390 likes | 648 Views
Begrepp???. "Ett f?rest?llnings- eller id?komplex som manifesterar sig i, men inte kan reduceras till, en viss term.". teorin om minsta gemensamma n?mnaren:. Alla f?reteelser som faller under ett begrepp har n?gonting som f?renar dem, n?gonting som g?r dem till begreppet. PROBLEM:Sv?rt att bry
E N D
1. Föreläsning 1 Begreppshistoria – begreppsanalys
Kulturbegreppet
Clifford Geertz, tjock beskrivning
2. Begrepp???
”Ett föreställnings- eller idékomplex som manifesterar sig i, men inte kan reduceras till, en viss term.”
3. teorin om minsta gemensamma nämnaren: Alla företeelser som faller under ett begrepp har någonting som förenar dem, någonting som gör dem till begreppet.
PROBLEM:
Svårt att bryta ner begreppet i sina beståndsdelar
Begreppen förutsätts vara eviga och oföränderliga: en stol är alltid en stol, definieras alltid på samma sätt.
4. Begreppshistoria: några utgångspunkter Begrepp är språkliga fenomen (och därmed knutna till oss människor)
Ett begrepp måste definieras och förstås utifrån dess användning och funktion i olika sammanhang
Ett begrepp kan ha olika betydelse och funktion i olika sammanhang
Begrepp är dynamiska, öppna för förändringar
Skillnad mellan term och begrepp!
5. Ludwig wittgenstein Språkspel: begrepp måste förstås utifrån hur de används och fungerar i ett visst socialt sammanhang.
Familjelikhet: ”…ett omfattande nät av relationer”, associativa likheter
6. Problem och fallgropar… Termen kan betyda annat än begreppet
Begrepp kan existera utan att term finns
Risk för anakronistiska tolkningar
7. Flera temporala nivåer Gammal användning och förståelse för begreppen påverkar hur vi förstår och använder begreppen idag, samtidigt som vi genom att använda begreppen också kan förändra dem
? I begreppen ”möts” det förflutna, nutiden och framtiden
8. Begreppshistoria: hur göra? Utgå från begreppet – spåra det bakåt
Utgå från termen – följ den framåt (etymologisk genomgång)
Vilka andra termer och begrepp har begreppet relaterats till vid olika tider och sammanhang? (synkron respektive diakron jämförelse)
Begrepp och motbegrepp
9. kulturbegreppet
10. Några teman… Etymologisk bakgrund – termen ”kultur”
Olika kulturbegrepp – historia, innebörd och funktion:
Ett socialt kulturbegrepp
Kultur och folk – Herder
Ett estetiskt kulturbegrepp
Kultur och konst
Kultur som perfektion – Matthew Arnold
Ett antropologiskt kulturbegrepp – E.B. Tylor
Kultur som ”a whole way of life” (R. Williams)
11. Kulturbegreppet: två idealtyper… Snävt
Värderande
Kultur = konst, perfektion, kvalitet, människans bildning och förfining
Form
Universellt, ”objektivt” Brett
Beskrivande
Kultur = levnadssätt, sedvänjor, traditioner, institutioner, värderingar, etc.
Process
Partikuljärt, specifikt Estetiskt/traditionellt kulturbegrepp Antropologiskt/sociologiskt kulturbegrepp
12. …som ofta glider in i varandra: Ex. arbetarkultur – kultur om och för arbetare (arbetarlitteratur, arbetarteater etc.) eller de levnadssätt och sedvänjor som förenar arbetarna som grupp (och som därmed skiljer dem från andra grupper)?
Ofta både-och!
13. Med andra ord… Kultur kan, på en och samma gång, vara: Totalitet
Sammanhängande
Enhetligt
Förenande (inom gruppen)
? identitet! (genom likheten inom gruppen) Differentiellt
Särskiljande
Utpräglat
Separerande (mellan olika grupper)
? identitet! (genom olikheterna gentemot andra grupper)
14. Kulturbegreppets etymologiska ursprung… Cultura: bruka, dyrka, dekorera, bearbeta
Colere: koloni, kolonisering
Cultus: kult
15. Kultur betyder odling…
Odling av jord (agrikultur, jordbruk)
Odling av människan, människans själsegenskaper, andliga daning etc.
16. Kultur: både process och resultat!!! Att kultivera, kultiveringsprocessen En kultiverad människa
Kultur blir en kvalitet, en egenskap man kan besitta! Process Resultat
17. Betydelseglidningar… Individuellt Socialt
?1600 1600?
18. …som möjliggjorde vissa uppdelningar och åtskillnader: Sofistikerade kulturfolk – barbariska naturfolk
Uppdelningen i ständer – uppdelningen i kultiverade och okultiverade
? Kultur en social markör
19. Kulturbegreppet och konstbegreppet 1700-tal
Uppkomsten av det moderna konstbegreppet
”de sköna konsterna”
20. Kulturbegreppet: funktion i vissa tider och sammanhang Socialt kulturbegrepp – alla folk har kultur
Utvecklings- och processbegrepp
? Hierarkiskt kulturbegrepp – vissa folk och kulturer har kommit längre än andra (legitimerade kolonialismen!)
Egenskapsbegrepp
Inom det europeiska samhället: social markör. Uppdelningen i ständer ersatt av uppdelningen mellan kultiverade och okultiverade.
21. JOHANN GOTTFRIED HERDER (1744-1803) Det moderna kulturbegreppets grundare
Alla folk har kultur – och alla kulturer är lika mycket värda! Dvs. avståndstagande från hierarkiskt kulturbegrepp
Volksgeist, folksjäl
Språket centralt
Insamling av folkvisor, folksagor etc.
Kulturbegreppet kopplas till begreppet folk
22. Herders kulturbegrepp: Alla aspekter av folks liv, både andliga och materiella: språk, religion, konst, sedvänjor, vetenskap, mm.
Holistiskt kulturbegrepp
23. Konstbegreppet… Ars – techné
Konst = färdighet
Konst = alla färdigheter en människa kan besitta
Kokkonst, läkekonst, skomakarkonst… Uppkomsten av ett modernt konstbegrepp
”de sköna konsterna”
Konst = en särskild uppsättning verksamheter: skulptur, måleri, musik… ? 1700 1700?
24. Kultur = konst? 1700-talet: kulturbegreppet och konstbegreppet smälter samman
Orsaker
Det moderna konstbegreppet
Sociala omständigheter
25. MATTHEW ARNOLD (1822-1888) Culture and anarchy, 1869
Kultur – perfektion
Det bästa som tänkts och sagts i världen
Kultur = enhetligt, existerar i ental: there’s only one culture…
26. Det moderna antropologiska kulturbegreppet E.B. Tylor, Primitive Culture (1871)
Kultur = den komplexa helhet av kunskap, tro, konst, moral, lag, sedvänjor och alla andra förmågor och vanor som människan förvärvat i egenskap av samhällsmedlem.
Åtskillnad kultur – natur…
…men förutom naturen är allting kultur???
27. De båda kulturbegreppen: problem Avgränsningen – är ”kultur” bara vissa konstnärliga uttryck, och i så fall vilka?
Glider mot det antropologiska kulturbegreppet
Värdeladdningen – kvalitet
Starkt kopplat till västerländsk kontext Avgränsningen – vad är inte kultur?
Värdeladdningen – är maffiaverksamhet och dödsstraff kultur?
Lutar åt exotism/orientalism – kultur handlar om det andra, det främmande Det estetiska, snäva kulturbegreppet Det antropologiska, breda kulturbegreppet
28. CLIFFORD GEERTZ, 1926 - 2006 ”Tjock beskrivning”
29. Geertz: syften och utgångspunkter Skära ner det antropologiska kulturbegreppet för att göra det analytiskt användbart
? Ge kulturbegreppet fortsatt relevans som studieobjekt och för vetenskapliga analyser
30. Geertz kultursyn & kulturbegrepp Åtskillnad mellan de kulturella och sociala aspekterna av ett samhälle…
…samtidigt som dessa hänger ihop! Dialektiskt förhållande, ömsesidig påverkan.
Kultur = vävar av betydelse som människan själv har spunnit.
Kultur reproduceras och omformas genom mänskligt agerande samtidigt som kulturen styr över det här agerandet!
31. Geertz kultursyn & kulturbegrepp Semiotiskt kulturbegrepp – tolkande kulturbegrepp
Betecknar processer och händelseförlopp
Tecken och symboler är betydelsebärande
Symbol: en skrift, en gest, en handling osv.
32. Om tolkning… Samband mellan:
Det som tolkas
Det tolkades kontext (sammanhang)
Grunden för tolkningen (förförståelse)
I varje beskrivning ligger en tolkning!
Problematisera fakta – ex. statistiken
33. Tjock beskrivning Tolkning och beskrivning sammanfaller
Tjock beskrivning = tolkande beskrivning
Öppen för olika tolkningsmöjligheter
Ex. blinkningen: parodisk, flirtig, ironisk, konspirerande…
34. En tjock beskrivning… …tar hänsyn till alla möjligheter som en gest eller symbol kan innebära, och förstår också det symbolsystem som symbolen ingår i!
? ex. en tjock beskrivning av mänskligt beteende beskriver och förklarar inte bara själva beteendet utan också beteendets kontext, så att beteendet blir meningsfullt för en utomstående.
35. symboler och symbolsystem Blinkningen är en symbol…
…som måste sättas i relation till ett symbolsystem.
Olika symboler kan förändras och tolkas olika beroende på sammanhanget…
…och både symboler och symbolsystem förändras hela tiden.
Utan sammanhang förlorar symbolen betydelse.
36. Symboler… …är allt som människan kommunicerar med och genom – en händelse, ett föremål, en handling, ett begrepp, en relation, osv.
…måste uttrycka en föreställning, dvs. en tanke, känsla eller avsikt
…är kulturens byggstenar: vi tänker, känner och agerar genom symbolerna
…förändras hela tiden i det dagliga umgänget mellan människor (jfr. Wittgensteins språkspel).
37. Symboler, symbolsystem, tolkning Tolkningshermeneutik – delen förklarar helheten, helheten förklarar delen
Helheten: mer än summan av de enskilda delarna
Vår tolkning binder ihop delarna till denna helhet! (och fyller helheten med mening, betydelse)
Handlingen viktigare än det sagda – vad är det man gör i och med att man säger något?
38. Problem och kritik I Kulturen är offentlig, dvs. symbolerna är öppna för alla ? dubbelhet:
Kanske måste man ingå i ett kulturellt system för att kunna uppfatta symbolerna?
Kanske är det svårt att uppfatta och tolka de symboler som är en del av ens dagliga liv?
Risk för relativism?
39. Problem och kritik II Geertz förutsätter enhet inom de olika symbolsystemen och konsensus kring de betydelsebärande symbolerna?
Geertz kulturbegrepp säger ingenting om hur man ska analysera historisk förändring: hur uppstår och förändras symboler, och vilka konsekvenser har detta?
Geertz tar inte hänsyn till de mänskliga aktörerna och deras roll i de meningsskapande processerna?