De äldres relation till barn och barnbarn

1. De äldres relation till barn och barnbarn Helena Hurme Professor Åbo Akademi/Vasa ÄldrekonferensÖsterbotten 7-8 maj 2009

2. Två perspektiv på relationen • Forskningslitteratur • Egen forskning

3. Samhällsförändringarsomharinverkatpårelationen • Mera tid tillsammans • Färre barn och barnbarn • Bättre ekonomiska resurser • Större geografiskt avstånd, globalisering • Arbetslivet mera krävande: • Allt fler äldre ensamma i och med ökningen av skilsmässor

4. Hurmes (1990) indelning av de äldres familjeförhållanden Den äldre Ensam tidigare och nu Har valt en partner Partnern är död Partnern lever Skild Lever tillsammans Barn Inga barn Barn Inga barn Barn Inga barn BB BB Inga BB BB Inga BB Inga BB 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 • Helt ensamma: grupperna 1, 4, 10 • Maka/make, inga barn, inga barnbarn: grupp 7 • Inga barnbarn: grupperna 3,6, 9 • Ingen maka/make, och barn och barnbarn : grupperna 2 och 8 • Maka/make, barn och barnbarn : grupp 5

5. Relationen mellan generationerna består av • De känslomässiga banden • Kontaktfrekvens och kvalitet • Hjälp och stöd

6. Socialakontakter • Livstillfredsställelse och kontakter • Social isolering • Barnencentrala • Kontaktenviktigare efter 55 årsålder • Minskargenerellt • Ökarmed de närmastepersonerna

7. Laura Carstensens socialaselektivitetsteori • Relationerna till barnenärinteenbartpositiva • Ambivalens

8. Hjälpmellan de vuxnagenerationerna i familjen • Hur hjälper man föräldrarna? • Vad bestämmer hjälpen till föräldrarna? • Föräldrars hjälp till vuxna barn

9. Hurhjälpermanföräldrarna?

10. Vad bestämmer hjälpen till ens föräldrar? • En analys av The Jyväskylä Longitudinal Study (JYLS) som leddes av professor Lea Pulkkinen

11. Reciprocitet R2 = . 25 Kontakt Avstånd Förhållandets kvalitet Värdekonsensus .78 -.38 .55 .67 .50 Familjekohesion .24 Behov av hjälp hos den äldre .37 Praktisk hjälp R2 = .22 .16 Vänlighet hos barnet

12. Föräldrars hjälp till vuxna barn • Föräldrarna hjälper mera • Ofta lån av föräldrarna • Barnvård

14. Relationenmellanbarnbarn och mor- och farföräldrar (MFF)

16. Finnish child

17. Olikatyper av far- och morföräldraskap • Den distanserademor- och farföräldern • Kontinuitetsorienterade MFF • Formella MFF • Individuella MFF • Aktiva vs. passiva MFF

18. MFFsuppgifter • Biologisk kontinuitet • Ge positiva känsloupplevelser • Social kontinuitet • Vara stödperson • Vara förebilder för barnbarnen

19. Hurviktigaär MFF? • Mormödrar ofta viktigare än morfäder • Större anknytning till mormödrar

20. Vikten av mormodern för barnbarnet i förskoleåldern enligt fonländska och polska föräldrar (Hurme) p <.01

21. Tre områden där det finns problem • (Attias-Donfut & Segalen i Frankrike): • Optimal distans • Uppfostran • Konkurrens mellan mor- och farföräldrar

22. Kommunikationenmellan MFF och barnbarn • EU-projektet “Grandparenthood • Nyteknologi • Susanne Westerbacks pro graduarbete • Klaraskillnadermellanländerna • Yngre F&MF - meranyteknologi • Yngrebarnbarn - mindrenyteknologi • Inga könsskillnader • Avståndetviktigt • Högutbildning - meranyteknologi • .

23. Ungdomars uppfattning om sina mor- och farföräldrar i Finland och Polen • Uppsatser • Skillnader Finland-Polen

24. Individualism versus kollektivism som förklaring? • Vad är värden? • Hofstedes dimensioner • Schwartz värdedimensioner

25. Schwartz’ (1994) värdedimensioner Hier Kon Harm Egal Int aut Af aut Mastery Polen 2.53 4.31 4.10 4.82 4.09 3.13 4.00 Finland 2.03 3.84 4.54 5.26 4.62 3.51 3.63 Holland 2.26 3.68 3.98 5.39 4.44 3.51 3.98 Tyskland 2.27 3.42 4.42 5.39 4.75 4.03 4.07 USA 2.39 3.90 3.70 5.03 4.20 3.65 4.34 Hierarki: poängterarrikedom, social makt, auktoritet Konservativ: nationellsäkerhet, social ordning, vördar de äldre, familjenssäkerhet, reciprocitet i tjänster Harmoni: ett mednaturen, skyddarmiljön, det vackra i världen Egalitär: frihet, ansvar, ärlighet Intellektuellautonomi: självstyrning, kreativitet, tolerans Affektiveautonomi: stimulation, hedonism, nöjen Mastery: att vara framgångsrik, ambitiös, modig