600 likes | 1.11k Views
Kapitel 6 HOMO-LUMO och Syra-bas begreppet. Olika syra-bas begrepp Front-orbitaler i syra-bas reaktioner Vätebindning Elektron-spektra Mjuka och hårda syror Syra-basstyrka Kapitel 9.4 Koordinationstal. Syra-bas definitioner i protiska lösningmedel (t.ex. H 2 O). Liebig 1838
E N D
Kapitel 6 HOMO-LUMO och Syra-bas begreppet • Olika syra-bas begrepp • Front-orbitaler i syra-bas reaktioner • Vätebindning • Elektron-spektra • Mjuka och hårda syror • Syra-basstyrka • Kapitel 9.4 • Koordinationstal M o T 2005
Syra-bas definitioneri protiska lösningmedel (t.ex. H2O) • Liebig 1838 • väteinnehållande föreningar där vätet kan ersättas med en metall • Arrhenius 1880 - 90 • Syror avger vätejonerSyra + bas salt + vattenH+ + Cl- NaCl + H2O • Brönstedt 1923 • Syror avger vätejoner, baser tar upp vätejonerH3O+ + NO2- H2O + HNO2syra1 bas1 bas2 syra2 • Konjugat syra-bas par M o T 2005
Lösningsmedlet • Aprotiska lösningsmedel har annan definition på syra respektive bas. • Katjonen från autodissociation av lösningsmedlet är syran (anjonen är bas) • Upplöst substans som ökar katjonkoncentrationen är syra • Upplöst substans som ökar anjonkoncentrationen är bas • Exempel H2O H3O+ + OH- H2SO4 + H2O H3O+ + HSO4-surt 2BrF3 BrF2+ + BrF4- SbF5 + BrF3 BrF2+ + SbF6-surt F- + BrF3 BrF4-bas M o T 2005
Några vanliga lösningsmedel M o T 2005
Lewis-syror • Lewis syra - elektronacceptor (elektrofil) • Lewis bas - elektrondonator (nukleofil) • En mer generell definition • Exempel • Båda elektronerna från NH3 Addukt M o T 2005
BF3 + NH3 F3B-NH3 (addukt) M o T 2005
BF3 - Antibindande orbital i D3h M o T 2005
Jämför med NH3”svagt bindande” i C3v Vad har hänt med den kraftigt anti-bindande orbitalen i BF3, D3h? M o T 2005
Nya föreningar nya egenskaper • Om metalljoner är inblandade - koordinationsföreningar (båda elektronerna kommer från liganden) M o T 2005
Frontorbitaler och syra-bas reaktioner • Det är frontorbitalerna HOMO - LUMO som deltar i syra-bas reaktioner • NH3 + H+ NH4+ • MO för NH3 M o T 2005
NH4+ - tetraeder Antal klasser? Ordning? Vilken symmetri har de -bindande orbitalerna? M o T 2005
HOMO - LUMO • I de flesta syra-bas reaktioner ger HOMO-LUMO upphov till nya HOMO-LUMO orbitaler i produkten. • Det nya setet orbitaler ska ha lägre energi • Finns flera möjligheter • En specie kan bete sig som • Oxidant • Syra • Bas • Reduktant M o T 2005
Reduktant Figur 6-5? bas oxidant syra Stor energi- skillnad Liten energi- skillnad Liten energi- skillnad Stor energi- skillnad M o T 2005
Lewis definition • En bas har ett elektronpar i HOMO med lämplig symmetri och energi som kan växelverka med den tomma LUMO hos syran. M o T 2005
Vätebindning - symmetrisk syra bas • HF + F- • FHF-, • Full MO-FHF M o T 2005
Asymmetrisk vätebindning B···H–A, M o T 2005 Ligger lägre i energi
Dålig passning bra Tre möjligheter Orbitalerna passar ej: ingen bindning Bra passning: vätebindning Mycket dålig passning: HOMO (HB) < HOMO (HA) komplett överföring (t.ex. HCl i vatten) ∆E2 mkt dålig passning ∆E2 < ∆E1 ∆E1 M o T 2005
violett Charge transferElektron-övergångariI2 violett Röd-violett Gul-brunt Brunt M o T 2005
Repetition om syra-bas • Lewis syra/bas • Hård-mjuk • MO-beskrivningen M o T 2005
Mjuka och hårda syror och baser AgF(s) + H2O Ag+ + F- Ksp = 205 AgCl(s) + H2O Ag+ + Cl- Ksp = 1.8·10-10 AgBr(s) + H2O Ag+ + Br- Ksp = 5.2·10-13 AgI(s) + H2O Ag+ + I- Ksp = 8.3·10-17 Färger AgF vit absorberar i UV AgCl vit AgBr svagt gul AgI gul absorberar violett Hård-hård LiF färglös, relativt svårlöslig Mjuk-mjuk Ag2S svart svårlöslig M o T 2005
Fajans regel • Ökad kovalent karaktär betyder lägre löslighet, mer färg, kortare interatomära avstånd • För en given katjonökar den kovalenta karaktären med ökande storlek på anjonen • För en given anjonökar den kovalenta karaktären med minskande storlek på katjonen • Den kovalenta karaktären ökar med ökande laddning på jonerna • Den kovalenta karaktären är större för katjoner med ickeädelgaskonfiguration M o T 2005
Klass a och b & Hård-MjukAhrland o Pearson • a -typ de flesta katjoner • b - typ, låga ox-tal, har d-elektroner tillgängliga för -bindning med ligander. F- > Cl- > Br- > I- • Sammanfaller i stort med Pearsons hård - mjuk begrepp. M o T 2005
Pearson delade upp i två grupper Mjuka metaller sulfider, selenider … Hårda metaller oxider, karbonater, silikater, sulfater Mjuka Lewissyror sulfider selenider… Hårda Lewissyror oxider, karbonater, silikater, sulfater Resten är gränsfall. M o T 2005
Hård-mjuk några regler M o T 2005
Tabell 6-4 M o T 2005
Övning 6-4 Cu2+ reagerar starkast med OH- eller NH3, O2- eller S2-? Fe3+ reagerar starkast med OH- eller NH3, O2- eller S2-? Ag+ reagerar starkast NH3 eller PH3? Fe, Fe2+, Fe3+ reagerar starkast med CO? Hårda syror binder bäst till hårda baserMjuka syror binder bäst till mjuka baser M o T 2005
MO teorin bakom, hård-mjuk och sur-basisk • HOMO-LUMO • Hård-Hård • syrans LUMO långt ovan basens HOMO. Liten ändring vid bildning av addukt. • Mjuk-Mjuk • Syrans LUMO närmre basens HOMO. Stor ändring i energi vid bildning av addukt. • Figur 6-12 M o T 2005
Hård-hård Mjuk-mjuk M o T 2005
Kvantitativa mått på hårdhet/mjukhet • Pearsons absolut hårdhet • Drago-Wayland - baseras på bindningsenergier • Pearsons absolut hårdhet - , absolut mjukhet - • Mullikens absolut elektronnegativitet M o T 2005
Halogeners - hårdhet/elektronegativitet Hårdheten minskar neråt i gruppen Elektronegativiteten minskar neråt i gruppen M o T 2005
Exercise 6-5 • Determine the absolute hardness and electronegativity for: • Al3+ and Fe3+ • Se tabell 6-6 och Appendix B-5 M o T 2005
Brister med Pearsons modell • Kan inte förklara varför vissa hårda syror är svaga syror medan andra är starka. • Endast gasreaktioner. M o T 2005
Drago-Wayland • Mer fullständig • Både elektrostatiska och kovalenta faktorer -H = EA·EB + CA·CB H är entalpi för reaktionen A + B AB i gasfas eller inert lösningsmedel. E - elektrostatiska interaktioner C - tendens att bilda kovalenta bindningar Men tar inte hänsyn till lösningsmedlet: solvatisering M o T 2005
Mätning av syra-bas interaktioner • Ändring av kokpunkt/smältpunkt för addukter. • Direkta kalorimetriska metoder eller jämvikts-konstantens temperaturberoende G = H - TS • Gasfasmätningar av bildningen av protonerade specier termodynamiska data. • IR - spektra direkt bindning i addukter, kraftkonstanter: • fri :CO:stretch = 2143 cm-1 • Ni(CO)4 :CO:stretch = 2058 cm-1 • NMR - kopplingskonstanter - indirekt mätning av ändring i bindning adduktbildning • UV/VIS spektroskopi - ändring i energinivåerna hos molekylerna när det kombineras M o T 2005
Surhet och basisitet hos binära föreningar M o T 2005
LUMO - HOMO:s roll för syror och baser Hårdhet - mjukhet Sammanfattning Faktorer som påverkar syra-bas styrka M o T 2005
Induktiva effekter M o T 2005
Oxosyror • Syrastyrka • HClO4 > HClO3 > HClO2 > HOCl • pKa ≈ 8 – 5nn - antalet oxogrupper M o T 2005
Katjoner i vatten • Kan även polymerisera M o T 2005
Syrastyrka • Ka z2/r z - laddning på jonen, r - radie • Påverkar även löslighetenKso z2/r • Mycket högt laddade joner tappar alla väten/protoner och bildar • Oxosyror: MnO4-, SO42- • Oxokatjoner: VO2+, VO2+ M o T 2005
Steriska effekter Om det blir trångt runt basen eller syran påverkas egenskaperna. Basstyrka gentemot H+ respektive BrF3 för: 2,6-dimethylpyridine, 2-methylpyridin, 2-t-butylpyridin, pyridin H+ BrF3 M o T 2005
Solvatisering • Me2NH > MeNH2 > Me3N > NH3 • Et2NH > EtNH2 > Et3N > NH3 • Taskiga vätebindningar med vatten M o T 2005
Några andra lösningsmedel M o T 2005
Supersyror • Syralösning som är mer sur än svavelsyra • Indikator, B och BH+ M o T 2005
Supersyror M o T 2005
Kapitel 9.4, 10 (Lektion 8) • Koordinationstal och strukturer • CN 1,2,3 • CN 4 • CN 5 • CN 6 • CN 7 • CN 8 • CN 9 M o T 2005
C.N. = 1 M o T 2005
Cu+, Ag+, Au+, Hg2+ d10 joner sp - hybridisering AgCl + Cl- AgCl- C.N. = 2, linjära komplex M o T 2005
C.N. = 2, 3, 4 M o T 2005