Liberalismens väsen kan ideologi och politik förenas? Det liberala arvet förankrat i tid och rum

1. Liberalismens väsen kan ideologi och politik förenas? Det liberala arvet förankrat i tid och rum Ann-Sofie HermansonPD, Akademilektor, ÅA

2. Liberalismens väsen • liberal = frisinnad; tolerant hållning •  rikt och omfattande idéarv • tolerans, opartiskhet och rationalitet centrala drag • Liberalismen tar form under upplysningen på 1700-talet • Sedan 1800-talet har ”liberalism” gett upphov till politiska rörelser och partier

3. Liberalismens väsen • Etymologi och begreppshistoria kan inte säga vad liberalism är idag, • men hjälper oss förstå vad liberalism betytt och kan betyda för människor • i olika samhällen • vid olika tidpunkter • De centrala begreppen identifierar de svårigheter och konflikter som samhällen konfronterats och fortfarande konfronteras med

4. Frihet, liberalismens honnörsord I • Många olika skeden med varierande betoning av frihet: • Frihet från staten • Mänskliga rättigheter • Folksuveränitet • Ekonomisk frihet • Politisk frihet • Social frihet • Andlig frihet

5. Centrala drag i liberalismen • politiskt: konstitutionalism • allmän rösträtt • ekonomiskt: laissez faire • ingrepp i marknaden • socialt: folkbildning • politisk fostran • demokrati • Gradvis samhällsförändring • Negativ frihet = frånvaro av tvång och påbud • Positiv frihet = reella möjligheter att utvecklas

6. Individen, liberalismens honnörsord II • Individen viktigare enhet än samhället • Den enskilda individen har rätt att göra vad hon vill så länge hon inte skadar någon annan • Individens utveckling är ett mål i sig, inte ett medel att uppnå något annat • Tro på människans förnuft och förmåga

7. Ideologins betoning • Politiska ideologier konfronteras med begreppspar såsom: • frihet – jämlikhet • individ – samhälle • Dialog och utveckling • Pendelrörelse

8. Liberalismens tudelning • Herbert Spencer John Stuart Mill • 1820-1903 1806-1873 • Liberalism Socialliberalism • Ekonomisk frihet Politisk frihet • 1800- och 1900-tals liberalism hävdade bägge

9. Dynamisk utveckling • I modern liberalism införs ett kausalt samband: politisk frihet förutsätter ekonomisk frihet • Linjär utvecklingssyn = samhället utvecklas, människorna och folken förkovrar sig

10. Försvarar marknadsekonomin: 1. Individens rättigheter, frivilliga kontrakt som inte kränker andra 2. Rationellt, överlägset andra ekonomiska system • Staten bygger på ett samhällskontrakt 1. Statens uppgift att skydda individerna 2. Inget tvång att leva på ett visst sätt

11. Politik och ideologi • Politik är intresseavvägning och resursfördelning • Det goda samhället jämkar goda värderingar som står mot varandra, kolliderar • Hur jämka olika intressen och värderingar?

12. Ideologierna är situationsbundna, system- eller aktörsförankrade Ideologierna existerar inte i ett tomrum • Olika drag och funktioner framträder beroende på den nivå som studeras: • Idégivare och opinionsbildare • Politiska partier och rörelser • Medborgare och väljare • Ideologiska tankesystem utvecklas • med förändrad omgivning • över tid

13. Traditionellt två olika samhällstyper som betonat: • Individen • Frihet • ”Gesellschaft” • det nya samhället: • Regelsystem med rättsregler och sanktioner • Fritt väljande individer • Marknad, avtal • Beräknande ”egoister” • Libertarianism Kollektivet Jämlikhet ”Gemainschaft” traditionellt samhälle: Gemenskap kring moralkoder Värdegemenskap, rättvis fördelning Likriktning, förändringsmotstånd Avvisande mot främlingar Kommunitarism

14. Libertarianism • betonar liberalismens misstro för statlig auktoriet (anarkistiska libertarianer avvisar helt statsmakt) • Individuella rättigheter ex. privat egendomsrätt: beskattning=stöld • Marknaden, oreglerad laissez faire • Kapitalism är bästa formen för social organisering Konstitutionalism Binder statsmakten med skriven författning och maktdelning: lagstiftande, verkställande och dömande makt

15. Olika inriktningar inom liberalismen • Opartiskhet  vänster och höger liberal • Vänster liberalism = socialliberalism • Förnekar inte att motsättningar uppstår av otyglat egenintresse, talar för skydd av svaga • Opartiskhet = egendomsrätt balanseras mot sociala rättigheter

16. Inriktningar inom liberalismen • Högerliberalism • Politiken bör vara minimalistisk  konflikter flyttas över till ett fritt marknadssystem så alla fritt kan välja mellan olika alternativ • Individer olika, skilda förutsättningar  delvis skilda värderingar och utveckling ofrånkomlig • Opartisk samhällsordning = välskyddad egendomsrätt

17. Inriktningar inom liberalismen • Nyliberalism • motreaktion på soc.lib. statsmaktsutvidgning • betonar igen stark individualism • offentliga sektorns tillväxt mera i byråkratins egenintresse än medborgarnas  gradvis minska efterfrågan på statlig service

18. Inriktningar inom liberalismen • “Frihetens liberalism” • John Rawls: A Theory of Justice 1971 (1921-2002) • Politiken är överordnad ekonomin • I Rawls idealsamhälle garanterar staten varje medborgare ett fritt och anständigt liv • Rättviseprinciper • Alla skall ha så vittgående friheter som är förenliga med andras grundläggande friheter • Skillnader i sociala och ekonomiska villkor inte större än att de är till fördel för alla

19. Nya utmaningar i politiken • Debatt om europeisk integration: • federalism eller konfederation • frågor om nationellt beroende • Ekonomiska problem: • omvärdering av välfärdspolitiken och statens åtaganden

20. Krav från svåravgränsade grupper: • ungdomar, invandrare … • Betoning av individen och universalism ? • Särbehandling genom erkänsla och grupprättigheter? • DEMOKRATI JÄMLIKHET <=> OLIKHET

21. Hur kan stat och samhälle hantera individer / grupper? • Liberaldemokrati: • endast individer utgör grunden för dem. • mått på god och rättvis demokrati är välutvecklade rättigheter för individen • universella rättigheter • Kommunitarism (gemenskapstänkande): • grupper utgör grund för politik och dem. • grupprättigheter (kollektiva rättigheter)