550 likes | 778 Views
Kalven i centrum. Av: Caroline Fornander & Sanna Soleskog, Skara Semin. Målet med kalvuppfödningen?. Målsättningen i mjölkperioden? Lönsamt Lättskött Störningsfritt 1 m (=ca 90 kg) vid 8 veckor. Diarré lägre 10 %, dödlighet lägre än 5 %. Råmjölk Utfodring Inhysning Hälsa.
E N D
Kalven i centrum Av: Caroline Fornander & Sanna Soleskog, Skara Semin
Målet med kalvuppfödningen? • Målsättningen i mjölkperioden? • Lönsamt • Lättskött • Störningsfritt • 1 m (=ca 90 kg) vid 8 veckor. • Diarré lägre 10 %, dödlighet lägre än 5 %.
Råmjölk Utfodring Inhysning Hälsa Målet med kalvuppfödningen - vägen
Vad är råmjölk? Cirkulerande antikroppar Lokal immunitet
Bra råmjölk >65 g/l (totalprotein) Godkänd råmjölk 50-65 g/l Tveksam råmjölk 40-50 g/l Dålig råmjölk <40 g/l Halter av antikroppar i råmjölken Skapa ett reservlager med råmjölk av god kvalitet
Antikropparna i råmjölken tas upp av kalven och skyddar kalven mot sjukdomsframkallande agens Antikropparna har även en lokalt skyddande effekt i tarmen som skyddar mot agens i tarmen. Hur skyddar råmjölken kalven?
Råmjölk innehåller även: Bakteriehämmande substanser som man tror hindrar bakterier från att fästa till tarmslemhinnan. Vitaminer: A, D, E och B. Råmjölk inte bara antikroppar
Sjukdomsrisken hos en 1-12 timmar gammal kalv ökar med 10% för varje timmes fördröjning med att ge den råmjölk. 5-6% högre dödlighet hos kalvar som inte får råmjölk. Först efter 4-5 v har en kalv som inte fått råmjölk samma mängd antikroppar som en kalv som fått råmjölk. Råmjölkens vikt!
Blodprov i serumrör, minst 0,5 ml/kalv Fem kalvar, 2 - 7 dagar gamla Remiss Gränsvärde för otillräcklig passiv immunitet: <55 g/l totalprotein Diagnostik
Hur och när ska man utfodra råmjölken? • I nappflaska så snart som möjligt efter kalvning. • Så mycket kalven kan dricka första målet (2-4 liter)
Slutsats • Resultat från undersökningar utförda på svenska mjölkkor ger vid handen att: • Var fjärde ko har undermålig råmjölk. • Första- och andrakalvare har oftare låg kvalitet på råmjölken än äldre kor. • Kvaliteten på kons mjölk sjunker avsevärt mellan första och andra urmjölkningen. Endast den första urmjölkningen räknas som råmjölk, påföljande mjölkningar ger övergångsmjölk. • Om råmjölk serveras kalven både mål ett och två får kalven en markant bättre start i livet.
Antikroppar i mjölken ger ett lokalt infektionsskydd i tarmlumen • Sjuka kor, kor som läckt under sinperioden, lång alternativt kort sinperiod ger sämre råmjölkskvalitet • Kor/kvigor skall ha befunnit sig i den miljö de förväntas kalva i under minst två månader • Mjölka kon i nära anslutning till kalvningen • Använd Colostrometer • Råmjölk kan lagras i frysen upp till ett år • Tina fryst råmjölk försiktigt
Mer mjölk=bättre kalvar=bättre ekonomi!!! Utfodring av spädkalven
Spädkalvens utfodring PLUS-kalv *Avhornad * BVD-fri
Spädkalvens utfodringPLUS-kalv PRIMA PLUS Vikt, kg (8 v) 70 90 Mjölk, liter/dag 4 6,5 Kostnad mjölk, kr 448 728 Kostnad kraftfoder, kr 350 350 Intäkt förmedling, kr 980 1440 Intäkt-foder, kr/kalv 182 362
Slutvikt 8 v MJ/dag Helmjölk, liter Kalvnäring, liter 55 13 3 4 70 16 4 5,2 80 20 5,5 6 90 24 6,5 8 Vilken intensitet i utfodringen?
Spädkalvens utfodring • Jämför kalvnäring och sötmjölk på energivärde!
Total sjuklighet dag 0-90: 21,4 % dag 91-210: 9,4 % Diarré och lunginflammation var de vanligaste sjukdomarna Vanligaste dödsorsaken var lunginflammation Hur ser sjuklighet och dödlighet ut? (källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)
(källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)
Larmnivåer • Sjuklighet • LunginflammationDiarré • 0-3 månader 3-7 månader 0-3 månader 3-7 månader • > 10 % > 5 % > 10 % > 3 % • Dödlighet • 0-24 timmar 1 dygn – 3 månader 3 mån - kalvning • 5 % 5 % 3 %
Tidigare kalvsjuklighet predisponerar för senare sjuklighet. En kviga som drabbats av luftvägslidande hade lägre chans att kalva och kalvade senare. De som vuxit bra som kalv behåller sitt försprång som kviga. Kalvens sjukdomar
Diarré är den unga kalvens sjukdom. Flest diarréfall under de första två levnadsveckorna. Orsaker till diarréer: icke-infektiösa infektiösa Diarré
Foder av bristande hygienisk kvalitet Överutfodring / underutfodring Felutfodring Stress Icke infektiösa orsaker
Infektiösa orsaker (källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)
Vanligaste orsaken i hela världen 1-8v ålder Mild - dödlig Vit-gul avföring Skadar cellerna i tunntarmen vilket leder till att kalvarna inte kan ta upp näringsämnena. Vatten dras ut i tarmen vilket leder till diarré. Bakterierna frodas i denna miljö. Självavläkande eftersom cellerna ersätts med omogna celler som inte virus inte kan angripa Viruset är mycket tåligt och överlever i miljön Rotavirus
1 v ålder Liknar rotavirus men oftast lindrigare Coronavirus
Parasit Självläker på 1-2 veckor. Smittar genom avföring. Cryptosporidium parvum
Upp till 3 veckors ålder Finns normalt i tarmen hos alla däggdjur. Får de möjlighet att föröka sig kan de bli för många och leda till skada. Dålig råmjölksrutiner Dålig foderhygien Stress Sekundärt till andra virus/bakterier Gul-gråvit diarré Producerar toxiner som gör att tarmen producerar mer vätska än normalt Kan dö akut pga toxinerna E- coli
Eimeria Salmonella och BVDV skall alltid uteslutas som orsaker till diarréer. Andra infektionsorsaker
DEN VIKTIGASTE BEHANDLINGEN FÖR EN DIARRÉSJUK KALV ÄR MJÖLK OCH VÄTSKA, INTE ANTIBIOTIKA.
En kalv med diarré kan ha en 5 %-ig uttorkning utan att man ser några symtom. 5 % av 50 kg är 2,5 liter. Kalven behöver alltså 2,5 liter vätska utöver det normala behovet. Tag inte bort mjölken till kalvar med diarré. Ge extra vätsketillskott mellan mjölkgivorna. Ett litet räkneexempel
Smittsam lunginflammation • 1-6 månader • Feber • Ögon- och näsflöde • Hosta, ökad andningsfrekvens • Nedsatt allmäntillstånd • Nedsatt foderlust Äldre kalvar smittar de yngre som fortfarande inte fått en skyddade normalflora
Infektionsämnen Virus • Bakterier • P. haemolytica • P. multocida • H. somnus • Mycoplasmer • Chlamydier? PIV-3 BVDV BRSV Adenovirus BCV Primär orsak Kommensal
Virus Bakterier Skadar cilier Infekterar makrofagerna Feber kvarstår Hosta och snabb andning Näsflödet blir varigt Tillfrisknar på 4-7 dagar Värme Dragfritt Omvårdnad Antibiotika NSAID Värme Dragfritt Omvårdnad Isolering
Riskfaktorer luftvägsinfektioner • Bristande passiv immunitet - fel i råmjölksrutiner. • Brister i utfodring - energi, protein, vitamin. • Andra sjukdomar - t. ex. diarréer. • Bristande närmiljö - vått, dragigt, ej ombonat. • Dålig luftkvalitet: ammoniak, hög luftfuktighet. • Blandning av uppfödningsomgångar. • Grupphållning PROFYLAX Minimera riskfaktorer
Behandling • Isolera • ”Vila, värme & vänlighet” • Antibiotika mot sekundärinfektioner • NSAID för att lindra symtom
Upp till en månads ålder Inkörsport = navelsträng Svullen led/leder Feber Mycket snabbt insättande av antibiotika Är mer än en led drabbad är det mycket dålig prognos Ledinflammationer
Kalvar till sjuka kor hade större risk att drabbas av luftvägsinfektioner. Kalvar till 1:a och 2:a kalvare är mindre och växer sämre och löper större risk att drabbas av diarré. Kalvar som får första målet genom digivning löper större risk att få diarré. Kalvens sjukdomar
Ensambox att föredra Kon avskiljs från gruppen vid kalvning Moder-kalv störs inte Lättare med hygienen Utformning Hela och släta boxväggar Svängbara grindar Avloppsbrunn Halkfritt golv Kalvningsbox
Fuktig miljö helst i direkt anslutning till mjölkgrop Dålig ventilation Drag Svårigheter att ta in strö och gödsla ut Kalvamma i gemensamhetsbox Garanterat sjuka kalvarenligt Hans Samuelsson Svea Husdjur
Ska inte placeras längs med ytterväggen. Ska var dragfri: kolla dörrar och hönedsläpp mm. Inhysning - Kalvavdelningen
Ensambox Gruppbox med hinkutfodring/Knarrhultsamma Gruppbox med amma - fri tilldelning Gruppbox med amma- transponder Kalvhydda Amko Inhysning
Inhysning - Olika system • Ensambox • - Osocialt • - Svårare öka givan • - Arbetskrävande • + smittmässigt • + individuell giva • Förbättringstips! • Utfodring 3 el 4 ggr/dag! • Napphink
Inhysning - Olika system • Gruppbox med Knarrhultsamma • - Svårare att öka givan • + flexibelt • + individuell giva
Inhysning - Olika system • Kalvhyddor • - Osocialt (ensamhydda) • - Arbetsmiljö? • +Smittskydd • + Luftvolym • + Flexibelt
Kalvamma fri tilldelning Inga larmlistor Avvänjning + Socialt + Billigt + Möjlighet till stora givor + Möjlighet till många boxar Inhysning - Olika system
Kalvamma fri tilldelning Inhysning – olika system