Nya högskoleprovet

1. 2013-10-07 Mattias Wickberg Nya högskoleprovet Nu vet vi mer

2. Vad är högskoleprovet? • Mäter allmän studiefärdighet • Används för att rangordna behöriga sökande • Finns inga restriktioner i vem som får göra provet eller hur många gånger man får göra det

3. Högskoleprovets roll • Provurvalet (minst en tredjedel av platserna) • Särskiljande i betygsurvalet • Det första steget i det alternativa urvalet

4. Det gamla provet ORD(40 uppg.) LÄS(20 uppg.) ELF(20 uppg.) NOG(22 uppg.) DTK(20 uppg.) Totalpoäng(0.0-2.0) Utvärdering nya HP

5. Varför ett nytt prov? • Mindre bra prognosförmåga inom främst teknik och naturvetenskap • Obalans mellan verbala och kvantitativa uppgifter • Kritik mot bl.a. dåligt utnyttjade texter och figurer

6. Resultatet av utvecklingsarbetet blev • 160 uppgifter: 80 + 80 • Tre nya delprov; ett verbalt (MEK) och två kvantitativa (KVA och XYZ) • Förutsättningar att använda provresultatet mer flexibelt finns

7. Det nya provet ORD(20 uppg.) LÄS(20 uppg.) XYZ(24 uppg.) KVA(20 uppg.) MEK(20 uppg.) ELF(20 uppg.) NOG(12 uppg.) DTK(24 uppg.) Verbal poäng(0.0-2.0) Kvant. poäng(0.0-2.0) Totalpoäng(0.00-2.00) Utvärdering nya HP

8. Förväntningar på det nya högskoleprovet • Att provets prognosförmåga ökar • Att provet blir mer effektivt och mer mätsäkert • Att provet blir mer rättvist

9. Resultatet av valideringsstudierna • Förväntat: Att provets prognosförmåga ökar • Resultat : ? • Förväntat: Att provet blir mer effektivt och mer mätsäkert • Resultat : √ • Förväntat: Att provet blir mer rättvist • Resultat : √

10. Gruppskillnader -kön

11. Gruppskillnader -kön • Skillnader i förkunskaper • Kursbetyg • Nationella prov • Samma riktning för högskoleprovet som nationella prov

12. Gruppskillnader - ålder

13. Gruppskillnader – föräldrars utbildningsbakgrund

14. Gruppskillnader – skrivandes utbildningsbakgrund • Klart samband mellan gymnasieutbildningens innehåll och resultatet

15. Gruppskillnader – svensk/utländsk bakgrund 1 Utrikes födda med två utrikesfödda föräldrar 2 Inrikes födda med två utrikes föräldrar 3 Utrikes födda med minst en utrikes född förälder (0,5 % av provtagarna) 4 Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder 5 Inrikes född med två inrikes födda föräldrar (75 % av provtagarna)

16. Sammanfattning • Bland provtagarna så presterar män bättre än kvinnor på både högskoleprovet och de nationella proven • (En del av) skillnaden mellan män och kvinnor beror på skillnader i förkunskaper • Gruppskillnader som förväntat • Könsskillnader som på gamla HP • Åldersskillnader som på gamla HP (men yngre rankas relativt högre genom ökat inslag av kvantitativa uppgifter) • ”Socialgruppsskillnader” som på gamla HP • Provdeltagare med utländsk bakgrund rankas relativt högre på det nya provet, framförallt i och med införandet av kvantitativa uppgifter som kräver mindre läsning

17. Framtiden • Det finns inga skäl att ”gå tillbaka till det gamla” • Önskvärt att nyttja möjligheten att ”vikta” de olika delarna (den fria tredjedelen?) • Försöksverksamheten fortsätter • Prognosförmågan – nyckeln till fortsättningen

18. Tack för att ni lyssnat, frågor?