Solängens Egnahemsförening Energialternativ för villor och radhus

1. Solängens EgnahemsföreningEnergialternativ förvillor och radhus 17 april 2005 Energirådgivare Ragnar Uppström

2. Energirådgivningeni Mölndal • Energirådgivningen är en halvtidstjänst inom SAMFAST • Övrig arbetstid: arbete med energi-, VVS-, inneklimat- och miljöfrågor för kommunens fastighetsbestånd • Rådgivning per telefon, e-post, mottagning i stadshuset samt i enstaka fall fastighetsbesök • Tel: 315 13 30, säkrast mån-ons kl 10-12 E-post: ragnar.uppstrom@molndal.se

3. Exempel på en energirådgivares verksamhet • Telefonrådgivning • Mottagning på kontoret • Rimlighetsbedömningar av tekniska lösningar och offerter • Fastighetsbesök i begränsad omfattning • Föredrag för t ex egnahemsföreningar, samfälligheter eller företagarföreningar • Temadagar och utställningar • Skolaktiviteter • Marknadsföring, tidningsartiklar, direktutskick • Bevakning av teknik, regler och bidrag

4. Energirådgivarens viktigaste uppgifter • Att hjälpa privatpersoner, företag och organisationer att se möjligheter samt att se för- och nackdelar med olika alternativ – inte att välja åt dem! • Att inte bara ge råd när det gäller val av energikälla, utan även ge tips om hur man kan minska husets energibehov!

5. Skilj på energi och effekt • Energi är en mängd mätt under en viss tid, ofta angiven i kWh • Effekt är ett ögonblicksvärde eller en märkuppgift, ofta angiven i kW • Som villaägare betalar vi elen per kWh – inte per kW • Exempel: Kupévärmare märkt 1200 W, dvs 1,2 kW, som används 10 timmar i veckan kräver energianvändningen 1,2 kW x 10 h = 12 kWh under en vecka

6. Ungefär så här länge räcker en kWh • Bastu 12 minuter • Torkskåp 30 minuter • Dammsugare 1 timme • Kaffebryggare 1 timme 15 minuter • TV 7 timmar • Dator 9 timmar • Glödlampa på 60 W 17 timmar eller • Värma 20 liter kallvatten till varmvatten (kranvatten)

7. Elprisets uppbyggnad • Elhandelspris T ex 33 öre/kWh • Elcertifikat 2 öre/kWh • Nätpris (överföringsavgift) 13 öre/kWh • Elskatt (höjning 1 jan 2005) 25,4 öre/kWh • Moms 25 % på alla delar => 18 öre/kWh • SUMMA 91 öre/kWh • Fasta avgifter till både nätägaren och elleverantören tillkommer!

8. Andra energislag: • Olja (ny riktigt effektiv panna) ca 95 öre/kWh • Olja (äldre panna) ca 120 öre/kWh • Pellets (bulkleverans) ca 50 öre/kWh • Fjärrvärme ca 60-80 öre/kWh • Ved Varierar Värdena gäller nyttiggjord energi efter panna etc. Investeringskostnader tillkommer.

9. Typhuset Använder totalt 25 000 kWh per år varav: 5 000 kWhär hushållsel 15 000 kWhär uppvärmning 5 000 kWhär varmvatten Energianvändningen för hushållsel och varmvatten- beredning varierar ganska mycket mellan olika hushåll beroende på olika levnadsvanor.

10. Hushållsel och tappvarmvatten –några enkla tips: • Belysning: Lågenergilampor - lönsamt främst i utomhusbelysningen Släck där ingen är! • Kyl & frys: Dammsug baksidan vartannat år Rätt temperatur (+5°C resp –18°C) Frosta av regelbundet Tina fryst mat i kylen • Matlagning: Använd mikrovågsugn och elektrisk vattenkokare Använd spisens eftervärme Använd inte köksfläkten för länge (värmeförlust) • TV, dator: Använd strömbrytaren • Bilvärmare: Använd vid behov Använd timer och gärna temperaturstyrning • Vatten: Snålspolande duschmunstycken Tvätta med fulla tvättmaskiner

11. Husets värmeläckage Ventilation 15 % Tak 15 % Fönster 35 % Golv ochkällare 15 % Ytterväggaroch dörrar 20 %

12. Börja med själva huset Isolering av vindsbjälklag: • 50 cm istället för 20 cm minskar värme- förlusterna med i genomsnitt 2 000 kWh/år • Relativt låg investeringskostnad • OBS! Ventilation på vinden viktig! Fönster: • Se över tätningslisterna • Byte eller tredje rutan • Fönsterbyte kan spara 4 000 kWh/år • Hög investeringskostnad • Tänk på husets utseende! • Bidrag finns t o m 2006!

13. Distributionssystem • Vattenburet distributionssystem äratt föredra, eftersom det är flexibelt Man kan då använda oljepanna, elpanna,fjärrvärme, värmepump, pellets etc • Golvvärme kräver välisolerade fönster och god isolering mot mark/krypgrund/källare, helst 25 cm isolering • Direktverkande el innebär att varjeradiator är en egen värmekälla Svårare att byta uppvärmningssystem

14. Styrsystemför jämnare temperatur • Systemet regleras med inne- och/ellerutegivare (”termostat”) • Systemet reglerar shunten på radiator-kretsen så temperaturen anpassas efterväder och de boendes önskemål • Välj helst ett system med innegivare – och/eller termostatventiler - om huset är soligt beläget • Automatik för temperatursänkning bör finnas Varje extra grad inomhus ökarvärmekostnaden med ca 5 %eller 600-800 kr/år!

15. Elvärme • Bekvämt system med stigande energipris • Direktverkande el kan kompletteras medt ex pellets- eller braskamin • Gamla termostater ger ojämn värme • Systemet kan kompletteras med ett auto-matiskt styrsystem för jämnare temperaturoch lägre energikostnad • Med vattenburet elvärmt system finns möjlighetatt byta till andra uppvärmningsformert ex pellets, värmepump, fjärrvärme

16. Fjärrvärme • Ett bekvämt uppvärmningssätt utan arbetsinsats • Ofta lägre kostnad än olja och el • Vissa fjärrvärmeverk använder förnybart bränsle, t ex flis och pellets eller spillvärme • Kräver ett vattenburet system • Kräver litet utrymme, man får ett extra rum • Man får ingen värme från murstocken • Det blir kallare i pannrummet • Går inte att få i alla områden

17. Olja • Fossilt bränsle, dvs är inte förnybart • Miljöskadliga utsläpp • Osäkert pris • Låg arbetsinsats, bekvämt • Kan relativt enkelt bytas till annat energislag, t ex fjärrvärme, värmepump, pellets • Moderna oljepannor har en pannverkningsgrad på 80-85 % jämfört med 50-70 % för äldre Glöm inte regelbunden service,bl a rengöring av oljefilter samtbyte av munstycke!

18. Elpanna • Enkel att installera • Kräver litet utrymme • Måttlig investering • Låg arbetsinsats, bekvämt • Inga lokala utsläpp, men globalt sett inte bra ur miljösynpunkt • Stigande elpris…

19. Pannor generellt • Kombipannor är flexibla, men har sämre verkningsgrad • Man kan isolera äldre pannor för att minska värmeförlusterna något • Stäng av cirkulationspumpen sommartid, men motionskör den gärna ibland

20. Nya el- eller oljepannor för Solängen? • Inte något idealiskt val som enda energikälla p g a miljöpåverkan och stigande el- och oljepriser • Ingen större skillnad mellan el- och oljepriset för tillfället • Osäkert vilket energislag som kommer att stiga i pris snabbast – men båda kommer att bli dyrare både p g a marknaden och höjda skatter • Kombipanna el-olja: Flexibelt med sämre effektivitet • OM ny oljepanna: Kondenserande oljepanna har mycket hög verkningsgrad och ett kompakt utseende (vägghängd)

21. Biobränsle, ved • Förnybart bränsle • Typhuset behöver ca 16 m3 ved per år • Modern miljögodkänd panna,ackumulatortank, torr ved och hög lufttillförsel=> låga utsläpp av miljöskadliga ämnen • Hög arbetsinsats – kräver engagemang • Låg driftkostnad

22. Vedpannor för Solängen? • I och för sig tänkbart med miljögodkända pannor och ackumulatortankar men • Känsligt i ett så tätbebyggt område • Kräver också mycket eget arbete och förvaringsutrymme • Hör med Miljö- och hälsoskyddskontoret först! • Braskaminer för ved får endast användas för ”trivseleldning”

23. Biobränsle, pellets • Förnybart bränsle • Tillverkas av skogsavfall och sågspån • Typhuset använder ca 8-9 m3 pellets per år • Olika leveransformer • På oljepanna kan en pelletsbrännare installeras • Pelletskamin kan installeras som komplement vid t ex direktverkande el • Mindre arbetsinsats jämfört med ved • Dock krävs viss rengöring och hantering av aska

24. Pelletspannor för Solängen? • Får normalt installeras utan vidare i stället för oljepanna, då det är ett miljövänligt bränsle som förbränns bra • Pelletsbrännare kan i vissa fall monteras på befintlig panna • Kan vara svårt att finna utrymme för pelletsförråd i varje enskilt hus • Pelletskamin som komplement till annat energislag är tänkbart för husen inom Solängen

25. Värmepumpar • Värme från berg, jord, sjö eller luft nyttiggörs för husets uppvärmning • Man får normalt spetsa med el när det är som kallast ute • Låg arbetsinsats • Låga driftkostnader jämfört med el och olja • Inga miljöskadliga utsläpp lokalt • Ofta höga investeringskostnader • Alla värmepumpar, exkl frånluftsvärmepumpar, kräver anmälan till Miljö- och hälsoskydds-kontoret!

26. Värmepumpen - så fungerar den Radiator Cirkula-tions-pump 3. 2. Kondensor 4. Expansionsventil 1. Kompressor 5. Förångare Cirkulations-pump Lågtemperaturkälla, t ex jord, berg eller sjövatten

27. Frånluftsvärmepumpar • Återvinner värme ur den luft som ventileras ut ur huset och nyttiggör värmen till tappvarmvattenberedning och ofta även till uppvärmning • Standardlösningen i hus byggda på 1980-talet och senare • Ekonomiskt vid nybyggnation, eftersom separat ventilationssystem då inte behövs Frånluftsvärmepumpar för husen på Solängen? • Lämpligt enbart i hus som redan har ett kanalsystem för s k mekanisk ventilation

28. Bergvärmepumpar • Tillför värme till husets radiatorsystem och bör dimensioneras för att täcka ca 70 % av effekten och därmed ca 80-90 % av husets energibehov för uppvärmning och tappvarmvattenberedning • Kan minska den köpta energin för uppvärmning och tappvarmvattenberedning med ca 65 % • Kostar ca 130 000 – 140 000 kr Bergvärmepumpar för husen på Solängen? • Inte aktuellt, eftersom det är långt till berg! (60-70 m?)

29. Bergvärmepumpar • Anmälan till Miljö- och hälsoskyddskontoret krävs • Borra inte närmare tomtgräns än 10 meter (utan tillstånd) • Det bör vara 20 meter till närmaste borrhål • Borra djupt - ofta borrar man 120-180 m • Dyrt att borra i jord/lera innan man når berg • De befintliga elementen bör vara stora och/eller dimensionerade för låg temperatur • Välj en totalentreprenad, så blir det lättare att reda ut eventuella problem • Vem forslar bort den gamla pannan? • Vem tar bort s k borrkax? • Vem gör i ordning trädgården? • Skall service ingå?

30. Ytjordvärmepumpar • Tillför värme till husets radiatorsystem och bör dimensioneras för att täcka ca 70 % av effekten och därmed ca 80-90 % av husets energibehov för uppvärmning och tappvarmvattenberedning • Kan minska den köpta energin för uppvärmning och tappvarmvattenberedning med ca 65 % • Kräver en grävbar yta på ca 300-350 m2 • Kostar ca 100 000 – 110 000 kr Ytjordvärmepumpar för husen på Solängen? • Många tomter är nog för små…

31. Luft-luftvärmepumpar • Kallas ibland även komfortvärmepump • Avger värmen direkt till luften inomhus och skall ses som ett komplement till andra uppvärmningsformer • Köp inte de billigaste modellerna • Bör ha steglös kapacitet (inverter) • Medför ljud både inne och ute Luft-luftvärmepumpar för husen på Solängen? • Ett realistiskt komplement - men beakta placeringen av både utedelen och innedelen med tanke på ”buller”!

32. Luft-vattenvärmepumpar • Kan kopplas in till en befintlig olje- eller elpanna • Alternativt ersätts en äldre panna med en ny elpanna för ”spetseffekt” • Kan minska den köpta energin för uppvärmning och tappvarmvatten med 50 % • Kostar ca 90 000 kr om man även byter panna • Ingen innedel, men en större utedel • Medför ”buller” utomhus Luft-vattenvärmepumpar för husen på Solängen? • Ett realistiskt alternativ - men beakta placeringen av utedelen med tanke på ”buller”! • Be att få lyssna i förväg!

33. Solvärme • Används ibland enbart för tappvarmvatten-beredning, men ibland även för uppvärmning • Kräver ofta ackumulatortank • Ett bra komplement till andrauppvärmningsformer • Låg arbetsinsats • Ingen energikostnad • Ingen miljöpåverkan Statligt bidrag finns!

34. Olika typer av solfångare • Plana solfångare Kostar ca 2500-3000 kr/m2 Ger ca 450 kWh/m2,år • Solfångare av lågkostnadstyp (Uponor m fl) Kostar ca 1000 kr/m2 Ger ca 240-340 kWh/m2,år • Vakuumrörssolfångare Kostar ca 5000-7000 kr/m2 Ger ca 500-650 kWh/m2,år

35. Olika solvärmesystem • För tappvarmvatten Solfångaryta på ca 4-8 m2 Varmvattenberedare på 200-300 liter Kan täcka 50 % av energibehovet • För tappvarmvatten & uppvärmning Solfångaryta på 10-12 m2 Ackumulatortank på 500-750 liter Kan täcka 15-30 % av energibehovet

36. Några bra hemsidor på Internet om energi:1(3) Allmänt om energi • www.molndal.se Bl a blanketter för anmälan om värmepumpsinstallation • www.energi.konsumentverket.se Marknadsöversikter, elprisjämförelser, Energikalkylen • www.boverket.se Information och blanketter om bidrag (t ex solvärme) • www.stem.se Energimyndighetens hemsida Energitips och beställning av broschyrer

37. Några bra hemsidor på Internet om energi:2(3) Värmepumpar • www.svepinfo.se Svenska Värmepumpsföreningen (branschförening) • www.sev.nu Svenska Energi- och värmepumpföreningen (branschförening) • www.sgu.se Sveriges geologiska undersökning med bl a Brunnsarkivet • www.geotec.se Svenska brunnsborrares branschorganisation

38. Några bra hemsidor på Internet om energi:3(3) Bioenergi • www.energycentre.info Information och länkar till produkter för pellets och sol • www.svebio.se Svenska Bioenergiföreningen • www.novator.se Informerar om bioenergi • www.afabinfo.se Företag som bl a testar pelletsutrustning • www.pelletsbranschen.se Informationssida från företag inom pelletsbranschen