Historier om personer som bodde i Stockholm

1. Historier om personer Som en gång bodde i Stockholm

2. Södermalm I stadsdelen Södermalm, i vardagligt tal Söder, i Stockholms innerstad har det funnits bebyggelse sedan slutet av 1200- talet. Några av de mer välkända gatorna och torgen på Södermalm är Götgatan (omtalad vid namn 1644), Hornsgatan och Mariatorget. En omfattande reglering av gatunätet påbörjades 1642 genom stadsingenjören Anders Torstenson som en del av en större stadsplanering i Stockholm under 1600-talet under Clas Larsson Fleming. Ytterligare en reglering ägde rum i slutet av 1800-talet med Lindhagenplanen.

3. "Karta Öfver S:ta Catharina församling år 1674" Rekonstruktion efter Holms tomtbok.

4. Blekingegatan österut från Greta Garbos födelsekvarter med Sofia kyrka i fonden

5. Stockholm 1642 med Göta landsväg markerad

6. Götgatan söderut.

7. Urvädersgränd 3, här Bodde Bellman som Ungkarl 1770-74

13. Carl Michael Bellman, född 4 februari 1740 (g.s.) i Stockholm, död 11 februari 1795 i Stockholm, var en svensk skald. Hans mest kända verk är diktcyklerna Fredmans epistlar och Fredmans sånger. Bellman brukar betraktas som en av Sveriges nationalskalder, och har kallats "Nordens Anakreon", syftande på backanaliska aspekter av hans verk. Hans diktning har varit mycket viktig för senare svensk litteratur, och hans betydelse för denna har jämförts med William Shakespeares för den engelskspråkiga.

16. Maria Magdalena Kyrka

19. Bastugatan mot öster med gångbryggorna till Mariahissen. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Bastugatan_-_panoramio.jpg

20. Hornsgatan österut, med Hornsgatspuckeln. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hornsgatan_mars_2008.jpg

21. Folkungagatan österut, från korsningen med Östgötagatan https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Folkungagatan_2008.jpg

22. Torkel Knutssonsgatan mot norr. Tegelbyggnaden till vänster är Münchenbryggeriet. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Torkel_Knutssonsgatan_2008.jpg

23. Brännkyrkagatan vid Pustegränd. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Br%C3%A4nnkyrkagatan_S%C3%B6dermalm_Stockholm_2005-06-17.jpg

24. Fjällgatan västerut https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Fj%C3%A4llgatan_Stockholm_Sweden_2005-08-21.JPG

25. Redan under medeltiden fanns viss bebyggelse på Södermalm. En bro över Söderström omtalas för första gången 1280 och i ett brev från 1288 meddelar Strängnäsbiskopen Anund att Stockholm tillhör Strängnäs stift och han redogör i brevet också för en nyuppförd förstad ”in fundo dicto suthraemalm” (”på marken kallad Södermalm”). Sommaren 1347 fick kung Magnus Eriksson påvens tillstånd att bygga den första kyrkan på Södermalm – Maria Magdalena kapell. Under 1400- och 1500-talet betraktades Södermalm som ett uppmarschområde för fiender. Hus på malmen samt de höga bergen kunde utnyttjas för belägring av och anfall mot Stadsholmen. 1457 brändes bebyggelsen på malmarna inför ett väntat anfall. 1461 beslutades om totalförbud mot byggnader på Södermalm.

26. 1562 gavs slottsfogden i uppdrag att planera enklare bostadsbebyggelse på malmen och år 1573 erkänns de boende på Södermalm ha samma rättigheter som övriga stockholmare. På 1590-talet tog bebyggelsen på Södermalm fart. Lilla tullen, som infördes 1622, innebar att bebyggelsen, som var koncentrerad till norra Södermalm, omgavs av ett tullstaket med tre tullstationer – Västertull (vid nuvarande Zinkensdamm), Grindstull (vid korsningen Östgötagatan och Bondegatan) och Danvikstull (strax öster om Katarina kyrka).

27. När amiralen Clas Fleming år 1634 blivit stadens första överståthållare började regleringen på malmarna förverkligas, under överinseende av Axel Oxenstierna. 1636 uppdrogs åt generalkvartermästaren Olof Örnehufvud att utarbeta en ”dessein på gatorna, så på malmarna som här i staden, tagandes dem så breda, som han någonsin kan”. Arbetena inleddes på Norrmalm. På Söder satte man i gång att reglera stadsplanen först under år 1641. En trolig anledning till att man avvaktade med just Södermalm var att man ville invänta färdigställandet av den första slussanläggningen mellan Mälaren och Saltsjön, Drottning Kristinas sluss. Den byggdes under ledning av holländare och togs i bruk 1642.

28. Götgatan I samband med stadsplaneregleringen på 1640-talet börjar de nya gatunamnen dyka upp. Tidigare hade endast förekommit enstaka sådana, som Repslagargatan (omtalad 1430) och Bastugatan (omtalad 1602). De två stråkgatornas namn talade om vart gatan leder – Götgatan betydde givetvis ”gatan som leder till Götaland”. Namnet Götgatan (”Götegathon”) är första gången belagt 1644. Samtidigt förekom också namnet Grindsgatan (”Grindz gathon”) – gatan ledde ju även till Grind, som var Södermalms södra utpost.

29. Hornsgatan och Mariatorget Hornsgatan var gatan som ledde till Horn (namnet på Södermalms västra udde) och var före regleringen en krokig gata, som från Malmtorget slingrade sig förbi Maria kyrka. Gatan torde till stor del varit rätad och färdig redan 1642. Namnet Hornsgatan är första gången belagt just 1642 (”Horns gathen”). Från början gick Hornsgatan endast fram till nuvarande Ansgariegatan, där ett berg låg i vägen. Man fick fortsätta norrut i en krok, där gatan övergick i Hornsvägen, vars krökning mot norr betecknades med det länge kvarlevande namnet Hornskroken. Berget vid Ansgariegatan började man spränga bort 1891 och gatan förlängdes på detta sätt år 1901 rakt fram ända till Hornstull.

30. Torkel Knutssonsgatan År 1885 till 1889 byggdes Södra Uppfartsvägen. Den var en ny väg genom Skinnarviksberget från Hornsgatan ner till Riddarfjärden. Den var i första hand tänkt som en uppfart från hamnen vid Söder Mälarstrand, men blev också en lindrigare väg upp från Slussen för alla draghästar. Backarna uppför Hornsgatspuckelns krön var branta och plågsamma för hästarna. Södra Uppfartsvägen var den första bekväma uppfarten till Södermalm. Gatan heter idag Torkel Knutssonsgatan, men i många år använde äldre Söderbor fortfarande det gamla namnet.

31. Bellmansgatan 1 / Pryssgränd 3 (Tofflan 4) byggt 1888, sett från Mariahissens gångbrygga 2017. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Bellmansgatan_February_2017_01.jpg

32. Blekingegatan 40, Restaurang Pelikan. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:RestaurangPelikan.JPG

33. Linnégatan mot öst https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Linnegatan_%C3%B6sterut.JPG

36. Humlegården https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Humleg%C3%A5rden_Stockholm_02_2005-09-11.JPG

37. Humlegården är en park på Östermalm i Stockholm. Parken gränsar till Karlavägen i norr, Sturegatan i öster, Humlegårdsgatan i söder och Engelbrektsgatan i väster. Sedan 1878 ligger här Kungliga biblioteket, som är Sveriges nationalbibliotek. Området var under medeltiden troligen inägomark till gården Ekeby som donerades av Magnus Ladulås till Klara kloster år 1288. Humlegården anlades sedan som en kunglig trädgård 1619 på uppdrag av Gustav II Adolf[2]. Här odlades det frukt, kryddor och senare humle. Sveriges drottning Ulrika Eleonora lät bygga en paviljong, Rotundan, där hon vistades med sina barn. Den öppnades för allmänheten 1764 och var en av de platser där Stenborgs Sällskap uppträdde;[3] 1773 öppnade Humlegårdsteatern i den gamla paviljongen. Efter några års förfall köptes parken av kung Adolf Fredrik på offentlig auktion i slutet av 1700-talet. Han såg till att upprusta och restaurera den igen. Humlegården har använts för teater, djurpark, tivoli och värdshus. Allmän park har den varit sedan 1869.

38. Skulpturer Linnémonumentet, Fritjof Kjellberg, rest 1885 Carl Wilhelm Scheele, John Börjeson, rest 1892 Farfadern, Per Hasselberg, rest 1896 vid Kungliga biblioteket Anders Fryxell, Walter Runeberg, rest 1910 Peter Wieselgren, Gustaf Malmquist, rest 1910 Fredrika Bremer, Sigrid Fridman, rest 1927 Tuffsen, Egon Möller Nielsen, rest 1949 Isobartema, Martin Holmgren, rest 1970 ”Spel med former”, Christine Lohe, rest 1975 Cordillera de Los Andes, Francisco Gazitúa, rest 2000 Hjalmar Söderberg, Peter Linde, rest 2010

39. https://sv.wikipedia.org/wiki/Linn%C3%A9monumentet#/media/File:Linn%C3%A9monumentet.jpghttps://sv.wikipedia.org/wiki/Linn%C3%A9monumentet#/media/File:Linn%C3%A9monumentet.jpg

42. Hjalmar Söderberg

44. Humlegården

45. Kungliga Biblioteket Humlegården