Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10

1. Intro till Generativ Grammatik och FrasstrukturgrammatikTis, 1/10 Rebecca Jonson

2. Fraser • Fraser utgör satsled och bygger upp våra satser. • Fraser benämns efter sitt huvudord (H.O) • NP, VP, ADJP, PP, ADVP • Satser består i svenska av en nominalfras och en verbfras SNP VP • Konstituentanalys Hans kompis såg en röd Ferrari på stan

3. Fraser • För att tydliggöra konstituenterna kan vi sätta de inom hakparenteser [[[Hans] [kompis]] [såg] [[en] [röd] [Ferrari]] [[på] [stan]]] • Genom att etikettera konstituenterna kan vi t.ex. göra jämförelser mellan språk S[NP[Han] VP[V[köpte] NP[ADJP[rött] N[vin]]]] S[ VP[V[Compró] NP[N[vino] Adjp[tinto]]]] • En fras= ett ord / flera ord / annan fras + ord

4. Nominalfraser NP Består av substantiv eller pronomen med olika attribut. Viktig byggsten. Attribut = bestämningar till nominalfraser Framförställda/Efterställda attribut NP den blåa jackan attribut H.O NPBoken med alla de vackra bilderna H.O PP som attribut

5. Utbytesord Den förälskade fästmannen gav den förtjusta fästmön en innerlig kyss i den mörka tunnelbanan varje morgon Genom att byta ut orden mot pronomen och pronominella ord blir satsen: Han gav henne den där då På så sätt blir fraserna som avgränsade syntaktiska enheter tydliga Genom att ändra ordföljden klargörs också enheterna (flyttningsprov)

6. Adjektivfraser AdjP • H.O är adjektiv • Ingår ofta i nominalfraser och fungerar då som attribut Den mot slutet tämligen trista föreställningen Den sedan igår bortsprungne hunden

7. Prepositionsfraser PP • Betecknar tid, rum sätt m,m • Består av en preposition följt av en nominalfras • Anders sågade trädet med en motorsåg i skogen • Flickan med det långa håret

8. Verbfraser VP • Verb med bestämningar • äta, äta hemma, äta när man är hungrig, äta klockan sex • Bestämningar= objekt, predikativ, adverbial • Splittring • Igår åt han hemma • Valens (Intransitiv/Transitiv/Bitransitiv) • Vilka bestämningar är nödvändiga • Åsa besöker David (varje kväll) • Per dricker (vatten) (varje kväll)

9. VP • Finita verbfraser (utgör predikatsled) • Sitter, läste • Böjs efter tempus, modus Händelsen skakade om hela världen • Infinita verbfraser (utgör subjekt, objekt, attribut, i PP) • Springa, sprungit, springande, sprungen Att inte hitta hem är jobbigt (subjekt) Han hatade att ligga vaken och grubbla (objekt)

10. Satsled/Satsdelar • Ord och frasers funktion • Katten jagade råttan subst. verb subst. subjekt predikat direkt objekt (d.o) • Intrinsikala kategorier • Ordklasser (kategori) • Ordklasstillhörigheten oberoende av ordets förekomst i en syntaktisk struktur • Relationella kategorier • Satsdelar (funktion) • Viss relation som ord/fraser kan ha till andra ord/fraser

11. Satsled Den väldigt lilla flickan med de stora fötterna hade höga ambitioner och var rödhårig subjekt Den väldigt lilla flickan med de stora fötterna predikat hade, var objekt höga ambitioner agent adverbial väldigt predikativ rödhårig attribut den, lilla, höga, de stora

12. Satsled • Primära/sekundära satsled • Primära ingår direkt i en sats • Sekundära återfinns inuti fraser (t.ex. attribut) • Nödvändiga satsled i svenska är subjekt och predikat • SNP + VP • Vem gör något?, Vad gör subjektet? • Skolgrammatikens frågor förvirrande • Dokumentet negligeras

13. Roller • Agenten= den som utför eller sätter igång en handling • Erik öppnade dörren • Instrumentet= den som agenten använder för att utföra handlingen • Kajsa Warg skar brödet med kniven • Det påverkade föremålet= det som förändras, förflyttas eller byter ägare genom en handling eller process • Robert kastade ut katten genom fönstret • Mottagaren= den som mottar eller får något • Kungen tilldelade soldaten en medalj • Upplevaren= den som upplever eller förnimmer • Bush såg en självmordsbenägen terrorist

14. Roller • Det upplevda= det som man upplever eller förnimmer • Bush såg en självmordsbenägen terrorist • Målet= slutpunkten för en rörelse • Vi åket till La Paz • Belägenhet= platsen där man befinner sig eller där en handling äger rum • Kajsa Warg lagar mat i köket Subjektet ofta agent eller upplevare. Om dessa saknas kan det vara det påverkade föremålet och även som med verbet ”få” mottagaren. Det påverkade föremålet och det upplevda är oftast direkt objekt, det indirekta objektet är för det mesta mottagare eller upplevare. Övriga roller brukar vara adverbial.

15. Subjekt • Nominalfraser, infinitiver, bisatser • Subjektstvång i svenska Vi pratar Hablamos (Sp.) Nous parlons (Fr.) • Formellt subjekt • Det regnar • Llueve (Sp.), Sataa (Fi.) • Två subjekt (formellt/egentligt) • Det finns ett monster under sängen • Imperativa satser/Subjektlös samordning

16. Predikat • Det som görs eller sker • Det brinner • Eva åt äpplet • Verbkonstruktion • Bara finita verb kan ensamma utgöra predikat • Läser, läste • Andra former kräver hjälpverb: har läst, hade läst, skall läsa • Val av verb bestämmer antal nödvändiga objekt • Verbpartiklar= skjuta ned (nedskjuta), skruva upp

17. Objekt • Kan bestå av nominalfras, infinitiv, bisats • Direkta objekt • Han lyfte lådan • Han skrev en bok • Indirekt objekt • Han gav henne ringen • Han gav en ring till henne • Prepositionsobjekt (direkt objekt med prep.) • Han lyfte på lådan • Han bjöd henne på middag

18. Agent • Agent= i en passiv sats är det den motsvarande aktiva satsens subjekt • Passiv/Aktiv sats Den nya direktören ersatte den gamla direktören subjekt direkt objekt Den gamla direktören ersattes av den nya direktören subjektagent

19. Adverbial • Ofta en prepositionsfras eller adverb men även bisatser eller nominalfraser • Enligt skolgrammatiken bestämningar till verb, adjektiv eller adverb. Primära och sekundära. Kajsa skar brödet med kniven Vi har en mycket liten bil Bussen var till bristningsgränsen full av skolbarn I somras regnade det mycket Han reste dit med flyg när han hade studerat färdigt • Adverbial har ganska fri placering i satser

20. Rumsadverbial Tidsadverbial Sättsadverbial Måttsadverbial Omständighetsadverbial Satsadverbial Var?, Vart?, Varifrån? När?, Hur länge? Hur ofta? Hur?, På vilket sätt? Hur mycket? Varför? Orsak, villkor Bestämmer hela satsen Ex. inte, troligen, säkert Typer av adverbial

21. Attribut Alla dessa Pers åtta väldigt blåa pianon • Adjektivattribut (väldigt blåa) • Genitivattribut (Pers) • Kvantifikatorer (Alla, åtta) • Bestämda artiklar (dessa) Hans första svåra tid Bestämd inbördes ordning mellan bestämningar

22. Attribut • Prepositionsattribut • Mannen på den nymålade bänken • Adverbattribut • Mannen därborta • Infinitivattribut • Förmågan att vissla • Satsattribut • Nyheten att han kommer

23. Predikativ • Statiska satser= satser som anger ett tillstånd/egenskap hos någon • Peter är miljöpartist. • Göran är flintskallig. • Predikatsfyllnad i skolgrammatiken • Substantivbestämning men skilt från H.O • Vara, bliva, heta, kallas = kopulaverb • Även göra, förefalla, anse, synas, tyckas • Kongruens med NP • Bollen/arna är grön/a subjektiv pred. • Han gjorde flickan/orna ledsen/sna objektiv pred.

24. Ta ut fraser och satsdelar Kal gav lilla Ada en blöt puss på bänken Boken jag läste är tråkigare än de flesta Mannen med käppen blev nedslagen av gangstern

25. Huvudsats Kan stå självständigt Kan ha omvänd ordföljd (Då kom han) Inte efter finita verbet Varierande inledning Flera huvudsatser kan vara samordnade (konjunktioner) Bisats Satsdelar i en överordnad sats Rak ordföljd (då han kom) Inte före finita verbet Inledning med: om, när, som, vem, där, var, vart, eftersom etc. Olika grader av underordning Huvudsats och bisats

26. Generativ Grammatik • Noam Chomsky (50-talet) • Vad är ett språk? = en mängd satser • Vad är en grammatik? = en explicit redogörelse för den mängd av satser som utgör språket • Vad är en sats? = sekvens av ord med bestämd struktur • Generativa grammatiken tar bara hänsyn till grammatikaliska satser och en grammatik redogör för de grammatikaliska satserna • Språket oändligt • Universell grammatisk teori

27. Generativ Grammatik • Metod= hypotetisk-deduktiv • Formulerar hypoteser utifrån data • Motexempel fäller hypotesen men ger fler data • Fokus på Ordklasser/Fraser ej Satsdelar • Fokus på Syntax/Struktur ej Mening • Lexikaliska kategorier (ordklasser) • Det, n, v, p, a • Icke-lexikaliska (frasklasser) • S, NP, VP, PP, AP

28. Analysträd • Ett analysträd består av • Rot, Noder, Terminala noder • Dominans (moder, dotter, systrar) • Etiketterade noder (terminala (ord), icke-terminala symboler) • Precedence (vänster till höger ordning) Hans dotter fick boken av en klasskamrat

29. Intro Frasstrukturgrammatik Med en frasstrukturgrammatik försöker man definiera en mängd välformade analysträd för ett språk • Lexikon (lista över orden i språket) • Syntaktiska kategorisymboler • Regler (regler som definierar analysträd vars noder är etiketterade med ord ur lexikonet och syntaktiska kategorisymboler) • SNP VP • VPV NP