När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar

1. När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar Ulf Wallin Överläkare MD Forsknings- och utvecklingsledare, Kompetenscentrum för Ätstörningar SYD Lund Wallin 11

2. Psykosomatik • Ett oegentligt begrepp som förvirrar • Vi har inga säkra orsakssamband – endast observerade samspel • Samspel mellan kropp och själ - mellan psyke och soma – finns vid alla kroppsliga och psykiska störningar. Wallin 11

3. Psykisk sjukdom som ger uttalade kroppsliga besvär • T ex: • Oavsiktligt • Ätstörningar • Ångest/stress som ger magont, huvudvärk, spänningstillstånd etc • Avsiktligt • Självskadebeteende Wallin 11

4. Kroppslig grundsjukdom • Kroppslig sjukdom som förvärras av psykiska faktorer, eller där psykiska faktorer försvårar tillfrisknande • T ex • Astma • Eksem • Diabetes Wallin 11

5. Kroppsliga symtom vid psykisk stress • Vanliga i barnaåren • Failure to thrive • Habituella kräkningar • Magvärk • Huvudvärk Wallin 11

6. Kroppsliga symtom vid psykisk stress • Symtomen är verkliga för barnet • Inte alltid antingen eller • Samsjuklighet • Orons relationella spiral Wallin 11

7. Föräldrapenning vid allvarligt sjukt barn • <18 år • Obegränsat antal dagar • Vid psykiatrisk behandling: • Ätstörning • Självskadebeteende Wallin 11

8. ”Barn och ungdomar som har ett beteende som är påtagligt destruktivt eller utsätter sig själva för allvarlig skada, kan behöva föräldrarnas medverkan och stöd under behandlingsperioder.” Wallin 11

9. SJÄLVSKADEBETEENDE • INTE SUICIDFÖRSÖK • LINDRA PSYKISK SMÄRTA • COPINGMEKANISM • I EN KROPPSFIXERAD KULTUR Wallin 11

10. Definition: Icke livshotande Icke suicidal självorsakad kroppsskada som inte är socialt acceptabel Wallin 11

11. Självskade beteende • DSH; Deliberate Self Harm. • DSI; Deliberate Self Injury – skador på kroppsytan. • Självstympning - Self Mutilation Wallin 11

12. Förekomst av självskadebeteende • ÖVERVIKT KVINNOR, >60 % (INTOX), HÖGRE NÄR DET GÄLLER SKÄRA SIG • INTOXPAT (>14 ÅR): • 72 % FÖRSTÄMNINGSSYNDROM • 26 % MISSBRUK • 14 % ÅNGESTSYNDROM • 11 % ÄTSTÖRNING • 46% PERSONLIGHETSSTÖRNING Wallin 11

13. Behandlingen är primärt att begränsa skadeverkningarna! • HJÄLPA PATIENTEN ATT HITTA ANDRA SÄTT ATT HANTERA PSYKISK SMÄRTA PÅ • ENGAGERA FAMILJEN FÖR ATT BEGRÄNSA MÖJLIGHETERNA • BEHANDLING AV BAKOMLIGGANDE STÖRNING Wallin 11

14. Likheter Anorexia Nervosa - Självskadebeteende • Självsvält som medför ett livshotande tillstånd • Självskadebeteende som medför ett livshotande tillstånd • De har en inre imperativt tanke/kraft som de inte kan stå mot som får dem att ha ett livshotande beteende – fast de inte vill dö. Wallin 11

15. Wallin 11

16. ÄTSTÖRNINGAR • Anorexia nervosa • Bulimia nervosa • Hetsätningsstörning • Ospecifik ätstörning Wallin 11

17. Förekomst • Anorexia nervosa • 0,3-0,5 % kvinnor 15-35 år • Livstidprevalens 1% • Bulimia nervosa • 0,5-1 % kvinnor 15-35 år • Livstidprevalens 2%? • Ätstörningar UNS • 2,4 % kvinnor 15-35 år • Män • Ca 10% av patienter med ätstörningar är män Wallin 11

18. Förändringar av förekomst • Anorexia nervosa • Viss incidensökning rapporterad sedan 1930-talet och framåt • Oklart om det är en faktisk ökning • Indikationer på stabil incidens de senaste 40 åren • Bulimia nervosa • Indikationer på förändringar över tid • Ökning under 60 och 70 talen • Minskning senaste tio åren Wallin 11

19. Vad beror det på? • Visst är det skönhetsidealen? • – eller är det mamman? Wallin 11

20. Varför? • Sjuk • eller • olydig Wallin 11

21. Självsvält Ett aktivt handlande, som bygger på ett beslut Anorexia Nervosa En sjukdom som gör att man inte klarar av äta pga stark ångest – men beskriver det som att det egentligen är något man vill. Wallin 11

22. Den centrala svårigheten • Genomgripande svårighet att äta • Äter för lite • Hamnar i svält • Svälten för en allt mer dominerande betydelse både kroppsligt och psykologiskt. Wallin 11

23. Svält • Symtom på restriktiv ätstörning • Orsak till de allvarligaste symtomen • Både psykiskt och fysiskt • Utan att bryta svälten, kan inte ätstörningen påverkas Wallin 11

24. Personlighetsförändringar vid svält (Keys 1950) • Ökad apati och depression • Ökad känsla av ineffektivitet • Förlust av ambition och minskning av intressen • Ökad ängslighet och rädsla. • Närmare 20% av försökspersonerna visade allvarliga ”karaktärsneuroser” (ex Tvångssyndrom, Social fobi) • Två försökspersoner utvecklade psykotiska symtom med våldstendenser och hysteri, och fick läggas in på sjukhus Wallin 11

25. Svältens effekter • Varierar med • Psykisk och kroppslig stabilitet före svälten • Kroppslig mognad; ålder hos patient. Barn blir mycket mer mentalt påverkade • Svältens duration; ju längre patienten levt i svält ju centralare blir svältens påverkan på personen Wallin 11

26. Behandling barn och tonåringar • Fokus på att snabbt häva svälten • Väsentligen samma behandling barn och tonåring • Familjeterapi är det enda med någon evidens • Ju längre upp tonåren • Och ju längre sjukdomsduration • Ju mer individuell behandling • Farmakas roll begränsad Wallin 11

27. Prognos barn och tonåringar • Efter cirka tre år från behandlingsstart är 60-70 % friska och utan andra psykiatriska sjukdomar • De andra 30-40 % blir patienter inom vuxen psykiatrin • Av de som behandlas inom BUP för ångesttillstånd har 1/3 ångest problem upp i vuxenlivet. Wallin 11