1 / 11

CDM och dess kritik Matilda Palm, Fysisk Resurs Teori, Chalmers Klimatkompensation med CDM – inblick i kritiken och de

CDM och dess kritik Matilda Palm, Fysisk Resurs Teori, Chalmers Klimatkompensation med CDM – inblick i kritiken och de goda exemplen. GAME/NMC-seminarium 12 juni 2012. . Vad är det vi pratar om? Carbon offset I-länder betalar för utsläppsminskningar i ett u-land

abie
Download Presentation

CDM och dess kritik Matilda Palm, Fysisk Resurs Teori, Chalmers Klimatkompensation med CDM – inblick i kritiken och de

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. CDM och dess kritik Matilda Palm, Fysisk Resurs Teori, Chalmers Klimatkompensation med CDM – inblick i kritiken och de goda exemplen. GAME/NMC-seminarium 12 juni 2012.

  2. Vad är det vi pratar om? • Carbon offset • I-länder betalar för utsläppsminskningar i ett u-land • och får tillgodoräkna sig minskningen • CDM • Effektivt ekonomiskt att minska utsläpp • Överföring av pengar och teknik • Hållbar utveckling • Kvalitets standard • Gold standard m.fl.

  3. Kritik mot CDM i ett tidigt stadie • Ansvarsfrågan • i-länderna är historiskt ansvariga för den situation • vi befinner oss i och bär ansvaret för åtgärder. • Lätt-förtjänta krediter och utsläppsminskningar • CDM använder de billigaste alternativen – flest • krediter per enhet pengar och lämnar enbart dyra • alternativ kvar • Hållbarhet • CDM ska bidra till hållbar utveckling i värdlandet • Additionalitet • Utan CDM – inget projekt

  4. Ny kritik och kritik som står sig….

  5. Geografi och sektorer • Dålig spridning av projek • Asien 81% • Latin Amerika 14% • Afrika 3% • Euopa och Centralasien 1% • Mellanöstern 1% • Dålig sektorell spridning av krediterna • Gasinfångning (HFC & N2O) 27% • Vattenkraft 16% • Vindkraft 12% • Sol 0,3 % • Transport 0,3%

  6. Ansvarsfrågan Forskning visar att utsläppsminskningar är nödvändiga både i utvecklade länder och utvecklingsländer. Split vision - CDM ger en möjlighet att minska mindre hemma för att vi har en möjlighet att minska borta. Rättvisefrågor – var bör restriktionerna ligga? Utvecklade länder är ansvariga för 76% av de totala utsläppen mellan 1850-2022, trots att endast 20% av den globala populationen bodde i utvecklade länder 2002

  7. Additionalitet • Hade projekten utvecklats ändå? • Politisk additionalitet • Strategi för förnybar energi (Kina, Indien) • Strukturella problem när enbart enskilda projekt analyseras • Finansiell additionalitet • Halvfärdiga/färdiga projekt vid start • Underskattad produktion/avkastning

  8. Garantier • Eftersom alla beräkningar på utsläppsminskningar görs • baserade på en hypotetisk referensbana kan inte • minskningarna var garanterade. • Välja referensbanor

  9. Utveckling i värdlandet • Infrastrukturomställning – låg kol intensitet • Vi behöver ställa om nu, CDM riskerar att fördröja • nödvändig utveckling globalt. • Ny teknologi? • Högintensiv kolkraft i Kina är standard sen 2004 • Kina rankas 2a och Indien 5a i vindkrafts produktion • Vattenkraft teknologin är inte tillräckligt utvecklad • samt redan en del av många u-länders utvecklingsplan • Solenergi beräknas enbart till 0,1% av alla krediter 2012

  10. Hållbar utveckling • Definition av värdlandet – urvattnad • Projekt som riktar sig till de allra fattigaste är ovanliga och • även små förnybar energi på landsbygden riktar sig mot de • mer välbärgade (Michaelowa and Michaelowa 2007) • Endast 1.6 % av alla CERs kan visa på hållbar utveckling • (Sutter and Parreno 2007) • Kvalitetsstandards är ett sätt att komma till rätta med problemet

  11. Frågor som behöver analyseras? • Vad vill ni komma åt? Klimat – fattigdom – utveckling? • Kompensering för flyg efter 2012? • Frivillig marknade – CDM – EUs handelsystem?

More Related