Anknytningsteori och barns utveckling

1. Anknytningsteori och barns utveckling Referenser: Broberg,A., Granqvist,P., Ivarsson,T. & Risholm Mothander,P. (2006). Anknytningsteori – betydelsen av nära känslomässiga relationer. Broberg,A., Risholm Mothander,P., Granqvist,P. & Ivarsson,T. (2008). Anknytning i praktiken – tillämpningar av anknytningsteorin. Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2007:5), Att knyta an, en livsviktig uppgift. Om små barns anknytning och samspel. Margaretha Månsson, leg.psyk.,spec.ped.psyk.

2. Förmåga att skapa relationer Känsla av kompetens Kognitiv förmåga Inställning till och lust att utforska världen Tidigt samspel – Anknytning – Inre arbetsmodeller. Av avgörande betydelse för barnets utveckling avseende:

3. Hjärnans utveckling Den tidiga utvecklingen begränsar hjärnans framtida flexibilitet Känslomässig regleringsförmåga Erfarenheter av tidigt samspel formar senare samspel Tidigt samspel - förutsättningen för utveckling

4. Aktiverat anknytningssystem Toleransfönster för stressreglering Efter Karl Brisch Hypo-arousel ->parasympatiska nervsystemet-> Dissociation->kollaps (atony submission)

5. Fysiologisk reglering (0-2 mån) ”Ansikte mot ansikte” (2-5 mån) Gemensamt motiv (5-8 mån) Ömsesidighet (8-18 mån) Symbolisk föreställning (18 mån - ) Samspelets kännetecken

6. Utvecklingen av ett starkt känslomässigt band mellan spädbarnet och dess närmaste vårdare (relationsspecifik). Utvecklingen av inre arbetsmodeller (IAM) av själv och andra baserade på erfarenheter av samspel med de närmaste vårdarna. IAM kommer att fungera som generaliserade ”inre kartor” för relaterande och psykiskt fungerande. Vad menas med anknytning?

7. Nära känslomässig kontakt med en eller ett begränsat antal vårdare är ett lika primärt behov för överlevnaden som de fysiologiska behoven av föda och sömn. Barnet kan inte välja att inte knyta an eftersom att knyta an har en biologisk bas. Fysisk närhet räcker. Evolutionen förutsätter en genomsnittligt god omvårdnadsmiljö. Hur anknytningen kommer att bli bestäms av samspelet med vårdaren En evolutionsbiologisk bas

8. Anknytningssystemet hos spädbarnet och Omvårdnadssystemet hos vårdaren Två kompletterande system i evolutionens tjänst

9. Lyhörd och tillgänglig Mindre lyhörd men ”tillräckligt bra” Skrämt/skrämmande omvårdnadssystem Omvårdnadssystemet

10. Beskydd – att skyddas mot farligheter Tröst – att trösta i och efter hotfulla situationer Lyhördhet – någon som hör och kan tolka barnets signaler i rimlig tid Förutsägbarhet – att föräldern reagerar likartat på signaler från barnet För att utveckla en trygg anknytning behöver barn:

11. Behovet av närhet Behovet att utforska Det är i skärningspunkten mellan dessa båda system som vi ser kvaliteten på relationen mellan barnet och den som tar hand om det. Pia Risholm Mothander Två motivationssystem

12. För att barnet skall kunna integrera en balans mellan systemen för närhetssökande och utforskande förutsätts att barnet erbjuds en trygg bas och en säker hamn. Ångest uppstår på grund av osäkerhet om anknytningspersonens tillgänglighet. Avsaknaden av en trygg bas påverkar förmågan att utforska världen negativt. Begreppen trygg bas och säker hamn

13. Anknytning Utforskande Närhetssökande och utforskande Utforskande aktiverat Anknytning de-aktiverad Anknytning aktiverad Utforskande de-aktiverat Efter Karl Brisch

14. Anknytning är en varaktig inre relation ur vilken inre arbetsmodeller skapas. Anknytningsbeteenden är de beteenden som först skapar och sedan upprätthåller detta inre band. Anknytning och anknytningsbeteenden

15. Fas I 0-4 månader att lära sig känna igen föräldern Fas II 5-7 månader Att tydligt börja föredra att vara med vissa framför andra Fas III 8-18 månader Främlingsrädsla (8-9 mån) och separationsrädsla Utvecklingen av trygg bas- och säker hamn-beteende 1½-3 år Den språkliga förmågan ger möjlighet till symbolisering och ”förhandling” Fas IV Efter 3 år Målstyrt partnerskap. Förmåga att mentalisera och reflektera, utveckling av ”theory of mind” Hur utvecklas anknytningen?

16. Organiserad anknytning – samspelet mellan barn och vårdare har varit rimligt lyhört och förutsägbart. Barnet har lärt sig vad det kan förvänta. TRYGG - barnet kan använda vårdaren som trygg bas och säker hamn. Balans mellan utforskande och närhetssökande. UNDVIKANDE – barnet begränsar sin känslomässiga kontakt med vårdaren av rädsla att bli avvisad. Maximerar utforskandet och minimerar sökandet av tröst/beskydd. AMBIVALENT – barnet är osäkert på förälderns tillgänglighet. Minimerar utforskandet och maximerar sökandet av tröst/beskydd. Desorganiserad anknytning – Samspelet mellan barn och vårdare har inrymt element av rädsla och spädbarnet har inte kunnat organisera en sammanhållen bild av samspelet med föräldern. Olika typer av anknytning

17. Lyhörd och förutsägbar trygg Icke lyhörd o. förutsägbar undvikande (deaktiverande) Oförutsägbart lyhördambivalent (hyperaktiverande) Skrämd/skrämmandedesorganiserad Omvårdnad och anknytningsmönster

18. IAM = barnets anknytningserfarenheter representerade som bilder av: Barnet själv (som ex värd eller inte värd att älskas) Föräldern (som någon som barnet kan eller inte kan vända sig till för beskydd när fara hotar) Inre arbetsmodeller (IAM)-mentala representationer av anknytningen

19. IAM baseras på faktiska samspelserfarenheter och är föreställningar om sig själv, den andre och relationen dem emellan IAM bygger på både kognitiva och affektiva minnen. IAM kan ses som en generaliserad förväntan på vad barnet och senare den vuxne kan förvänta sig i nära relationer. Betydelsen av olika inre arbetsmodeller (IAM) 1

20. IAM fungerar, när de formats, i hög grad omedvetet och fungerar som inre kartor för hur individen närmar sig och relaterar till andra personer (kamrater, lärare, kärleksrelationer…) IAM fungerar i hög grad som ett informationsfilter Betydelsen av olika inre arbetsmodeller (IAM) 2

21. Är en kompromiss mellan individen anknytningsbehov och hennes samlade erfarenheter av att kunna få dessa tillgodosedda. Också otrygga IAM är adaptiva. Ökande kognitiv förmåga möjliggör förändringar av de inre arbetsmodellerna. Betydelsen av olika inre arbetsmodeller (IAM) 3

22. Möjliggör ”experiment i huvudet”, tänka efter innan Nya relationer/situationer behandlas som om de var kända Är robusta – på gott och ont Ger skydd när vi är utsatta för påfrestningar och IAM är funktionella Kräver tålamod i ”behandlingsarbete” när IAM är dysfunktionella Betydelsen av olika inre arbetsmodeller (IAM) 4

23. Föräldrar måste inte vara perfekta – ”tillräckligt” bra duger gott. Samhället bör ta hand om sina föräldrar som samhället tycker att föräldrarna skall ta hand om sina barn. Det är kostnadseffektivare att förbygga psykisk ohälsa än att behandla ohälsan. Påverkan för mer än en generation. Små barn med regleringssvårigheter och småbarnsföräldrar med psykisk ohälsa är ett observandum för preventivt arbete och stöd i föräldrarollen inte minst för att det lilla barnets hjärna är under utveckling Hur använder vi kunskapen? Margaretha.mansson@skane.se