TOBINSKATTEN Ett medel söker sitt mål

1. TOBINSKATTENEtt medel söker sitt mål Klas Eklund Maj 2001

2. FINANSMARKNADERNA • Finansmarknadernas uppgifter • Utjämnar sparande, förmedlar krediter • Ger effektivare betalsystem • Omfördelar och sprider risker • Har vuxit snabbt • Både antalet transaktioner • Och antal anställda: • Sverige 80.000 personer • 4 % av BNP

3. VALUTAMARKNADEN • Fram till 1970-talet: Bretton Woods, fasta kurser, regleringar • Numera: Avreglerade marknader, rörliga kurser (mellan större valutablock) • Snabbt växande transaktionsvolym • Två valutatransaktioner för varje annan transaktion (varor, tjänster, värdepapper) • Största delen av handeln är defensiv • Handlarna söker fördela valutarisken

4. ÖKAD VALUTAHANDELDaglig omsättning, mdr USD

5. HUR FUNGERAR VALUTAHANDELN? • Ikeasson säljer lastbilar till USA • Vill växla USD till SEK • Kan ske på spotmarknaden • eller på terminsmarknaden • FSEB genomför dollarköpet mot 0,02% • FSEB tar på sig valutarisken • Sprider den genom att växla vidare • …varpå andra motparter växlar vidare i sin tur

6. VARFÖR SVÄNGER VALUTORNA? • Alla finansmarknader är osäkra - priset baseras på förväntningar • Valutan särskilt osäker - så oerhört många osäkra faktorer • Ibland uppstår bubblor • Människor är inte så rationella: Ofullständig information, selektivt utnyttjad • Flockbeteende

7. VALUTASPEKULATION • Utgångspunkten: En valuta är felvärderad • Den som tror på devalvering kan tjäna pengar på en sådan - och bidra till den • Sälj valutan (och köp på termin) • Ger stort valutautflöde • Centralbankerna kan ej stå emot • Spekulation kan vara mycket lönsamt • men är inte vardaglig handel • grundas ofta på långsiktiga överväganden

8. EN OMÖJLIG UPPGIFT? • Valutasystemet skall ge • stabilitet • likviditet och effektivitet • nationell självständighet • Men inget hittills prövat system klarar det: • Bretton Woods gav stabilitet och finanspolitisk autonomi - men ej likviditet • Rörliga kurser ger likviditet och penningpolitisk autonomi - men ej stabilitet • Valutaunioner ger stabilitet och likviditet - men ej autonomi

9. TOBINSKATTEN • Nackdelen med rörliga kurser: Volatilitet • Tobin 1972: Bästa receptet vore färre valutor (en världsvaluta) • Second best: Transaktionsskatt • 1978: Sammanlagt 0,1% på alla spot-transaktioner, skulle slå mot kortsiktighet • 1996: Interbank exkluderas, derivat inkluderas • Ofta utrett • Aldrig implementerat

10. 1. INTE ALLS SÄKERT ATT SKATTEN GER LÄGRE VOLATILITET • Inga belägg för att ökad volym ger större svängningar • Volatiliteten i stort sett konstant sedan 70-talet • Medan däremot omsättning och likviditet ökat - och spreadar minskat • Tyder på att marknaden är både djup och likvid

11. ÖKAD VOLATILITET?

12. ÖKAD VOLATILITET?

13. INGEN ÖKAD VOLATILITETStandardavvikelse

14. 2. INTE SÄKERT SKATTEN SLÅR MOT “SPEKULANTERNA” • Jo, korta affärer blir dyrare • Men vem är “spekulant?” • De flesta affärer är korta • Även “långsiktiga” placerare handlar kort - i syfte att sprida risker • Omöjligt för lagstiftaren att skilja mellan spekulativ och långsiktig handel

15. 3. SKATTEN DRABBAR FEL FLÖDEN • Volatiliteten kan öka, när tröskel-effekter införs • Kan drabba daglig försäkring och handel mer • Skatten skulle inte hindrat de stora valutakriserna • - som oftast drivits av fundamenta, inte kort handel!

16. 4. TUDELAD SKATT ETTER VÄRRE • Förslaget förutsätter fasta växelkurser • Alla tekniska problem förvärras • Vem avgör valutans rätta värde och bandets bredd? • Ska verkligen penning- och valuta-politiken avgöras av skatterna? • Förslaget inbjuder till spekulation

17. 5. SKATTEN MÅSTE VARA GLOBAL • Skattebasen är rörlig • Lätt att fly • Frestande undvika lägga på skatt för att locka till sig finansiella marknader • Den sorgliga historien om valpskatten • Uppslutning krävs från (minst) USA, UK, EMU, Schweiz, Japan och IMF

18. 6. EXTREMT SVÅRT UTFORMA SKATTEN • Rörlig skattebas - inte bara geografiskt • Skattebasen blir full av undantag: Vem sätter reglerna? Hur? • Marknaden är påhittig. Hur beskatta derivathandeln? • Starka drivkrafter att undgå skatten • Allvarliga bieffekter • Expertutredningar uppgivna

19. 7. OSÄKRA SKATTEINTÄKTER • Skattebasen är rörlig • Mycket små marginaler ger pris-känslighet • Kraftig ökning av transaktionskost-naderna ger påtagligt lägre volym • Extremt osäkra effekter • Intäkterna blir lägre än förespråkarna hävdar

20. 8. INGA PROGRESSIVA EFFEKTER • Skatten betalas av de valutaväxlare som har svårast undkomma den - dvs de små • Företagen kan övervältra kostnaden på kunder och anställda • Ökade transaktionskostnader slår mot hela samhällsekonomin • Svårare sprida risker • Jämställdhetsargumentet nys!

21. 9. KRÅNGLIGT DRIVA IN OCH FÖRDELA • Överenskommelser krävs • Intäkterna går till länder med stora finansiella centra • Nationell suveränitet över skattemedlen måste ges upp • Vem bestämmer? • Hur fördela?

22. 10. KRÄVER ALLVETANDE OCH FILANTROPISKA POLITIKER • De ska sätta rätt skattesatser på olika instrument • De ska vara snabbfotade • De ska komma överens på global nivå • De ska bygga ett administrativt system • De ska komma överens om indrivning och fördelning

23. SLUTSATS:ETT DÅLIGT MEDEL • Inga belägg för att volatiliteten minskar • Inget som säkerställer att “spekulanterna” betalar • Extremt svår att implementera • Osäkra intäkter

24. I STÄLLET: • Frihandel på jordbruksvaror • Ökat bistånd • Bättre fungerande finansiell “arkitektur” • Bättre genomlysning, nya kapital-täckningsregler, samordning av övervakning • Ibland: Tillfälliga regleringar • Färre valutor - vilket var Tobins första förslag...