CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPLIGA INSTITUTIONER

1. CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPLIGA INSTITUTIONER Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens högskola

2. Prof. Ylva BäcklundVINNOVA • Inledning • Historik, hur växte universiteten fram • Tyskt och Amerikanskt organiserad forskning

3. Idag på MDH • Högskolestyrelse, extern ordf. • Rektor ≈ VD • Fakultet, ansvar för Fo, FoU, GU (MDH) • Fakultetsordförande = Dekan (väljs av kollegiet) • Institutioner, ämnesbaserade, självstyre, chef = Prefekt

4. Historik • 1000- och 1100-talet, första universiteten, Bologna (1088?), Paris (mitten 1100) • 1400- och 1500-talen startar flera univ. i Europa, stark koppling till kyrkan. • Teologi var det man studerade först • Snart organiserade i fyra fakulteter: Filosofi, Juridik, Medicin, Teologi

5. Fakultet = närbesläktade ämnen men också lärargruppen (professorer) • Fakulteten ansv. undervisn., examination, betyg, disputationer, ”studenten disputerade inför fakulteten” • Filosofi var förberedande för all de övriga • Grundexamen ”Baccalaureus” fyra år filosofi • ”Magister artium” 4 år till filosofi, motsvarande ”Doctor” i de 3 andra fakulteterna • Sverige: filosofiska fakulteten delas 1876 1) matematisk/naturvetenskaplig2) humanistisk (samhällsvet 1964)

6. 1500- och 1600-talen: reformer, världsliga myndigheter styrde fler universitet • 1700-talet minskade kyrkans inflytande i.o.m. Naturvetenskapens- och upplysningstänkandet • Militärstaten krävde yrkesinriktade utb. • Införde övningsämnen, ”Excercitierna”Språk (Sp, It, Fr, Ty), Musik, Ritning, Ridning, Fäktning

7. 1800-talet grundades många nya univ. Inflytande av staten och politiken • Berlin (1810), professorerna kombinerar underv och forskn, jämställde filosofi med övriga fakulteter.

8. Akademier • Akademier var i början = universitet • Idag: samfund med syfte att främja litterär eller vetenskaplig verksamhet • 1400-tal ”moderna” akademier i Italien, filosofi, konst, språk (språkets rening) • 1600-tal naturvetenskapliga akademier, aktiva forskningsinstitut (Royal Society)

9. Akademierna bekostade forskning, utrustning, forskare, upptäcktsresande • Akademier var nära knutna kungahus och statsmakt, ibland nationellt ansvar för forskning. • Francis Bacon, huvudarkitekt till många akademier. Såg på 1600-t naturvetensk skulle förbättra människors liv, betonade öppenheten. • Resultaten tillgängliga för alla genom akademierna • Möten, diskussioner, tidskrifter

10. 1800-talet • Studentromantik, stud. organserar sig • Reformer: stud.examen=>läroverk, magisterexamen ersattes av doktorspromotion • 1850 politiker tryckte på för att öka praktiska kunskaper • Karolinska (KI) startas, modern medicinsk undervisn. • 1883 promoveras Ellen Fries (historia)

11. 1940- och 50-tal, reformer • Intstitutioner, hemvist för studenter, lärare och forskare • Ny kategori: universitetslektor • Före 1940: undervisningen professorcentrerad, tenterade för professorn • 1969, ny reform- bundna studiegångar- utb. linjer, studieplaner- poäng istället för betyg

12. Forts. 1969:- doktorsgrad => Dr. examen- doktorandkurser, handledning- fullständiga friheten borta- hänsyn till arbetsmarknad, yrkesutbildningar- stor expansion, filialer (Linköping, ÖU) • Fakulteten:- tidigare lärargrupp (professorer), ansvar undervisning examina, disputation- 40-talet, undervisningsnämnd- 70-talet fakulteten endast forskn och foU- linjenämnd ansv för GU- fakultet bara om fasta forskningsanslag

13. Hur organiserar vi forskning idag? • 1969 års reform, effektivitet, användbarhet • Ny forskarutbildning- kurser- strukturerad handledning- mål fyra år, betonade färdigheter- gesällprov snarare än livsverk- begränsad avhandlingsuppgift- originalitet och självständighet nedtonades- fler handledare, inkl. docenter • Officiellt doktrin, men hur ser det ut?

14. Organisatoriska betingelser för vetenskaplig kreativitet • Li Bennich-Björkman, statsvetare vid Uppsala Universitet • Studerat organisatoriska betingelser för vetenskaplig kreativitet • 7 institutioner inom samhällsvetenskap • Såg 2 modeller- Tyska modellen- Amerikanska modellen

15. Amerikanska - handledaren stort infl - disciplinerad individualism- handledare/grupp viktiga- direkt, tydlig handledning- doktorand bidrar till grupp- fokusering forskningsprof- handled hög kompetens- effektivt- mindre avhopp- mer kreativt Tyska- väljer problem själv- själständighet,oberoende - självlärande, lite handled- indirekt inlärn av normer- starka individualister- disparat, splittrad forskn- handledare ytlig kunskap- ineffektivt- mer avhopp Karakteristika för Tyska och Amerikanska modellerna

16. Svenska Akademier idag • Kungl. Vetenskapsakademien - http://www.kva.se/ En fristående, icke-statlig organisation med syfte att främja vetenskaperna, främst matematik och naturvetenskap. • IVA - Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien - http://www.iva.se/ Ett nätverk av erfarna och kompetenta personer och har till uppgift att främja de tekniska och ekonomiska vetenskaperna till nytta för det svenska samhället. • Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien - http://www.ksla.se/ Har som uppgift att genom vetenskap och praktisk erfarenhet främja jord- och skogsbruk. Aktuella nyheter, information om anslag och stipendier, publikationer och kalendarium.