Tydliga samband mellan arbetsbelastning och skador - nya m jligheter f r f rebyggande arbete

1. Tydliga samband mellan arbetsbelastning och skador - nya m�jligheter f�r f�rebyggande arbete

2. Typisk patient p� Arbets- och milj�medicin Arbetat i gummiindustrin i 22 �r F�r ca 15 �r besv�r i nacken och h�ger handled. K�mpat p� med arbetet, och besv�ren har blivit allt v�rre Nu utbredda besv�r med huvudv�rk, v�rk och domningar i armarna. Utbredd �mhet, besv�ren �kar vid minsta belastning. Kan inte l�ngre arbeta. Ergonombed�mning: H�ga synkrav L�ngvarigt fram�tb�jd huvud Repetitivt arm/handarbete L�karintyg f�r bed�mning av anm�ld arbetsskada R�dgivning?

3. Sm�rtutveckling

4. Kunde n�gon gjort n�got tidigare? Kvinnan sj�lv? (beh�ver st�d fr�n omgivningen att inte bara st� ut utan st� emot!) F�retagsh�lsov�rden? det g�ller att f�nga upp dessa personer i tid, inte n�r de inte l�ngre kan arbeta Arbetsgivaren? systematiskt arbetsmilj�arbete� men ocks� ekonomiska h�nsyn Myndigheter? F�rs�kringskassan? Arbetsf�rmedlingen? har vi en adekvat lagstiftning, och efterlevs den?

5. Antal nybeviljade �sjukpensioner� 2006

6. Forskning p� Arbets- och milj�medicin i Lund �ver 20 �rs intresse f�r sambandet fysisk belastning och risk att utveckla besv�r i muskler och leder Ursprungligen fr�mst fokus p� kvinnliga industriarbetare, efter hand �ven p� m�n och andra yrkesgrupper Standardiserade metoder f�r att m�ta exponering och sjuklighet Data fr�n m�nga yrkesgrupper ger m�jlighet att l�gga samman och ber�kna samband

7. Vi har m�tt i en l�ng rad yrken

8. Att m�ta sjukdom/besv�r

9. Andel med nack/skulderdiagnos (%)

10. Besv�r i underarm- hand varierar mellan olika yrken

11. Fiskberedningen � m�n och kvinnor gjorde inte samma sak

12. N�tstyckning p� ackord H�g handledsr�relsehastighet H�g armr�relsehastighet Fram�tb�jt huvud Kraftkr�vande Ensidigt upprepat arbete Kallt St� p� h�rt golv

13. Styckning Handledsr�relser 38 �/sa Toppkraft, underarm 31%maxb 38% hade haft besv�r i underarm/hand senaste veckan 14% har en diagnos vid unders�kning

14. Att m�ta belastning

16. EMG � kraft (%max) och muskul�r vila (%tid)

17. Om man l�gger samman data Belastning Sjuklighet/besv�r

19. Exponeringsresponssamband

20. Exponering-responssamband h�gersidiga underarm/handbesv�r

21. - -

22. Psykosociala faktorer

23. Multivariat analys

24. Kraftkr�vande monteringsarbete Handledsr�relser m�n 18 �/s kvinnor 19 �/s Toppkraft, underarm m�n 27 %max kvinnnor 36 %max Besv�r i underarm/hand m�n 31% kvinnor 54% Diagnos vid unders�kning m�n 6% kvinnor 20%

25. Kraftkr�vande montering

26. Vad s�ger lagen? AFS 1998:01 Belastningsergonomi 2 � Arbetsgivaren skall s� l�ngt det �r praktiskt m�jligt ordna och utforma arbete och arbetsplatser s� att arbetstagarna kan anv�nda f�r kroppen gynnsamma arbetsst�llningar och arbetsr�relser. L�ngvarigt eller ofta �terkommande arbete med b�jd eller vriden b�l liksom med h�nderna �ver axelh�jd eller under kn�h�jd skall undvikas. Detsamma g�ller arbete som inneb�r kraftut�vning i ogynnsamma arbetsst�llningar. 4 � Arbetsgivaren skall se till att arbete som �r ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet normalt inte f�rekommer.

27. Kloka ord, men vad inneb�r L�ngvarigt? Ofta f�rekommande? Ogynnsam? Ensidigt upprepat? Starkt styrt eller bundet? Ska undvikas? Ska normalt inte f�rekomma?

28. Bed�mningsmodell som st�d

29. Vad s�ger lagen om Buller (AFS 2005:16): gr�nsv�rde 85dBA Handh�llna vibrationer (AFS 2005:15): gr�nsv�rde 5 m/s2 Gr�nsv�rden f�r luftf�roreningar (AFS 2005:17): Akrylamid � 0,03 mg/m3 Pappersdamm - 2 mg/m3 Etanol � 1000 mg/m3 Asbest � 0,1 fiber/cm3 Lacknafta 300 mg/m3 � �ver 300 olika �mnen Samtliga som genomsnitt �ver 8 timmar

30. Kan man ha gr�nsv�rden f�r belastningsergonomi? Hur best�ms ett gr�nsv�rde? M�t exponering M�t respons (tex som andel sjuka) Ber�kna sambanden Besluta om acceptabel risk

31. Kan man anv�nda denna kunskap i lagstiftning?

32. USA:

33. S� h�r skulle man kunna g�ra

34. Eller s� h�r�

35. Allts�: Det finns fortfarande m�nga jobb med f�r h�g belastning p� muskler och leder � f�r b�de m�n och kvinnor Kvinnor har mer besv�r i muskler och leder �n m�n � inte mer l�mpade �n m�n f�r ensidiga arbetsuppgifter I samma arbetsuppgift �r kvinnors relativa belastning h�gre �n m�ns Nuvarande lagstiftning �r ibland sv�rtolkad Det g�r att m�ta belastningen Det finns ett tydligt samband mellan belastning och besv�r/sjukdom Det g�r att best�mma ett gr�nsv�rde

36. Tack! Tack till AFA f�rs�kring och FAS