Download
1 / 17
170 likes | 568 Views
Jönköpingsundersökningarna 1993. Diagnostik av parodontit. American academy of Periodontology (AAP) klassificeringssystem för att ställa en övergripande diagnos. Annals of periodontology 1999; 4: 1-6. Klassificering av Parodontal sjukdom och parodontala tillstånd (1999).
E N D
Diagnostik av parodontit American academy of Periodontology (AAP) klassificeringssystem för att ställa en övergripande diagnos. Annals of periodontology 1999; 4: 1-6
Klassificering av Parodontal sjukdom och parodontala tillstånd (1999) • Gingival sjukdom (Grupp I) • Dentalt plack-inducerad gingival sjukdom • Icke-plack inducerad gingivala lesioner
Klassificering av Parodontal sjukdom och parodontala tillstånd (1999) • Gingival sjukdom (Grupp I) • Dentalt plack-inducerad gingival sjukdom • Icke-plack inducerad gingivala lesioner • Kronisk Parodontit (Grupp II) • Lokal (<30% av tandköttsfickorna) • Generell (>30% av tandköttsfickorna) • Aggressiv Parodontit (Grupp III) • Lokal • Generell
Kronisk parodontit • Ses mest hos vuxna, men förekommer hos barn. • Har en långsam progression. • Kan modifieras av andra faktorer som HIV, diabetes, rökning mm. • Subgingival tandsten är ett vanligt fynd. • Är associerat med ett varierande mikrobiologiskt mönster.
Aggressiv parodontit • Frånsett parodontiten ska pat. vara helt frisk.(P. ska inte vara ett resultat av annan sjd) • Snabb CAL-förlust och benförlust . • Familjär anknytning (genetisk koppling) • Mängden närvarande periopatogener står inte i relation till bennedbrytningen. • Inte plackrelaterad • Stora mängder AA finns, och i vissa populationer PG. • Hyperresponsiv makrofagfenotyp inkluderande höga nivåer av PGE2 och IL-1beta
Parodontal diagnos enligt Lindhe & Axelsson • Parodontitis levis Horisontell stödjevävnadsförlust • <1/3 av rotlängden • Parodontitis gravis Horisontell stödjevävnadsförlust • >1/3 av rotlängden • Parodontitis • complicata Vertikala benfickor • Furkationsinvolvering grad II • och III • Mobilitet grad III
Parodontit är en överdriven reaktion på en för kroppen normal retning.
Parodontitbakterier • Kroppsegna bakterier (endogena) • Anaeroba bakterier. Lever ej i syrerika miljöer. • Får näring ur ämnen i blodet. • Producerar enzymer som angriper immunförsvaret.
Parodontitbakterier • Ofta vid kronisk parodontit: • Porfyrmona Gingivalis • Prevotella Intermedia, • Tannerella forsythia • Treponema Denticola • Ofta vid aggressiv parodontit: • Aggregatibacter actinomycetem comitans (AA)
Immunförsvaret • PMN är först på plats. Kan döda bakterier. Frisätter skadliga ämnen, proteaser. • Även kroppsegna celler (fibroblaster) kan frisätta proteaser • Därefter kommer makrofager (storätare) för att döda bakterier. Men de frisätter också skadliga ämnen, cytokiner. • Lymfocyter tillstöter. Skyddar mot angripare, men frisätter också inflammationsdrivande ämnen, cytokiner. • Käkben bryts ner av osteoklaster som stimuleras av cytokiner.
Immunförsvaret • Immunförsvaret skyddar oss mot infektioner. • Men vid parodontit bidrar det också starkt till att tandens fäste bryts ner.
Behandlingsgång vid parodontit Undersökning Utvärdering Hygienbehandling Utvärdering Parodontalkirurgi Stödbehandling
Riskfaktorer • Rökning är den största riskfaktorn som patienten själv kan påverka !! • 10 cig/ dag ger 3 ggr ökad risk för parodontit. 20 cig. ger 5 ggr ökad risk. • Rökning försvagar immunförsvaret
Riskfaktorer. Diabetes • Ca 4 % av befolkningen • Finns i typ I (insulinbrist) och typ II (insulinresistens) • Diabetiker har sämre sårläkning • Ökad risk för fotsår, synnedsättning, hjärt-kärlsjukdomar. • Det metabola syndromet: högt blodtryck, höga blodfetter, bukfetma.
