regera så länge. Florens armé var även inblandad i Castrokriget under 1600-talet ledda av Mattias de'Medici, förlorade Medici och de andra hertigdömena kriget mot påvens arméer 1643. 1670 dog Fernandino och hans son Cosimo III tog över hertigdömet. Han kom att bli den näst siste av Medicihärskarna.

22. Cosimo III regerade i 53 år, fram till 1723. Under hans ledning nådde Toscanas nedgång sin kulmen. 1705 var storhertigdömet Toscana bankrutt, och folkmängden hade sjunkit kraftigt. Sen tog den siste storhertigen över; Gian Gastone de' Medici. Han dog fjorton år senare utan en arvinge. Det innebar slutet för huvudgrenen av Medicihuset. Året efter blev storhertigdömet Toscana en del av kejsardömet Österrike. Kejsardömet Österrike 1804–1867

23. I Florens idkades under medeltiden en betydande konstnärlig verksamhet som ännu blomstrar. Under medeltiden deltog Florens i den levantiska handeln. Till en början skedde detta genom Genuas förmedling, men efter 1421 med egna skepp, sedan Florens hade köpt Livornos hamn av genuesarna. Man lyckades även 1406 erövra Republiken Pisa och därmed den vägen få en egen hamn. Man tillverkade eller beredde och sålde varor till Orienten, i synnerhet ylletyger. Under 1200- och 1300-talen drev florentinarna (bland andra husen Peruzzi och Bardi) en omfattande bankverksamhet, och införde valutan floriner, införd 1252. En högskola inrättades redan 1349, men låg tidtals nere och flyttades 1473 till Pisa.

33. Lorenzo de' Medici, il Magnifico ("den praktfulle" eller "den ståtlige"), född 1 januari 1449 i Florens, död 9 april 1492 i Florens, var en florentinsk statsman. Han var äldste son till ambassadören och Florens dominus Piero di Cosimo de' Medici och Lucrezia Tornabuoni, och fick vid faderns bortgång 1469 makten över republiken Florens. Han var verksam som politiker och poet, av vilka ett par dikter översatts till svenska. Bland hans barn med Clarice Orsini fanns påve Leo X och guvernören i Florens, Giuliano.

34. Piero di Lorenzo de' Medici, född 1472, död 1503, var härskare över Florens från 1492 till 1494. Han var son till Lorenzo de' Medici och Clarissa Orsini och gift 1488 med Alfonsina Orsini.

35. Leo X, eg. Giovanni de' Medici, född 11 december 1475 i Florens, död 1 december 1521 i Rom, var påve 11 mars 1513 – 1 december 1521. Giovanni de' Medici, andre son till Lorenzo il Magnifico, erhöll redan 1482 tonsuren och utnämndes 1489 till kardinal in petto; först tre år senare anlade han insignierna på sin värdighet. Sin lärda uppfostran erhöll han av män sådana som Angelo Poliziano, Marsilio Ficino och Bibbiena, han studerade också teologi och kanonisk rätt i Pisa.

36. Lorenzo II de' Medici, född 12 september 1492 i Florens, död 4 maj 1519 på Villa Medici i Careggi nära Florens, var härskare i Florens från 1513, hertig av Urbino från 1516. Äldste son till Piero di Lorenzo de' Medici (1471-1503) och Alfonsina Orsini. När de' Medici föll från makten 1494 genom Frankrikes ingripande, tvingades släkten till exil. Såsom manlig ättling till Cosimo den äldre, var Lorenzo II egentligen arvinge till Florens vid faderns död 1503. 1512 kunde släkten återvända bl a med hjälp av kyrkan, men maktkampen mellan olika partier fortsatte. Kyrkan utlyste Piero de' Medicis yngre bröder till guvernörer av Florens, och det var inte förrän 1516 Lorenzo II officiellt godtogs av kyrkan som dess härskare. 1513 valdes Lorenzos farbroder Giovanni de' Medici till påve under namnet Leo X, och han lät tillsätta flera släktingar på högre poster; sin yngre broder Giuliano upphöjde han till guvernör samma år (död 1516). Kusinen med samma namn blev 1523 påve, känd som Clemens VII.

37. Vapensköldar Medici https://en.wikipedia.org/wiki/House_of_Medici#/media/File:Augmented_Arms_of_Medici.svg

38. Francesco de' Medici (dei Medici) Födduppskattas till mellan 1345 och 1387 Death:1402 Närstående: Son till Averardo 'di Bicci' de' Medici och Jacopa Spini Make till Selvaggia Gianfigliazzi och Francesca Balducci Fader till Averardo de' Medici; Malatesta dei Medici; Diamante dei Medici och Dianora dei Medici Bror till Giovanni di Bicci de' Medici och Antonia de' Medici

39. Averardo de' Medici Averardo de' Medici (1320-1363)

40. Giovanni di Bicci 1360-1429 w.Piccarda Bueri Cosimo il Vecchio 1389-1464 w.Countess de' Bardi Lorenzo il Vecchio 1395-1440 w.Ginevra Cavalcanti Pier Francesco 1430-76 w.Laudomia Acciaiuoli Piero il Gottoso 1416-69 w.Lucrezia Tornabuoni Giovanni Piombino's Lord il Popolano 1467-98 w.Caterina Sforza Lorenzo il Magnifico 1449-92 w.Clarice Orsini Giuliano 1453-78 Lorenzo il Popolano 1463-1503

41. Pier Francesco 1487-1525 w.Maria Soderini Lucrezia 1470-? h.Jacopo Salviati Giulio 1478-1534 Papa Clemente VII dal 1523 Giovanni dalle Bande Nere 1498-1526 w.Maria Salviati Piero lo Sfortunato 1472-1503 w.Alfonsina Orsini Giovanni 1475-1521 Papa Leone X dal1513 Maria Salviati 1499-1543 h.Giovanni dalle bande nere Lorenzo Duca d'Urbino 1492-1519 w.Maddalena d'Auvergne Alessandro Duca di Firenze 1511-1537 w.Margherita Carlo V's daughter Lorenzino 1514-1548 Alessandro's killer Cosimo I Granduca dal 1569 1519-1574 w.Eleonora di Toledo and Camilla Martelli Cosimo I see cadet branc Caterina 1519-1589 h.Enrico II Re di Francia Francesco I 1541-1587 w.Giovanna d'Austria and Bianca Cappello Ferdinando I Cardinal and then Grand Duke 1549-1609 w.Cristina di Lorena Maria 1573-1642 h.Enrico IV King of France Cosimo II 1590-1621 w.Maria Maddalena d'Austria

42. Clemens VII (latin den milde), född Giulio de' Medici 26 maj 1478 i Florens, död 25 september 1534, var påve från den 19 november 1523 till sin död, 25 september 1534. Clemens VII var utomäktenskaplig son till Giuliano de' Medici, brorson till Lorenzo de' Medici och kusin till Leo X. Han inträdde i johanniterorden, blev prior i Capua, 1513 ärkebiskop av Florens efter erhållen dispens med hänsyn till sin oäkta börd och i slutet av samma år kardinaldiakon av Santa Maria in Domnica. Han valdes till påve efter en lång konklav 18 november 1523.

43. Ferdinando II 1610-1670 w.Vittoriadella Rovere Leopoldo Cardinal 1617-1675 Cosimo III 1642-1723 w.Margherita Luisa d'Orléans Anna Maria Ludovica 1667-1743 h.Giovanni Guglielmo Neuburg Gian Gastone 1671-1737 w.Anna Maria di Sassonia

44. Cosimo I de' Medici Cosimo de' Medici, "Cosimo den store" (italienska: Cosimo I de' Medici), född 1519, död 1574, som Cosimo I hertig av Florens från 1537 samt storhertig av Toscana från 1569. Cosimo var den förste storhertigen av Toscana. Gift med Eleonora de Toledo. Han var far till storhertig Frans I av Toscana, som efterträdde honom.

45. Cosimo I de' Medici (12 Juni 1519 – 21 April 1574)

46. Leonora av Toledo Medici. gift med Pietro Medici. Mördades av maken för otrohet.

47. Maria de' Medici (1540–1557)

48. Eleanor de' Medici (28 Februari 1567 – 9 September 1611)

49. Francesco I de' Medici, Grand Duke of Tuscany (25 Mars 1541 – 19 Oktober 1587)

50. Medici Plaza