160 likes | 396 Views
Klimatkompensation med CDM på Göteborgs universitet. Klimatkompensation- en del av Göteborgs universitetets klimatstrategi. Kort bakgrund, universitetets klimatstrategi Frågeställningar inför beslut om införande: Vilka utsläpp ska omfattas? På vilket sätt ska utsläppen klimatkompenseras?
E N D
Klimatkompensation- en del av Göteborgs universitetets klimatstrategi • Kort bakgrund, universitetets klimatstrategi • Frågeställningar inför beslut om införande: • Vilka utsläpp ska omfattas? • På vilket sätt ska utsläppen klimatkompenseras? • Vem ska betala? • Hur ska betalningen gå till rent praktiskt • Förankring?
Göteborgs universitetets klimatstrategi 2010-2015 • Minska CO2 utsläppen med 20% till 2015 (jämfört med 2008) • Klimatkompensera för resterande utsläpp
Universitetets klimatstrategi omfattar åtta åtgärdsområden: • Klimatsmarta resor och möten • Energieffektiviserings • Klimatkompensation • Forskning och Utbildning med fokus på klimatfrågor • Samverkan och kommunikation • Grön IT • Inköps- och transportsamordning • Mat och klimat
Universitetets klimatseminarieserie: 2011 • Hur bemöter vi klimatskeptikerna? Johan Rockström och Anders Wijkman • Politiseringen av klimatfrågan. Monika Bauhr och Gustav Fridolin • Cop 17 in Durban – What can we expect this time? Thomas Sterner, Deliang Chen, Ulf Molau 2012 • Individens roll i klimatfrågan. Jörgen Larsson, Bengt Brülde och Linda Soneryd • Kan kärnkraft lösa klimatproblemet? Mats Andrén, Christian Ekberg, Urban Strandberg och Gunnar Lindgren • Matens makt över klimatet. Cecilia Solér och Fredrik Hedenus
Klimatkompensation: vägen till beslut • Vilka utsläpp ska omfattas? • På vilket sätt ska utsläppen kompenseras? • Vem ska betala? • Hur ska betalningen gå till rent praktiskt?
1. Vilka utsläpp ska omfattas? CO2 emissions University of Gothenburg (metric ton) • Vilka utsläpp kan beräknas? • Vad gäller för myndigheter?
Klimatkompensation för statliga myndigheter: • ”Enligt regeringens bedömning bör myndigheternas förvaltningsanslag för 2010 och 2011 kunna användas för att klimatkompensera för myndigheternas flygresor i tjänsten.” Prop. 2009/10:1 • Myndigheternas verksamhet omfattas av styrmedel såsom koldioxidskatt och EU:s system för utsläppshandel. Detta gäller dock inte för myndigheternas flygresor eftersom flygbränsle för kommersiella ändamål är undantaget från energi- och koldioxidbeskattning och inte heller omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Från och med 2012 omfattas dock flygsektorn av EU:s utsläppshandelssystem.” Prop. 2009/10:1
2. På vilket sätt ska utsläppen kompenseras? • Utsläppsrätter från EU-ETS? • BECCS? • VER? • ”Intern klimatkompensation” • CDM (inkl.GS)?
3. Vem ska betala? • Centrala GU medel? • Fakultetsmedel? • Den som betalar för flygbiljetten?
4. Hur ska betalningen gå till rent praktiskt? • Beräkning av schabloner för resemönster • Beräkning av genomsnittsutsläpp per sträcka • Samverkan med upphandlad resebyrå: kostnad tillagd på biljett, står på biljetten att klimatkompensation igår med x kr Benämning Sträcka (mil) Kostnad Norden -100 27 Europa 100-250 54 Världen 250- 344 *x kr per ton GS CER
Rapport med rekommendationer till rektorsbeslut: • att klimatkompensation för universitetets flygresor i tjänsten skall införas • att klimatkompensationensker genom investering i CDM (Clean Development Mechanism) projekt som förutom att de godkänts av FN:s CDM Board också uppnått Gold Standard certifiering. • att använda en multiplikator på 2,0 används för att inkludera flygets hela klimatpåverkan • att tillämpa ”polluterpaysprinciple” vilket innebär att klimatkompensationen betalas av den som betalar för flygresan • att universitetets miljöenhet får i uppdrag att tillsammans med universitetets upphandlade resebyrå utarbeta en lösning där kostnaden för klimatkompensationen påförs kostnaden för flygbiljetten
Förankring: • Två informationsmöten med Tricorona, Ekonomiavdelningen och Miljöenheten • Information genom nyhetsbrev, hemsidan, GU-journalen • Vanliga frågor/ FAQ på webben
Reflektioner • Klimatkompensation – kontroversiellt? • Fler beställningar utanför ramavtal?
Klimatkompensation för myndigheter, ett avslutat kapitel? • Flera ”tunga” myndigheter slutade att klimatkompensera 2012 med hänvisning till att flyget ingår i utsläppshandeln. (Naturvårdsverket, energimyndigheten, regeringskansliet och Stockholms universitet) • Göteborgs universitet fortsätter att klimatkompensera under 2012, omprövar beslutet inför 2013 • Klara riktlinjer saknas ”Efter 2012 torde det sedan vara upp till myndigheterna själva om de vill försöka använda förvaltningsanslaget till klimatkompensation.” E-post från Ida Åhren, miljödepartementet, 21 oktober 2011
Ellen Lagrell Klimatkoordinator, Göteborgs universitet ellen.lagrell@gu.se 031 – 786 18 32