Syfte

1. Syfte Utveckla förmåga att • Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, • Genomföra systematiska undersökningar i fysik, och • Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

2. ElläraochMagnetism

3. Ellära

4. Statisk elektricitet Kammar du ett torrt hår med en plastkam kommer kammen att dra till sig hårstråna. Det uppstår en kraft som drar till sig hårstråna. Kraften märks också om man för kammen i närheten av en tunn vattenstråle från en kran. Hur ska man förklara denna kraft?

5. Förklaringen till kraftverkan hittar vi i atomernas värld. Allting är uppbyggt av atomer. Alla atomer består av en kärna omkring vilken det snurrar ett antal elektroner. Kärnan består av protoner och neutroner. Kärna Proton Elektron Neutron Antalet protoner bestämmer vilken slags atom det är fråga om. T.ex. syre har 16 protoner, kol 6 och järn 52. Antalet elektroner är lika stort som antalet protoner.

6. Det är atomens partiklar som skapar den elektriska kraften. Elektronerna och protonerna har olika slags laddning:elektronerna har negativ laddning (minusladdning) och kärnan som innehåller protoner har positiv laddning (plusladdning). Elektron – negativ laddning Proton – positiv laddning

7. Mellan elektriska laddningar finns en kraft. Denna kraft är attraherande mellan plus- och minusladdningar. Attrahera = dra till sig Plus- och minusladdningar attraherar varandra.

8. Kraften är repellerande om laddningarna är av samma slag slag. Repellera = stöta från Samma slags laddningar repellerar varandra .

9. En plastkam ”sliter” bort elektroner från håret. Elektronerna fastnar på kammen och den blir därför negativt laddad. Atomerna som finns i håret har blivit av med elektroner. De får då fler positiva än negativa laddningar. Håret blir därför positivt laddat. Kraften mellan det positivt laddade håret och den negativt laddade kammen blir en attraherande elektrisk kraft. Det gör att kammen drar till sig håret.

10. Åska Vid åska kan spänningen mellan mark och åskmoln uppgå till miljontals volt och strömmen vid en urladdning kan bli tusentals ampere. Denna ström är så kraftig att den kan sätta eld på träd och spränga byggnader.

11. Åskskydd De flesta blixturladdningar sker mellan molnen, men även mellan moln och mark. Vi säger att blixten slår ner. Störst risk för nedslag är i höga byggnader, enstaka träd på öppen mark, i båtar på havet och annat som sticker upp. Höga byggnader förses därför med åskledare. Åskledare Åskledaren på ett hus är kopplad samman med en stålvire som följer husets konturer ner till en platta i marken. Blixten leds därför ner i marken.

12. Elektrisk ström Få lampan att lysa på så många sätt som möjligt Hjälpmedel: Ett batteri, en sladd, och en lampa.

13. Elektrisk ström Minuspol Pluspol Ett batteri har två poler, minuspolen har överskott av elektroner och pluspolen har underskott på elektroner.

14. Genom att koppla en koppartråd mellan polerna kan man få elektronerna att vandra genom tråden mot pluspolen. Det är vandringen av elektroner som ger den elektriska strömmen. Strömmen fortsätter ända tills laddningarna har utjämnats mellan batteripolerna – batteriet har ”tagit slut”. Vad är elektrisk ström? Elektroner som rör sig

15. Elektrisk ström • Elektrisk ström kan liknas vid vatten som strömmar i en ledning. • Strömmens riktning: strömmen går från – till +. Fast man ritar och säger att den går från + till - .Likström (DC)- Ström som rör sig i samma riktning hela tiden. T.ex. Ström som drivs av batterier. Strömmen rör sig från batteriets pluspol till dess minuspol (elektronerna rör sig i motsatt riktning). • Växelström(AC) - Ström som växlar riktning i snabb takt. T.ex. I elnät.

16. Från vägguttaget får vi växelspänning. Elektrisk ström Strömmen från batterier har alltid samma riktning. Den kallas därför för likström och batterispänningen kallas Från våra vägguttag får vi en ström som ständigt växlar riktning. Den kallas för växelström och spänningen är en växelspänning.

17. Strömstyrka/elektrisk ström Mäts i enheten Ampere(A). Hur mycket elektroner man har. En fransman har fått ge namn åt enheten för elektrisk ström. Enheten är 1 ampere, förkortas 1 A, och den har fått namn efter André Ampère (1775–1836).

18. Elektrisk spänning En högre spänning gör den elektriska kraften större. Knuffarna på koppartrådens elektroner blir då häftigare. Det ger en större ström. Elektrisk spänning mäts i enheten 1 volt (förkortas 1 V). Ficklampsbatterier ger en spänning på 1,5 volt eller 4,5 V. Det finns en mängd andra varianter. 12 V 4,5 V Elektrisk spänning Mäts i Volt(V). Laddningsskillnad mellan plus- och minuspolen. Enheter är uppkallad efter italienaren Alessandro Volta (1745–1827). 1,5 V

19. OBS Att koppla en koppartråd direkt mellan polerna på ett batteri är inte bra. Batteriet kortsluts! Så här ska du INTE koppla. Batteriet kortsluts och tar slut fort!

20. Spänning mäts med en voltmeter och ström med en amperemeter. Ofta kan de mäta både spänning och ström och kallas då multimetrar. Analog multimeter Digital multimeter Digital multimeter

21. Amperemetern mäter strömmen GENOM lampan, den kopplas därför mellan lampan och strömkällan. + –

22. Inkoppling av voltmeter Så här kopplar man in en voltmeter för att mäta spänningen över en lampa. Plus på batteriet kopplas till plus på voltmetern. Voltmetern mäter spänningen ÖVER lampan, den kopplas därför mellan lampans båda kontakter. + –

23. Kopplas batteriet till en lampa kan vi få ljus. I lampan finns en glödtråd som är gjord av ett ämne som gör mer motstånd mot elektronförflyttningen än vad koppar gör. Elektronknuffarna blir så kraftiga att tråden börjar glöda och sända ut ljus.

24. Resistans Resistans betyder motstånd. Det är något som gör det svårare för strömmen att passera. Glödtråden i en lampa bromsar upp den elektriska strömmen. Man brukar säga att den gör motstånd mot strömmen. Detta motstånd kallas för resistans. Resistans mäts i en enhet som heter 1 ohm, (1 Ω). Namnet kommer från tyske fysikern Georg Ohm (1789–1854).

25. Resistans Strömmen tar alltid den väg med minst motstånd. Fyra saker bestämmer resistansen. • Längd (Ju längre ledning desto större resistans) • Tjocklek (Ju tjockare ledning desto mindre resistans) • Materialet • Temperatur. (Ju högre temperatur desto större resistans)

26. Resistans Resistans= Resistans kan liknas vid ett motstånd som finns i de olika komponenterna i den elektriska kretsen. Glödtråden i en glödlampa har resistans Elektrisk ledning har resistans Längre ledning  mer resistans Tunnare ledning  mer resistans Olika material i ledningarna har olika resistans Det är resistansen som gör att lampan lyser. Glödtråden i en lampa är smal och därmed ett stort hinder för strömmen. Glödtråden blir varm och därför lyser den.

27. Spänningen Strömmen Resistansen = Ju större resistans desto mindre ström vid samma spänning. Vi ställer in tre olika värden på spänningen och mäter samtidigt spänningen över lampan och strömmen genom den. Därefter räknar vi ut kvoten mellan spänning och ström. Värdena för vi in i en tabell:

28. Det finns instrument som direkt mäter resistansen i Ω, men ibland måste den räknas ut. Vi ska se hur det går till genom att koppla en lampa till ett likspänningsaggregat. Med detta kan vi få olika värden på spänningen. Likspänningsaggregat Amperemeter Voltmeter Med en ratt på likspänningsaggregatet kan man ställa in så att det ger olika stor spänning.

29. Ledare och isolator Ledare Är ämnen/material som leder ström. Ex alla metaller. Koppar är en god ledare för elektrisk ström genom att det lätt blir en elektronförflyttning i metallen. Samma sak gäller för de flesta andra metaller. Av vanliga metaller leder silver bäst, därefter kommer koppar, guld och aluminium. Silver Koppar Guld Aluminium Ledningsförmåga

30. Ledningsförmågan beror inte bara på vilken metall man använder. Ledarens tjocklek och längd har också betydelse: en kort och tjock leder bättre än en lång och smal. • Ledningsförmåga

31. Isolator Ämnen som inte kan leda ström. Ex Glas, Plast och Gummi heter isolatorer.

32. Symboler

33. Kopplingsschema Kopplingsschema med symboler används för att rita elektriska kopplingar.

34. Seriekoppling + – Parallellkoppling + – Serie- och parallellkoppling Ska du koppla två lampor kan det ske på olika sätt. Du kan göra en seriekoppling eller en parallellkoppling.

35. Ex. Julgransbelysning & JulstakeNackdel: Går en lampa eller ett batteri sönder slocknar allt. Seriekopplade lampor • Lamporna kopplas efter varandra. Samma ström passerar då genom alla lamporna. Om en lampa slocknar så slocknar alla.T.ex. lamporna i en elektrisk ljusstake. Ex. Julgransbelysning & Julstake Nackdel: Går en lampa eller ett batteri sönder slocknar allt.

36. Ex. Alla lampor hemma.Fördel: Om en lampa eller ett batteri går sönder fortsätter resten att fungera. Parallellkopplade lampor • Lamporna kopplas så att strömmen delas upp i flera grenar. T.ex. Lamporna i ett hushåll. Lamporna tänds och släcks med en strömbrytare.

37. Strömstyrka anges i enheten ampere (A) med hjälp av en amperemeter. • Spänning anges i enheten volt (V) med hjälp av en voltmeter. • Resistans anges i enheten ohm (Ω).

38. Batterier Ett batteri kan du göra själv av en citron och några spikar. I citronen finns en syra (citronsyra) och syror ingår lätt kemiska föreningar med metaller. Det bildar då joner. En jon är en atom som antingen har för få eller för många elektroner. Har den för få elektroner är jonen positiv och har den för många är den en negativ jon.

39. Blybatterier Ett 12 volt blybatteri har sex seriekopplade battericeller. Pluspolen är kopplad till plattor av blyoxid och minuspolen till plattor av bly. Pluspol Minuspol

40. Pluspol Positivtladdad Minuspol Negativtladdad

41. Seriekopplade batterier: • Spänningarna adderas. Tre seriekopplade batterier (1,5V) ger en total spänning på 4,5 V.T.ex. i ficklampor. • (Strömmen är lika stor överallt i kretsen)

42. Parallellkopplade batterier: • Spänningen är oförändrad. Spänningen är 1,5V. Batterierna håller dock längre tid. • (Strömmen genom lampan är summan av strömmarna genom batterierna)

43. Batterier och miljö Många batterityper innehåller metaller som är farliga för miljön. Dessa ska vara märkta på ett speciellt sätt.

44. Faror med elström Spänningen från ett vägguttag är 230 volt. Det är mer än tillräcklig för att skapa kraftiga strömmar genom kroppen. Strömmens styrka beror på hur stor kroppens resistans är. Den varierar bland annat med hur grov hud man har. En torr och skrovlig hand har större resistans än en mjuk barnhand. Strömmen genom en barnhand blir därför större än genom en grov hand.

45. Men det behövs inte särskilt stor ström för att den ska vara farlig: Det är både strömstyrkan, tiden och strömmens väg genom kroppen som avgör hur pass farlig strömmen är. En ström på några mA som passerar hjärtat under några sekunder kan få det att stanna. Elström är också farlig genom att den kan ställa till bränder om man är oförsiktig.

46. Jordning I sladden till en brödrost finns tre stycken ledare. I den svarta och blå går strömmen till och från brödrosten. Den tredje, gulgröna ledaren är en skyddsledare. Skyddsledaren står i förbindelse med jord och med maskinens ytterhölje.

47. Jordfelsbrytare Skyddsjordningen hjälper inte om du tar tag i en trasig förlängningskabel. Då behövs en jordfelsbrytare. Den bryter strömmen om någon kommer i kontakt med en ledare som det går ström genom.

48. Redan en strömskillnad på 30 mA räcker för att jordfelsbrytaren ska lösa ut och stänga av strömmen. Och det går snabbt, högst 30 ms får det ta. På så kort tid gör strömmen ingen skada. Här finns inget elfel. Då går lika stor ström till och från fläkten.

49. Magnetism En kompassnåls ena ände – den som ofta är rödmålad – pekar alltid mot norr. Det beror på att kompassnålen är en liten magnet.

50. Magnetism