450 likes | 706 Views
Skolan som arena för hälsofrämjande arbete. Jean-Claude Vuille, professor emeritus Gesundheitsdienst der Stadt Bern / Schweiz". Bristsjukdomar. Funktionshinder. Livsstil. Substitution. Tidig behandling. Hälso- upplysning. Hälsounder- sökningar. Infektioner. Psychosociala problem.
E N D
Skolan som arena för hälsofrämjande arbete Jean-Claude Vuille, professor emeritus Gesundheitsdienst der Stadt Bern / Schweiz"
Bristsjukdomar Funktionshinder Livsstil Substitution Tidig behandling Hälso- upplysning Hälsounder- sökningar Infektioner Psychosociala problem Hygien Vaccinationer 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020
Skolan som arena för främmande pjäser • IT-undervisning • Undervisning i medie-kunskap • Konsumentupplysning • Trafikundervisning och olycksfallsprofylax • HIV-prevention (obligatorisk) • Allmän sexualundervisning (ej obligatorisk!) • TAN prevention
Skolan som arena för främmande pjäser (forts.) • Undervisning i konfliktlösning, prevention av våld • Lagarbete och inlevelse i hur andra tänker och lever • Integration av funktionshindrade och andra minoriteter • Deltagande i vetenskapliga studier och experiment • Nya undervisningsformer och system för prestations- mätning • etc., etc. Allt detta utan extra resurser och utan reduktion i den reguljära läroplanen!
Bristsjukdomar Funktionshinder Livsstil Empowerment Substitution Tidig behandling Hälso- upplysning Setting- approach Hälsounder- sökningar Infektioner Hygien Vaccinationer 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 Ottawa Charta
Bristsjukdomar Funktionshinder Livsstil Empowerment Substitution Tidig behandling Hälso- upplysning Setting- approach Hälsounder- sökningar ? Den hälso- främjande skolan Infektioner Hygien Vaccinationer 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 Ottawa Charta
Den hälsofrämjande skolan som övergripande struktur? • Princip nr. 1: Skolan som organisation spelar sin egen pjäs, bygger upp sitt eget program, och proriterar själv efter analys av problem och resurser. • Princip nr. 2: Elevernas, lärarnas och den övriga personalens hälsa värderas lika högt som de intellektuella prestationerna. • Princip nr. 3: Den professionella hjälpen prackas inte på skolan, utan tillkallas vid behov.
Den hälsofrämjande skolan Problem nr. 1: Evidens för att barnen i hälsofrämjande skolor verkligen är friskare, saknas
Lösningen i Bern sedan 1992: „Hälsolag i skolan“ • Skolan bestämmer om deltagande: 1992: 6 skolor 1998: 18 av 20 folksskolor • Skolan utnämner en koordinator • Koordinatorn ställer ihop ett interdisciplinärt team • Laget arbetar systematiskt och uthålligt • Det hälsofrämjande arbetet blir en del av den allmänna skolutvecklingen
Nätverket „Hälsolag i skolan“ i staden Bern Evaluation 1997 - 2002 I samarbete med Fredy Bacchetto Maria Ines Carvajal Fabiana Casaulta Maya Schenkel Annegret Vuille
Nätverket „Hälsolag i skolan“ i staden Bern Evaluation 1997 - 2002 Inget kontrollerat experiment Bygger istället på observationer av förändringar i tiden och på analys av skillnader mellan skolor
Nätverket „Hälsolag i skolan“ i staden Bern Evaluation 1997 - 2002 Process: Intervjuer 1997, 1999, 2001 med skolledarna och hälsokoordinatorerna, frågor i lärarfrågeformuläret. „Outcome“ (Resultat):Frågeformulär för eleverna i åk 6 (12 år) och åk 8 (14 år), samt för lärarna. Intermediära variabler (fr.a. skolklimat): elev- och lärar- frågeformulär.
Förändringar i skolans „inre liv“ (skolklimat …) Hälsofrämjande process i skolorna Förändringar av psykosoc. determinanter ? Förändring av viktiga hälsoindikatorer Mål för programmet „Hälsolag i skolan“
Har målen för processen uppfyllts? Framgångar Mål a): Övertygelse att klimatet i skolan kan förbättras av egen kraft Målb): Uthålligaaktiviteter Mål c): Stöd av kollegerna Mål d): Systematiskt arbete
Har målen för processen uppfyllts? Brister Mål l: Integration in den allmänna (pedagogiska) skolutvecklingen Mål m: Praktiskt stöd av skolledningen Måln: Lärarnas grundutbildning i hälsofrågor
Förändringar i skolans „inre liv“ (skolklimat …) Hälsofrämjande process i skolorna Förändringar av psykosoc. determinanter ? ? Förändring av viktiga hälsoindikatorer Mål för programmet „Hälsolag i skolan“
Hälsoindikatorer • Självdeklarerat hälsotillstånd • Långvariga sjukdomar och funktionshinder • Olycksfall • Psykosomatiska besvär • Ätstörningar • Depressioner • Konsumtion av: Tobak, Alkohol, Cannabis, Medicin • Våld och andra normbrytande beteenden
Psykosociala determinanter 15 parametrar prövades: • inställningar, attityder (3) grönt: oförändrat rött: försämring blått: förbättring mellan 1998 och 2002 • upplevd stress (2) • emotionellt välbefinnande (3) • „life skills“ (7)
Psykosociala determinanter 9 av 15 parametrar hade signifikant samband med en eller flera hälsoindikatorer: • positiv inställning till livet • gott självförtroende • oförenlighet droger / egna personliga mål för framtiden • bra skolprestationer • rationell problemlösning • obetydlig eller ingen upplevd stress • social anpassning • nöjd med den egna kroppen • „self efficacy“
? Förändringar i skolans „inre liv“ (skolklimat …) Hälsofrämjande process i skolorna Förändringar av psykosoc. determinanter Förändring av viktiga hälsoindikatorer Mål för programmet „Hälsolag i skolan“
Definition av variabeln „skolklimat“ in Bern-studien Indikatorer ur elev-frågeformläret • Trivsel i skolan (3 frågor) • Relation ill lärarna (8 frågor) • Medbestämmande (3 frågor) • Klassklimat (6 frågor)
Psykosociala skyddsfaktorer och skolklimat r = 0.790 p < 0.001
Psykosomatiska besvär och skolklimat r = -0.448 p = 0.017
? ? Förändringar i skolans „inre liv“ (skolklimat …) Hälsofrämjande process i skolorna Förändringar av psykosoc. determinanter Förändring av viktiga hälsoindikatorer Mål för programmet „Hälsolag i skolan“
Har de hälsofrämjande insatserna förbättrathälsan och/eller skolklimatet? A Specifika åtgärder riktade mot speciella problem: Tobak, alkohol, droger Osunda matvanor STD Olycksfall, osv. B Ospecifika strategier för att förbättra arbetsklimatet („setting approach“) och den enskildes motstånds- kraft och förmåga att själv välja en hälsofrämjande väg („empowerment“).
Alkoholkonsumenter (>1 glas/vecka) 1995-2002
Effekt av alkoholpreventivt lärarengagemang
Effekt av tobakspreventivt lärarengagemang Andel elever som rökte > 1 cig. /vecka åk 6 åk 8 Har aldrig fått någon informationom tobak 2.2% 16.5% Har fått information om tobak i skolan 8.1% 18.3%
„Effekt“ av tobakspreventivt lärarengagemang, åk 6 r = 0.586 p = 0.017
Har de hälsofrämjande insatserna förbättrathälsan och/eller skolklimatet? A Specifika åtgärder riktade mot speciella problem: Tobak, alkohol, droger Osunda matvanor STD Olycksfall, osv. B Ospecifika strategier för att förbättra arbetsklimatet („setting approach“) och den enskildes motstånds- kraft och förmåga att själv välja en hälsofrämjande väg („empowerment“).
Kan skolklimatet förbättras genom hälsofrämjande insatser? Faktoranalys av 27 variabler ur intervjuerna med skolledarna och hälso-koordinatorerna och ur lärarfrågeformuläret: • 4 meningsfulla faktorer, varav en visar samband med olika effektvariabler: „Gemensam hälsofrämjande strategi“
De viktigaste variablerna i faktorn „gemensam hälsofrämjande strategi“ Samarbete med externa hälsofrämjande institutioner Stöd av skolledaren Planerat hälsofrämjande arbete Skolan har en formulerad profil („Leitbild“) Skolledaren upplever få störningar av hälsolagets arbete Lärarna anser att det hälsofrämjande arbetet i skolan prioriteras adekvat Samarbete med organisationer i bostadsområdet Stöd av lärarkollegiet
Kan skolklimatet förbättras genom hälsofrämjande insatser? r = 0.537 p = 0.032
? Förändringar i skolans „inre liv“ (skolklimat …) Hälsofrämjande process i skolorna Förändringar av psykosoc. determinanter Förändring av viktiga hälsoindikatorer Mål för programmet „Hälsolag i skolan“
Den hälsofrämjande skolan Problem nr. 1: Evidens för att barnen i hälsofrämjande skolor verkligen är friskare, saknas Nu ser det ändå ut som om skolornas eget hälsofrämjande arbete skulle kunna vara lönsamt. Men man måste vara observant: även hälso- främjande insatser kan ha negativa biverkningar.
Den hälsofrämjande skolan Problem nr. 2: PISA (Internationell jämförelse av skolprestationer)
Skolprestationer och skolklimat r = 0.531 p = 0.004
Den goda friska skolan = målsättningen för ett produktivt samarbete mellan de pedagogiska instanserna och hälsovården. Detta samarbete har nu inletts både på lokal och på ministeriell nivå.
Bristsjukdomar Funktionshinder Livsstil Empowerment Substitution Tidig behandling Hälso- upplysning Hälsofrämjande skolor Hälsounder- sökningar ? Infektioner Den goda friska skolan Hygien Vaccinationer 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 Ottawa Charta