Esperanto

1. Esperanto (Håkan Lundberg)

2. Nyfiken på er... • Är ni språkintresserade? Antar det  • Var ni med på lingolympiaden? • Siktar ni på att lära er latin? • Vet ni vad esperanto är?

3. Kort om mig • Jobbar på Cybergymnasiet Norra • Håller på med olika esperanto-projekt • Använder esperanto hemma och på nätet

4. Innehåll: • Olika typer av språk, speciellt planspråk • Allmän information om esperanto • Hur esperanto tog form • Esperantos struktur + övningar

5. Olika typer av språk • Etniska språk • Klassiska språk • Pidgin- och kreolspråk • Planspråk

6. Vad menas med planspråk • Planerade, d.v.s. konstruerade språk • Är ofta relativt regelbundna • Vissa ”konstiga” andra ”naturliga”

7. De mest kända planspråken • Volapük 1879 ett 10-tal • Esperanto 1887 50 000 – 2 miljoner • Ido 1908 ett 100-tal • Interlingua 1951 ett 100-tal

8. Allmän information om esperanto • Esperantos grund skapades av Zamenhof • Presenterades 1887 i Warszawa • Spreds över världen trots en del motstånd • Har idag talare i de flesta länder

9. Fotoj de Zamenhof

10. Kort om Zamenhof • Upplevde språkproblem som barn - Białystok • Drömde om att skapa ett lättlärt, neutralt språk • 19 år - klar med sitt första språkprojekt • 28 år - presenterar grunderna till sitt andra försök • Ögonläkare, familj med flera barn

11. Lingvo Internacia Doktoro Esperanto

12. Hur tog esperanto form? • Zamenhof la grunden till språket • Ville ha ett regelbundet men ändå naturligt språk • Inspirerades av engelskans grammatik • Många ord från romanska och germanska språk • Hade problem med att ordlistorna blev långa...

13. Ex på ord i esperanto – från? • sed, tamen, okulo • dimanĉo, frapi, ĉevalo • ĉielo, fari, voĉo • facila, fero, verda ---------------------------------------- • baldaŭ, bedaŭri, nur • birdo, fajro • bildo, fiŝo, somero, vintro

14. Enkel grammatik, ex: • Substantiv -o hundo, tablo, homo • Adjektiv -a rapida, bela, bona • Adverb -e rapide, bele, bone • Pluraj -j tabloj, rapidaj hundoj

15. 6 verbformer • Grundform -i esti havi • Dåtid -is estis havis • Nutid -as estas havas • Framtid -os estos havos • Imperativ -u estu havu • Konditionalis -us estus havus

16. Kan du gissa betydelsen? • Mia nomo estas Hokan. • Mi loĝas en Fiskis, ekster Stokholmo. • Mi havas tridek ses jarojn. • Mia kvar-jara filino parolas multe. • Ŝi parolas en tri lingvoj: sveda, serba, esperanto.

17. Ordförrådet var ett problem • Grammatiken enkel och regelbunden • Men ordlistorna blev långa... • Många ordstammar => svårt att lära sig • Ett ryskt konditori gav lösningen 

18. Två ryska skyltar • “Konditorskaja” och “Ŝvejcarskaja” • “skaja” – ett s.k. suffix • Skapa flera ord utifrån en ordstam • ”La problemo estas solvita!”

19. Prefix och suffix • Prefix = förstavelse (ca 10 i esperanto) (ex: dis-, ek-, eks-, fi-, mal-, re-) • Suffix = efterstavelse (ca 30 i esperanto) (ex: -an-, -ar-, -eg-, -et-, -ej-, -il-, -ul-) • (Affix)

20. Ex på prefix: mal- bela - malbela bona - malbona granda - malgranda hela - malhelamulte - malmulte fermi - malfermi mola - malmola

21. Ex på suffix: -in- knabino - knabo virino - viro sinjorino - sinjoro patrino - patro avino - avo filino - filo fratino - frato

22. Övning i prefix och suffix • varm/a - varm • mal - motsats • eg - förstärkning • et - försvagning

23. Gissa vad orden betyder • -ej- - suffix för ”plats” • lern/ej/o - (lerni = att lära) • vend/ej/o - (vendi = att sälja) • lud/ej/o - (ludi = att leka)

24. sana "frisk" sano "hälsa" sane "sunt" saneco "friskhet, sundhet" sanigi "att göra frisk“ saniga "hälsosam" sanigisto "en friskgörare“ saniĝi "att bli frisk" resaniĝi "att åter tillfriskna" resanigi "att (åter) bota" nesana "ej frisk", "osund" malsana "sjuk" malsaneta "krasslig" malsanega "jättesjuk" malsani "att vara sjuk" malsanoj "sjukdomar“ malsanegoj "svåra sjukdomar" malsanulo "en sjukling" malsanulejo "ett sjukhus" malsanulejeto "en sjukstuga" malsanulejego "ett stort sjukhus" malsaniĝi "att bli sjuk“ malsaniĝema "benägen att bli sjuk“ remalsaniĝi "att åter insjukna" sanigilo "ett medel för att bota“ sanulo "en friskus" Ex: ord med roten san-

25. Språkets nivåer • Satser (Meningar) • Fraser • Ord • Morfem • Fonem

26. Morfem • Den minsta betydelsebärande enheten • Ex i svenskan: skol/styr/else/n • skol-, styr (stammorfem) • -else- (grammatisk morfem) • -n (grammatisk morfem)

27. Morfem - grammatiska markeringar ”Maria/s bok” • S.k. bunden grammatisk markering • Två typer: • kallar kalla/de (agglutinerade) • flyger flög (fusionerade)

28. Morfem i esperanto • Esperanto har helt ”fasta” morfem • Som pusselbitar som fogas samman • Esperanto är ett agglutinerande språk • Som finska, japanska, turkiska, swahili

29. Pussel-övning -O, -J, -A, -E, -IS, -AS, -OS -ET-, -EG-, MAL- hund-, kur-, rapid-, bel-, est- La hund/o kur/as rapid/e.

30. Från frö till levande språk • Zamenhof planterade ett ”språkfrö” • Som togs emot av flera entusiaster • Utvecklades till ett fullvärdigt språk • Fortsätter att utvecklas (så som andra språk)

31. Från frö till riktigt språk – hur? • Zamenhof hade stor talang för språkskapande • Medelväg: regelbundet - naturligt • Demokratisk utveckling av språket • Inre idé om samarbete och fred mellan folk • Inte bara europeiskt

32. Målen med esperanto • Underlätta kommunikation mellan olika folk • Fungera som ett brospråk • ”Allas andraspråk” (äldre esperantister) • ”Kul språk för oss som kan det” (ungdomar) • ”Alternativ till engelskan”

33. Vad kan man göra med esperanto? • Resa – bo gratis i främmande länder • Träffa nya kompisar • Seminarier, festivaler, kongresser mm • Öka självkänslan kring språkinlärning

34. Esperantos nackdelar • Kan uppfattas som europeiskt • Inte så stort kulturutbud • ”Ingen armé”

35. Esperantos fördelar • Relativt neutralt • Relativt lättlärt • Relativt rättvist • Fungerar bra och är omtyckt av många

36. Lingua franca • Latin när? • Franska 1700-talet • Engelska nu ca 20% • Kinesiska sen? ca 18%

37. Vad säger ni? • Kommentarer? • Synpunkter? • Frågor?

38. Mer info om esperanto • www.lernu.net • Sajt med information och kurser • (Har jag jobbat med sen 2002) • www.esperanto.se