1 / 22

Jan Persson Länsstyrelsen Östergötland

Jan Persson Länsstyrelsen Östergötland. Gemensam syn på översvämningsrisker. ÖSAM – Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS – Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar med fysisk planering. Bakgrund.

cili
Download Presentation

Jan Persson Länsstyrelsen Östergötland

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Jan PerssonLänsstyrelsen Östergötland

  2. Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM – Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS – Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar med fysisk planering.

  3. Bakgrund Centrala riktlinjer för beaktande av översvämningsrisker saknas. Ansvar – kommuner, länsstyrelser osv. Sprida kännedom om karteringar (SRV). Klimatsimuleringar visar på blötare klimat. Norges Vassdrags- og Energidirektorat.

  4. Avgränsning Rekommendationerna omfattar i huvudsak planering av ny bebyggelse och ny infrastruktur. Dvs. omfattar inte befintliga bebyggelsemiljöer. För dessa bör vidtas skadeförebyggande/-avhjälpande åtgärder.

  5. Höga flöden och översvämningskarteringar 100-årsflöde • 63% sannolikhet att flödet inträffar under en 100-årsperiod. Högsta dimensionerande flöde • Finns ingen statistisk återkomsttid men bygger på en mängd faktorer som bidrar till ett flöde. Översiktliga karteringar – bra för grovanalys. Detaljerade karteringar – utförligare besluts-underlag.

  6. Översvämningskarteringar i Östergötland

  7. Översiktlig översvämningskartering

  8. Fördjupad översvämningskartering

  9. Översvämningsrisker vid Roxen

  10. Översvämningsrisker vid Boren

  11. Översvämningsrisker vid Glan

  12. Översvämningsrisker vid Svartån

  13. Rekommendationer för markanvändning

  14. Nivå högsta dimensionerande flöde ► Nivå 100-årsflöde ► Normalvattenstånd ► Markområden med låg sannolikhet för översvämning • Endast i områden som inte hotas av 100-årsflöde eller högsta dimensionerande flöde bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt lokaliseras. Detta kan vara offentliga byggnader, t.ex. sjukhus, vårdhem, skolor, infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägar och andra vägar utan reella förbifartsmöjligheter, järnväg, VA/avfallsanläggningar, el- /teleanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan eller andra industriområden. Även sammanhållen bostadsbebyggelse bör placeras ovanför nivån för högsta dimensionerande flöde.

  15. Nivå högsta dimensionerande flöde ► Nivå 100-årsflöde ► Normalvattenstånd ► Markområden med viss sannolikhet för översvämning • I områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, där översvämningar beräknas ske mer sällan än vart hundrade år, kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempel på detta är byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus samt mindre industrier med obetydlig eller liten miljöpåverkan.

  16. Nivå 100-årsflöde ► Normalvattenstånd ► Markområden med stor sannolikhet för översvämning • I områden som hotas av 100-årsflöde, där sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100-årsperiod, bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus.

  17. Författningar av betydelse • Enligt plan- och bygglagen (1987:10) ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till bl a de boende och andras hälsa och till aktuella jord-, berg- och vattenförhållanden (PBL 2:3) • Bebyggelsemiljön (inom tätbebyggelseområden) ska utformas med hänsyn till behovet av skydd mot brand, trafikolyckor och andra olyckshändelser (PBL 2:4) • En del av översiktsplanens obligatoriska innehåll är att redovisa miljö- och riskfaktorer som kommunen anser ska beaktas vid planläggning och byggande m.m.

  18. Författningar av betydelse, forts • Länsstyrelsen kan överpröva och upphäva en detaljplan om man anser att en bebyggelse blir olämplig m h t behovet av skydd mot olyckshändelser (PBL 12:1) • Enligt miljöbalken (1998:808) ska mark- vatten och fysisk miljö i övrigt användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. (MB 1:1) • För all verksamhet och alla åtgärder skall en sådan lats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. (MB 2:4)

  19. Författningar av betydelse, forts • Kommunen har enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) skyldighet att verka för skydd mot bränder och andra olyckor (LSO 3:1). Ansvaret gäller såväl liv och hälsa som egendom och miljö. Lagens intentioner är att stimulera till tvärsektoriellt säkerhetsarbete för att höja den allmänna säkerhetsnivån samt att samordna olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet inom kommunen.

  20. Tillämpningar Länsstyrelserna rekommenderar alla kommuner att i den översiktliga planeringen se över vilka områden som ligger i riskzonen för översvämning. Vidare bör hänsyn tas i detaljplaner, bygglov samt planering av vägar och järnväg

  21. Erfarenheter Vad stöter man på om man inte beaktar detta? Vad har hänt/kan hända? • Utslagen eller nedsatt funktion på industrier, VA-anläggningar, elförsörjning och kommunikationsanläggningar. • Risk för inläckage av föroreningar i dricksvattenledningar • Översvämmade vägar får tas ur bruk och områden isoleras. • Skador på byggnader och konstruktioner. • Risk för rasolyckor till följd av minskad markstabilitet mm. • Ökad algtillväxt efteråt pga. ökad uttransport av näringsämnen och föroreningar från mark och avloppssystem. • Berörda människor mår psykiskt illa av oron över sin egendom

  22. Riskanalys Som alternativ väg, om man inte följer rekommendationerna och projekt ligger inom översvämningshotad mark, rekommenderar länsstyrelserna att man genomför en riskanalys. En riskanalys kartlägger vilka åtgärder som behöver vidtas för att konsekvenserna vid en översvämning ska bli tolerabla.

More Related