E N D
1. Stärkt miljöprövning i enklare former Richard Almgren
Green Business AB
www.greenbusiness.se
richard.almgren@greenbusiness.se
070-5688112
3. Syfte Syftet med projektet är
Att utgöra en inspiration till förenklingar för berörda
att fördjupa kunskaperna
att identifiera internationella krav (OECD, EU)
att identifiera skillnader mot den svenska miljöprövningen
att avgränsa den grupp av företag som bör omfattas av statlig prövning
att skissera en modell för miljöprövning
4. Bakgrund till projektet Regeringsuppdrag till Nutek om att kartlägga näringslivets administrativa kostnader
Konsultföretaget Ramböll har gjort en kartläggning
De största posterna:
Miljöprövning
Kontroll enligt miljöbalken
5. Referenser inför arbetet med projektet Richard Almgren:
Skrivit böcker om lagstiftning
Medverkat i tio statliga offentliga utredningar om miljöfrågor
Tillämpat lagarna i både myndighet och företag
Medverkat inom ”näringslivets byråkrati” om EU-direktiv
6. Förändrad omvärld Ändrad miljöagenda:
Mindre föroreningsutsläpp från stora fabriker
Mer klimat
Mer produkters miljöaspekter, återtagning av uttjänta produkter
Ökat antal prövningsskyldiga
Mer föreskrivande regler (EU-medlemskap)
Ökad komplikationsgrad
Ökad kunskap om teknikens möjligheter (BAT)
Mer pro-aktivt näringsliv
7. För- och nackdelar Fördelar
Miljöförbättrande
Rättstryggt
Öppet Nackdelar
Saknar inneboende drivkrafter
Tungrott
Lång beslutsprocess
8. Metod Granskat relevanta EG-direktiv för miljöprövning (IPPC, EIA, etc), vad krävs egentligen i enskilda länders lagstiftning
Hur tillämpas dessa regler i EU27/EES
Hur tillämpas dessa regler i Sverige
Identifierat skillnader
10. Skiss till förenklad och förstärkt miljöprövning Kravspec:
Förenlig med EG-rätt
Drivkraft till miljöförbättringar
Förenlig med proportionalitetsprincipen
Tydliga regler
Förslag till ändring för alla identifierade skillnader
Målgruppen för förslagen varierar (RoR, R, NV etc)
11. Skiss I Lagstiftningsteknik
Få ändringstillfällen
Skillnad: EU-direktiv ger ofta lång övergångstid
Vem: Regering och riksdag (RoR)
Ändring: ?
12. Skiss II Regelsystemet
Ändra prövningsgrund
Skillnad: EU prövar miljöaspekter, SE hela verksamheten
Vem: RoR (lagfråga)
Ändring: Ändra i 9 kap till prövning av ”miljöaspekter av viss verksamhet” ed
13. Skiss III Integrera mkb och prövning
Skillnad: EU-direktiven förutsätter integrering
Vem: RoR (lagfråga)
Ändring: Tydliggör i 6, 9 kap, mkb-förordning
14. Skiss IV Pröva det som krävs enligt EG-rätt
Skillnad: I SE prövas fler verksamheter än som krävs
Vem: R (förordningsfråga)
Ändring: Ändra i prövningsförordning så att motsvarar IPPC-förordningens lista och EIA-förordningens bilaga I
15. Skiss V Pröva motstående intressen
Skillnad: I SE prövas alla ändringar mot ändring som medför ”risk för betydande miljöpåverkan”
Vem: RoR (lagfråga)
Ändring: Ändra i 9 kap så att prövningskriteriet blir prövning vid ”risk för betydande miljöpåverkan”
16. Skiss VI Överför ”hänsynsreglerna” till beslutskriterier
Skillnad: I direktiven finns inte denna typ av regler
Vem: RoR (lagfråga)
Ändring: Överför reglerna som portalparagraf i resp sakkapitel, ”lämplig plats”-regeln till PBL
17. Skiss VII Överför ”lämplig plats”-prövning till planlagstiftning
Skillnad: Prövning av lokaliseringen krävs inte i direktiven
Vem: RoR (lagfråga)
Ändring: Ändra i 2 kap mm, PBL
18. Skiss VIII Pröva miljökvaliteten i områdesplaner enligt planlagstiftning
Skillnad: Miljökvalitetsnormer dubbelbehandlas i SE
Vem: RoR (lagfråga)
Ändring: Ändra i 2, 5, 16 kap och överför frågan till PBL med krav på åtgärdsplan
19. Skiss IX Ansökan om tillstånd
Mkb när det behövs
Skillnad: Kriterier för mkb saknas i SE
Vem: RoR (lagfråga)
Ändring: Ändra så att prövningskriteriet stämmer med direktiven, dvs utpekade typer av verksamheter och risk för betydande miljöpåverkan
20. Skiss X Tillståndsprocessen
Inför tidsgräns (5 mån)
Skillnad: OECD rekommenderar en 5 mån-gräns
Vem: RoR (lagfråga)
Ändring: F n oreglerad fråga
21. Skiss XI Förordna projektledare för varje ansökan
Skillnad: prövningsprocessen skall vara ”fully co-ordinated”, vilket kan tolkas så att prövningsmyndigheten aktivt skall processa ansökan
Vem: DomV och lst, arbetsordning
Ändring: F n oreglerad fråga
22. Skiss XII Begränsa antal remisser
Skillnad: Oreglerad fråga i såväl EU som SE
Vem: R/NV
Ändring: Förtydligande i AR
23. Skiss XIII Allmänhetens medverkan
Underlätta allmänhetens medverkan
Skillnad: SE regelverk uppfyller direktiven; Enskilda EU-länder har bättre system , tex FI
Vem: RoR
Ändring: Uppdrag till DomV att upprätta databas som är tillgänglig på Internet
24. Skiss XIV Tillståndet
Förenkla
Skillnad: Krav på reglering av tillverkningsnivåer, samtliga åtaganden i ansökan (”allmänna villkoret” ) saknas i direktiven
Vem: NV (tillämpningsfråga)
Ändring: Förtydligande i AR
25. Skiss XV Fokusera
Skillnad: Direktiven fokuserar på verksamhetens miljöaspekter men inte dess produkter eller transporter
Vem: NV (tillämpningsfråga)
Ändring: Förtydligande i AR
26. Skiss XVI Förtydliga
Skillnad: Direktiven har inga krav på generella bullernivåer utan kraven utformas enligt huvudregeln för varje enskild verksamhet
Vem: NV (tillämpningsfråga)
Ändring: Förtydligande i AR med innebörd att probleminventering och åtgärdsplan utförs
27. Skiss XVII Finansiering av prövningen
Överför till statsbudget
Skillnad: OECD rekommendation offentliga medel, i SE avgifter
Vem: RoR (lagfråga)
Ändring: Ändra i 27 kap och avgiftsförordning
28. Skiss till framtida miljöprövning
30. Konsekvenser av förslagen Större ansvar på verksamhetsutövaren
Färre berörda verksamheter
Alfa= IPPC+EIA I
Beta= EIA II
Gamma= Resten av utpekade verksamheter
Delta= Resten av resten
Personella resurser frigörs
Färre ”fullständiga” tillståndsprövningar, mer tillsyn
”Mera morötter och mindre piskor”
Organisatoriska förändringar (berörs ej)
Anmälan, kontroll och tillsyn behöver utvecklas
31. Konsekvenser för ärendeflödet Oförändrat antal ärenden
Färre tillståndsärenden, uppskattningsvis 1/3 av nuvarande antal
De minskade tillståndsärendena blir anmälningsärenden
32. Ungefärliga förändringar i några miljöaspekter i Sverige 1970-2007
33. Kostnader för miljöprövning
35. Slutsatser om ”miljöprövningens uppdrag” Föroreningsutvecklingen har förändrats:
Miljöstörande utsläpp ökade fram till ca 1970 // näringslivsutveckling
Skifte i utvecklingen ca 1970 (”decoupling”, frikoppling av utvecklingsskeden)
Efter ca 1970 minskad utsläppsnivå (av de typer av föroreningar som miljöprövningen omfattar)
Utsläppsnivån uppgår idag till några få % av toppnivån
Inga miljöskäl att pröva fler än vad EU kräver, ”IPPC-anläggningar”
Några hundra anläggningar per miljöfråga, varav stor överlappning
Undantag: energianläggningar och kommunala avloppsreningsverk
Styrs också av andra regelverk (handel med utsläppsrätter, NOx-avgift etc)
Relativt ensartat utformade
Ungefär samma miljöresultat kan uppnås med mindre administration
36. Undersökning I Undersökning skickades till 450 företag, svar av 57%
Prövningsgrund
A 18%
B 66%
C 16%
Storlek
85% SME
Typ av företag
60% tillverkningsindustri
37. Undersökning II Tillståndsprocess
25-30 tillstånd/myndighet och år
Inga eller små ändringar under prövningen i flertalet ärenden
Många åtgärder skulle ha genomförts ändå
Prövning vid risk för betydande miljöpåverkan
Beslutsunderlag
Många källor till BAT
Onödigt höga krav på underlag
MKB för ofta
38. Undersökning III Tiden för prövning
För lång tid
Problem uppstår som följd av tidsutdräkt
Rättstrygghet
Splittrad bild, flertalet uppskattar
Allmänhetens medverkan
Lågt intresse
Bra underlag
Internet kan utnyttjas för att stärka intresset
39. Rapportens slutskede och efter Seminarium 10 sept 2007
Rapport klar i slutet av sept 2007 enligt plan
Den fortsatta hanteringen:
Överlämnas till mdep och NV när Nutek släppt rapporten
Juridiken behöver kompletteras!
Rapport ”Stärkt miljöprövning i enklare former”
Presentation för NV 18 jan 2008
Kompletterande granskning av andra områden
Kontroll och tillsyn!
Annat?