Nyanlända barn och ungdomar inom BUP

1. Nyanlända barn och ungdomar inom BUP Elisabeth Präntare

2. Migrationsprocessens tidsaxel FöreAnkomst Efter migration till migration Sverige I hemlandet Väntan på PUT Under resan till Sverige Hantering av sorg och förluster Hemlängtan

3. Kartlägg var i asylprocessen befinner sig barnet/den unge –vad innebär det?

4. Barnets/ungdomens kontext • Ensamkommande eller med familj/släkt • Från regional till global värld • Orsaken till migration: krig, förföljelse, hedersrelaterat våld, fattigdom, sjukdom m m

5. Förändringar i den patriarkala familjestrukturen under migrationsprocessen P FF+MF FM+MM M Söner Döttrar Hemlands fasen P M Söner Döttrar Transfers fasen M P Söner Döttrar Mottagande lands fasen

6. Ensamkommande barn/unga Skapad familj bestående av Godeman Boendepersonal på HVB-hem Handläggare socialtjänst Skola Vänner Ställföreträdande föräldrar som ska ge gränser, trygghet och omvårdnad

7. Skyddande omständigheter för barns/ungas hälsa vid krig och flyktingskap • Varmt familjeklimat (empati, tolerans, lyssnande) • Föräldrarnas förmåga att tillfredställa barnets konkreta dagliga behov • Familjen gör det möjligt att leva i ”nuet” • Barnets förmåga att skapa band till närvarande personer

8. Vem ska behandlas • Barn och ungdomar under 18 år i migration har samma rätt till sjukvård som svenska barn • LEON-principen (lägsta effektiva omhändertagande nivå) • Gävleborgs läns landsting har väl utbyggd primärvård för psykisk ohälsa hos barn och unga (BFH, UM, TE) • Till BUP vid svåra psykiatriska symtom

9. Barn och ungdomspsykiatri- BUP • Ålder 0-18 år • Specialistnivå • Tre mottagningar Bollnäs, Hudiksvall och Gävle

10. Symtomen styr vårdnivå Symtom hos individen

11. Klassifikation av stressrelaterad psykisk ohälsa

12. Faktorer som påverkar möjligheten att behandla • Barnet/ungdomen kan vara misstänksam, ibland har de ljugit för att få uppehållstillstånd. • Bristfälligt förtroende för myndighetspersoner. • Osäkerhet, ingenting är välkänt, allt är nytt. • Avsaknad av trygghet leder till att kristillståndet fortsätter och att det i princip är omöjligt att behandla. • Multipla trauman, utdragen stress/trauma. • Om barnet/ungdomen erbjuds den trygghet som de är i behov av går symtomen över utan behandling i de allra flesta fallen (75%).

13. Att tänka på vid behandling • Är barnet tryggt? • Tolk • Västerländska ”tala ut” kan anses förvärra måendet • Över- eller undertolkar kulturens betydelse

14. Behandling • Sedvanlig vård utifrån diagnos • Om inte tryggt måste man börja med detta • Upprätta föräldrarollen (skuldkänslor) • Information om hur • vården fungerar • stress påverkar • känslor fungerar • man kan hantera ångest • KASAM (känsla av sammanhang)

15. PTSD –en cirkel av återupplevande och undvikande • Vi behöver minnas för att kunna smälta/bearbeta och gå vidare • Vi försöker undvika att minnas för det påminner oss om traumat och smärtan • Alltså en olycklig konsekvens av behovet att minnas och nödvändigheten att undvika

16. Traumabehandling-tre faser 1.Stabiliseringsfas a) AVSLAPPNING • Avslappningsövningar, Magandning, Mindfulness, Stopptekniker b) KÄNSLOR • Identifiera känslor. Koppla dem till situationer. Hur känns det i kroppen? c) KOGNITIVA INTERVENTIONER • Information om kognitiva triangeln. Kartlägga tankar, känslor och handlingar. Hitta mer hjälpsamma tankar i vardagssituationer. Installera trygg plats.

17. Traumabehandling forts 2.Bearbetningfas a) Gestalta berättelsen. Bestämma form för berättande t ex rita, collage, figurer m m b) Exponering av valt trauma (lukt, känsel, hörsel o s v) c) Kognitiv omstrukturering

18. Traumabehandling forts 3. Avslutningsfas a) Framtidsplaner b) Valideras i sina erfarenheter c) Ökad trygghet

19. Sammanfattning • Trygghet • Sköta det vardagliga • Förstå sitt sammanhang • Behandling utifrån symtom och på rätt nivå

20. Tack Elisabeth Präntare