Grounded Theory

1. Grounded Theory Med datorns hjälp (andreas.werr@hhs.se)

2. Vad göra idag? • Grounded theory bakgrund, särdrag och relevans idag • Diskussion kring era inlämningar • Diskussion om styrkor och svagheter • Ett exempel på induktiv forskning med datorns hjälp • Epistemologiska och ontologiska implikationer

3. Historisk bakgrund • Reaktion mot den tidens ideal. USA i slutet av 60-talet. • Reaktion mot verifikationsforskning. Främst kvantitativ forskning utifrån positivistiska ideal • Reaktion mot stora teoretiska systembyggen utan empirisk förankring • Går i polemik mot den förhärskande forskningstraditionen. Därmed maximeras skillnader och metoden framstår som mer ‘extrem/renodlad’ • Man kan också skönja en romantisk idé om originalitet och individualitet, som också ligger i tiden. Varje forskare sin egen teori!

4. Relevansen för företagsekonomisk forskning • Skandinavisk företagsekonomisk forskning är ofta problemdriven. Den utgår ifrån empirin (praktiken) • Glaser & Strauss refereras ofta i avhandlingar men används sällan rigoröst • Den har kopplingar till andra teoritradtioner vilka tar empirin på allvar. Alltifrån innehållsanalys och etnografi till vetenskapssociologi á la Bruno Latour

5. Några nyckelaspekter av GT • Teorigenerering baserat på induktion och kvalitativa data • Praktisk tillämpbarhet som mål • Sensiterande begrepp i kontinuerlig förändring • En uppmaning till en bred användning av olika data • Kodning som en central process i analysen • Skapar kategorier med egenskaper • Teoretiskt urval • Minimering och maximering av skillnader i två steg • Betydelsen av jämförelser • Mellan individer, över tiden, över händelser, mellan data och kategorier, mellan olika kategorier… • Från kategorier till substantiella och formella grundade teorier (Baserad på Alvesson & Sköldberg, 1994)

6. Ett tillvägagångssätt för GT • Develop categories • Use data available to develop labeled categories that fit data closely • Saturate categories • Accumulate examples of a given category until is is clear what future instances would be located in this category • Abstract definitions • Abstract a definition of the category by stating in a general form the criteria for putting further instances into this category • Use the definitions • Use definitions as a guide to emerging features of importance in further field work and as a stimulus to theoretical reflection Turner (1981; Baserad på Glaser & Strauss)

7. Ett tillvägagångssätt för GT • Exploit categories fully • Be aware of additional categories suggested by those you have produced, their inverse, their opposite, more specific and more general instances • Note, develop and follow up links between categories • Note relationships and develop hypotheses about the links between the categories • Consider the conditions under which the links hold • Examine any apparent or hypothesised relationships and specify the conditions • Make connections, where relevant to existing theory • Build bridges to existing work at this stage rather than at the outset of the research • Use extreme comparisons to the maximum to test emerging relationships • Identify the key variables and dimensions and see whether the relationship holds at the extremes of these variables Turner (1981; Baserad på Glaser & Strauss)

8. Era reflektioner - GT styrkor • Strukturerat angreppssätt • Bra process för att hitta mönster i kvalitativa data • Tillåter en öppen och sökande ansats • Kodifiering gör data överblickbara • Öppnar upp för överaskningar och nya insikter

9. Era reflektioner - GT svagheter • Kan förlora sig i induktion och data – skapa kategorier som ej är ändamålsenliga • Försöker göra naturvetenskap av socialvetenskap, vilket kräver mycket data • Jävighet – kan man vara fri från teoretiska konceptualiseringar? • Data och tolkningar är alltid teoriimpregnerade • Generaliserbarhet • Analys reduceras till ett mekaniskt kodningsarbete • Svårt att hålla tillbaka de ”teoretiska” kategorierna • Svårt att nå spridningen med de ”lokala” koncepten

10. Kritik mot GT • Svårt att komma bakom den empiriska “common-sense” ytan – stannar vid ytstrukturer och missar djupstrukturerna • Data kan aldrig vara “teorifri” • Övertro på en mekanisk kodningsprocess • En positivistisk grundinställning som är främmande för kvalitativ metod Baserad på Alvesson & Sköldberg (1994)

11. Reflektioner kring IT stöd • Förenklar och underlättar analysarbetet • Skapar transparans i forskningsprocessen • Man kommer närmare sitt empiriska material

12. Forskningspraktiken präglas av abduktion Lagbundenheter och teorier DEDUKTION INDUKTION Fakta insamlade genom observation Förutsägelser och förklaringar

13. Två forskningsparadigm Baserad på Helenius (1990)

14. Företagsekonomi som språkbildning • Värde skapas genom nya begrepp snarare än kausala modeller • Nya begrepp ger nya handlingsmöjligheter • Centrala inslag i forskningen • Teorigenerering i centrum • Forskaren erbjuder begrepp – inte verkligheten • Praktikern väljer mellan en mängd modeller • Teorier bör vara specifika snarare än generella • Kvalitetskriterier • Skapar en ”bättre” bild av verkligheten • Är flexibla (snarare än generella) • Begreppen sprids till allmänheten genom arbete med och i sociala system • Medvetenhet om för vem språket skapas (Baserad på Brunsson, 1982)

15. Bedömningskriterier för tolkande forskning • Målet: Att förstå fenomenet ”på sina egna villkor” • Kommunikativ validitet • Generera data i dialoger • Var lyhörd för praktikens egna koncept • Utsätt slutsatser för granskning av både akademiker och praktiker • Pragmatisk validitet • Kontrollera att gjorda tolkningar stämmer med handlingar • Öppen och medveten tolkning (reliabilitet) • Öppen och genomskinlig redovisning av tolkningsprocessen • Motverka att egna för-givet-taganden reproduceras i tolkningen (Baserad på Sandberg 1995)