Intervjuer med barn

1. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Intervjuer med barn Professor Ann-Christin Cederborg Institutionen f�r barn och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet

2. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg

3. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Barn som kanske inte ber�ttar Barn med begr�nsad minneskapacitet och kommunikativ f�rm�ga Barn med kognitiva, emotionella eller beteende st�rningar Barn som �r styrda, pressade eller skr�mda av andra Barn som best�mt sig f�r att inte ber�tta Bristande intervjuteknik

4. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Varf�r ber�ttade inte barn som utsatts f�r �vergrepp Upplevde Skuld och/eller Skam Hemlighets pakt med f�r�varen R�dda f�r att inte bli trodda R�dda f�r repressalier Inte mogna att f�rst� H�ndelsen inte minnesv�rd

5. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Socialt st�d �gonkontakt, leenden, varm intonation, avkopplat kroppsspr�k, gott om tid, st�djande kommentarer, normalisering av r�dsla och ambivalens Kan f� omotiverade barn att ber�tta Kan f� barn att ge mer information om h�ndelser de tidigare ber�ttat om St�det ska ges utan risk f�r p�verkan p� ber�ttelsen

6. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Skillnader i syfte Behandlings/st�dsamtal Utredningsintervjuer - Diagnostisera, planera - F� fram fakta fr�n barnet och ge l�kande behandling - F�r�ndra barnets t�nkande, - Inte f�r�ndra barnet beteende och emotioner. - St�dja, utveckla och f�rsvara - St�dja utan att p�verka barnet - Subjektiv -Objektiv

7. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Intervjuer med barn Fr�n ca 4- �rs �lder kan barn ber�tta n�r rekommenderade fr�getyper anv�nds. Fr�n ca 4-�rs �lder ger de mer detaljer till �ppna fr�gor j�mf�rt med alla andra fr�getyper St�lls styrande fr�gor till yngre barn och barn med n�gon form av utvecklingsf�rsening �kar risken f�r att de ger felaktig information Utg� inte ifr�n att fokuserade fr�gor beh�vs. Barn m�ste f�rst f� chansen att ber�tta fr�n �ppna fr�gor.

8. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Bristande f�rm�ga �r inte lika med inkompetens att ber�tta Autism eller autistiska drag: Sv�righeter att ta och h�lla �gonkontakt Att uttrycka f�rv�ntade k�nslor Sv�righeter att f�rst� fr�gor om andra personers kunskaper, tankar och k�nslor Sv�righeter att f�rst� betydelsen av andras kroppsspr�k Barn med autism i kombination med utvecklingsf�rsening har begr�nsade m�jligheter att ber�tta om unika h�ndelser. De kan ha begr�nsat spr�k, klarar inte att bli avbruten eller f� p�pekanden under tiden de talar.

9. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Bristande f�rm�ga �r inte lika med inkompetens att ber�tta Utvecklingsf�rsening kan p�verka m�jligheten att ge information: F�rsvagad intelligens Sv�righeter att fungera socialt Varierande k�nslighet f�r suggestioner Problemen startade tidigt i livet och p�verkar den �normala� utvecklingen Vanligtvis finns m�nster av utvecklingsf�rseningar inom en eller flera dom�ner Olika former av utvecklingsf�rseningar ger varierande kognitiva f�r�ndringar

10. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg T�nk p� Funktionshindrade barn, �ven n�r de har samma diagnos, �r en heterogen grupp med varierande kapaciteter att ber�tta. F�rbered dig extra noga f�r hur bem�tandet av barnet ska g� till Bed�m om experter beh�ver anlitas Bed�m om barnet beh�ver speciella hj�lpmedel

11. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Missf�rst�nd Tror det �r fel att r�tta intervjuaren Inser inte betydelsen av detalj�tergivning Tror det �r fel att anv�nda slang och sexuellt v�rdeladdade uttryck Tror inte de kan s�ga jag vet inte n�r de inte f�rst�tt fr�gan Tror intervjuaren redan vet Tror det �r OK att hitta p� svar Tror de svarat fel om fr�ga st�lls fler g�nger

12. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Tala om Att du inte vet vad som h�nt eller hur barnet har det Att barnet ska s�ga ifr�n om n�got blir fel uttryckt Allt �r viktigt att ber�tta Att barnet inte ska hitta p� utan s�ga jag vet inte Att om samma fr�ga st�lls flera g�nger �r det f�r att f� fler detaljer Att det �r OK att anv�nda de ord som beh�vs Att en fr�ga kan formuleras om n�r barnet inte f�rst�r

13. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Sk�l till �op�litliga� intervjuer Utvecklingsfaktorer Motivationsfaktorer Kliniska symtom Intervjuarfaktorer

14. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Fr�getyper �ppna, inviterande fr�gor Specifika yttranden relaterande till det barnet sagt Sammanfattningar Verbalisering F�rtydliganden Slutna fr�gor Ledande yttranden Suggestiva yttranden

15. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg �ppna invitationer att ber�tta Nu n�r jag k�nner dig lite b�ttre, �r det dags att prata om n�got annat. Ber�tta f�r mig varf�r du �r h�r idag? Hur kommer det sig att du ska prata med mig? Det �r viktigt f�r mig att f�rst� hur du har det. Ber�tta det f�r mig. Jag h�rde att du talat med (n�gon person). Ber�tta f�r mig vad ni pratade om. Det �r n�got jag inte f�rst�r, f�rklara f�r mig varf�r du ska prata med mig dag?

16. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Kombinerade �ppna invitationer Ber�tta allt som h�nde fr�n b�rjan till slut. B�rja med det f�rsta som h�nde och ber�tta allting �ven det du inte tycker verkar speciellt viktigt. Du sa f�rut att ni var i k�ket. Ber�tta allt vad som h�nde d�r. Du sa f�rut n�got om en annan g�ng. Ber�tta om den g�ngen. Du sa f�rut att mamma blev arg, ber�tta allt som h�nde efter den h�ndelsen. Du sa att n�got har h�nt i din familj. Ber�tta mer om det. Du ber�ttade om din pappas sjukdom, ber�tta mer om det.

17. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Invitera barnet till att forts�tta ber�tta Ber�tta mer om det du sa f�rut Ber�tta s� mycket du kan om det du sa. Ber�tta mer. Ber�tta allt om det. Ber�tta allt som h�nde fr�n b�rjan till slut. �r det n�got mer du skulle vilja ber�tta?

18. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Specifika yttranden Vad var det som h�nde den d�r g�ngen du n�mnde? N�r var du hemma hos honom? Vem var d�r? Vart var du? Hur gjorde du f�r att ta dig d�rifr�n? Vilken f�rg var det? Vilket slags verktyg var det?

19. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Sammanfattningar Du sa (f�ljt av en sammanfattning av vad barnet sa). Jag f�rst�r att du (f�ljt av en sammanfattning av vad barnet sa) Har jag f�rst�tt din ber�ttelse r�tt (f�ljt av en sammanfattning av vad barnet sagt). F�r att vara s�ker p� att jag f�rst�tt dig r�tt vill jag sammanfatta vad du sagt. (Sammanfattning) St�mmer det?

20. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Verbalisering Du sa nej med ditt huvud. Vad menade du med det? Ber�tta f�r mig hur det kom sig att du gr�t n�r du ber�ttade om din syster? (N�r barnet framf�r intervjuaren gr�ter) Jag ser att du pekar p� ditt v�nstra ben.

21. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Beg�r f�rtydliganden Du sa f�rut att n�gon gjorde n�got med dig. Jag f�rstod inte riktigt. Ber�tta f�r mig igen s� jag f�rst�r. Du sa f�rut n�got om stryk. Ber�tta f�r mig igen om det s� jag f�rst�r vad du menade Nu f�rstod inte jag. Hur kommer det sig att du t�nker s�?

22. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg �Slutna fr�gor� H�nde det i din mammas hus eller i din pappas? Var din bror hemma n�r det h�nde? Har du bara ber�ttat det h�r f�r mamma? H�nder det alltid n�r mamma �r borta? Ist�llet H�nde det i ditt hus eller n�gon annanstans? Var din bror eller n�gon annan hemma h�r det h�nde? Har du ber�ttat det h�r f�r mamma eller n�gon annan? H�nder det alltid n�r mamma �r borta eller �r n�gon annan hemma n�r det h�nder?

23. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Ledande yttranden Trivs du inte hemma? Bryr sig din mamma om dig? Vill du flytta till en annan familj? Gjorde det ont? Blev du r�dd? Varf�r gjorde han s�? �r han dum mot dig?

24. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Fr�geomr�den Familj Fritid Skola N�tverk H�lsa Framtid

25. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Suggestiva yttranden Jag har f�rst�tt att du inte har det bra hemma med din styvpappa. Vad g�r han med dig? Visst har du det sv�rt i din familj? Ber�tta om det. Din mamma verkar inte bry sig speciellt mycket om dig. Det h�r var en ot�ck upplevelse eller hur? Han var dum mot dig eller hur? Han tvingade dig att g�ra detta eller hur? Vad gjorde han mer? Stod han bakom dig eller framf�r dig?

26. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg �nskv�rda fr�gest�llningar

27. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Rekommendationer n�r barn har mentala sv�righeter Vi vet f�r lite men: �ppna fr�gor ska st�llas s� mycket som m�jligt och f�ljas upp med specifika Bed�m barnens f�rm�ga, utg� fr�n mental �lder inte kronologisk �lder Anpassa fr�gorna efter barnets f�rm�ga Ledade fr�gor kanske beh�ver anv�ndas men de ska vara s� neutrala som m�jligt. Ge barnet tid att ber�tta och pr�va med en andra intervju

28. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Intervjuns yttre milj� Barnanpassad Begr�nsa antalet n�rvarande

29. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg M�tet med barnet Planera intervjun Specifika f�rh�llningss�tt: anv�nd ett spr�k som barnet f�rst�r. f�rklara termer lyssna mer �n tala inta ett neutralt f�rh�llningss�tt undvik kroppskontakt t�nk flexibelt var barnorienterad ta handledning

30. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Sammanfattande riktlinjer I b�rjan av intervjun f�rklara m�ls�ttningen utan att tala om eller p�st� n�got. Ber�tta om grundreglerna f�r intervjun: a) s�g ifr�n om du inte f�rst�r b) s�g jag vet inte om du inte har svar p� en fr�ga c) korrigera mig om jag s�ger n�got som �r fel B�rja med �ppna fr�gor och utveckla mot specifika. Referera inte till detaljer som barnet inte sj�lv har gett. F� detalj information som �r relevant Lova inte n�got som inte �r m�jligt att h�lla

31. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Intervjuns olika faser Presentation Tr�na �tergivning av episodiskt minne Introducera substantiella delen av intervjun Unders�k olika h�ndelser Ta eventuell paus Unders�k information som inte kommit fram St�ll styrande fr�gor om barnet inte gett f�rv�ntad information Ta reda p� hur avsl�jandet gick till Avslutning Ta upp neutralt �mne

32. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Kom Ih�g Barn kan ber�tta om de f�r chansen. Barn kan ber�tta p� ett annat s�tt �n vuxna. De kanske ber�ttar mindre sammanh�ngande, med andra ord och f�rre detaljer men det kan vara begripligt och korrekt �nd�. N�r barn blir lyssnade p� kan de faktiskt vara de viktigaste informanterna f�r att f�rst� och bed�ma vad de varit med om.

33. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg F�rb�ttrad samverkan Det beh�vs en klar och �ppen kommunikation mellan de olika professionella som handl�gger barns utsatthet. Vem g�r vad och vad kan bed�mas? Samverkan kr�ver en gemensam kunskapsbas och medvetenhet om forskningsresultat, lagens och klinikers f�ruts�ttningar.

34. 2011-12-03 Ann-Christin Cederborg Barn �r unika Det �r inte mycket vi kan g�ra �t att barn har olika f�ruts�ttningar att ber�tta. Det vi kan g�ra �r att f�rb�ttra v�r f�rm�ga att intervjua och f�rst� dem.