Försök i Furudal, Norra Dalarna

2. Försök i Furudal, Norra Dalarna • Anlades 1979 i 2-3 m. hög tallungskog. • Mätts 14 gånger, senast 2007, 28 år efter anläggningen. • Fyra försöksled, som upprepades på tre olika platser. • Oskadade bestånd = 8% ackumulerade stamskador. • Skadade bestånd 50 – 85% ackumulerade stamskador.

3. Oskadat Skadat Försöksuppläggning Ohägnat Hägnat Ohägnat Hägnat På tre platser(block)=totalt 12 provytor Provytestorlek: 625 m2 1126 levande provträd år 1979 Inventerat vartannat år, med samma uppgifter inhämtade.

5. Slutsatser från Furudal • Toppskottsbetade och stambrutna träd dör i stor omfattning. • Andelen barkskadade träd som når timmerdimension kan förväntas bli relativt stor. • Volymtillväxtförlusterna ökar närmast linjärt med ökad skadegrad.

6. Slutsatser från Furudal • Volymtillväxtförlusterna beror dels på ökade avgångar och dels på försämrad tillväxt genom barrförluster. • Efter 28 år fanns det inga tecken på tillväxtåterhämtning för skadade ytor. • Volymtillväxtförlusterna är den största kostnadsposten. • Låggallra (hugg de klenaste träden) i älgskadade bestånd. Stor del av de klenare träden är klena pga. minskad barrmassa beroende på älgbetning.

7. Ekonomiska konsekvenser för skogsägare • På kort sikt (2010-2030) • Uteblivna gallringsintäkter • Eventuell nyanläggning • Minskat försäljningspris om fastigheten säljs • På lång sikt (2030+) • Mindre sågtimmer och massaved • Nedklassning av rotstockar • Minskat försäljningspris om fastigheten säljs

8. 2% årliga skador ger 10-15% skador när beståndet går ur älgfarlig höjd.. Fyrkanterna= de 6 ohägnade ytorna

9. vanligt att älgbetet orsakar 5 till 7 procent färska stamskador per år. Det innebär att 30-50 procent av träden är skadade när bestånden växer ur älgfarlig höjd.

10. Grov kalkyl för tillväxtförluster. • Produktiv skogsmarksareal • Norrbotten 3 900 000 ha • Västerbotten 3 200 000 ha • Ångermanland 1 100 000 ha • (6 500 000 ha talldominerade) • Löpande årlig tillväxt 16 250 000 m3f (6 500 000 ha * 2.5 m3f/ha och år) • (Kapitaltillskott till ägarna 3 200 miljoner) • 2% årliga skador på huvudstammar ger årliga tillväxtförluster på 2 400 000 m3f • (Värdebortfall 480 miljoner/år) • 5 - 7% medför årliga tillväxtförluster på 7 300 000 m3f • (Värdebortfall 1 460 miljoner kronor)

11. Kostnader vid olika arealer pga tillväxtbortfall om 5-7% årliga skador…

12. Kostnader vid olika arealer pga tillväxtbortfall om 2% årliga skador…

13. Exempel fastighetsförsäljning • 1985: fastigheten köps. Avverkar 1985 25 ha och planterar detta våren 1987 med tall. • Hösten 2012: säljer fastigheten efter 25 tillväxtsäsonger. Ungskogen bör då ha ungefär följande värde: 25ha*25år*3 m3sk= 1875 m3sk a´ 312 kr = 585 000 kr • Antag 40 % av träden stamskador pga. älgbete = 40% tillväxtförlust. Då återstår 0,6 * 585 000 kr= 351 000 kr • Förlust pga. älgbetestryck; 0,4 * 585 000 kr= 234 000 kr • 2% målet ger ca 15% tillväxtförlust vilket avgår: -87 750 kr • Förlust pga. högt älgbetestryck; 146 250 kr

14. Den farliga bilden av älgskadan?