Barnhjärtsjukvård i Lund

Barnhjärtsjukvård i Lund Barnoperation / anestesi BIVA Barnavdelning 67 Barnavdelning 68 (neonatalavdelningen) Linda Hansson, BIVA, 2006

Centrum för Barnhjärtkirurgi • Lund är ett av två centrum för barnhjärtkirurgi i Sverige. • BUS är en medveten satsning för att bibehålla och vidareutveckla Lund som ett internationellt centrum för specialiserad vård, forskning, utveckling och undervisning.

Patientkategorier BIVA • 55% hjärtop med ECC. 9% hjärtop utan ECC. • 6% annan barnhjärtverksamhet. • 1% andra thoraxoperationer. • 29% annan barnspecialitet

Postoperativ vård och komplikationer efter barnhjärtkirurgi

EKG-övervakning • Överledningsrubbningar, rytmrubbningar (ex AV-block I,II,III) • Bradycardi leder till sänkt hjärtminutvolym med sämre genomblödning centralt och perifert. behandling: ge O2, koppla extern pacemaker (om myocardelektroder), ge ev. Atropin,Isoprenalin, Tribonat vid acidos, volym

Takycardi: nodal takykardi (vanligast i det direkt postoperativa skedet) ventrikeltakycardi (efter hjärtkirurgiska ingrepp eller vid myocarditer) • ST-höjning eller sänkning (ex. beroende på luftembolism till kranskärl efter hjärtkirurgi), infarkt

Vid överledningsrubbningar el. bradycardi används myocardelekroder som är kopplade till en extern pacemaker

Kontroll av: märkta pacemakerelektroder, funktion av batteri • Dokumentation av den externa pacemakerns inställning, hjärtrytm • Övervakning av EKG-kurva • PM/deligering vid livshotande bradycardi

Tryckmätning • Mätning av centralt ventryck (CVP) • Systemartärtryck • Lungartärtryck • Vänster förmakstryck

Blodtrycksövervakning • Mätning av systemartärtryck • Sjunkande blodtryck: ex vid behov av volym, tamponad, hjärtsvikt (ex nedsatt funktion av vänster kammare) • Högt blodtryck • Blodtrycksskillnad mellan arm och ben (ex coarctatio aortae)

Adekvat hjärtminutvolym • Syrabasstatus • Centralvenöst PO2 • Diures • Perifer cirkulation

Tamponad Risk för att fyllnaden i kamrarna blir så nedsatt att hjärtminutvolymen inte kan upprätthållas Symtom: tachycardi, kräkning, kallsvett, tackypné, sjunkande saturation, sjunkande blodtryck, perifer kyla, stigande ventryck - halsvenstas Diagnostik: ultraljud Behandling: pericarddränage

Thoraxdränage • Risk för stopp i thoraxdränen Åtgärder: Kontroll av sugstyrka, observation och borttagande av ev. koagler, luftläckage, förband • Fysiologiska kontroller • Röntgen pulm regelbundet • Infektionsrisk • Vid behov ersätts dränförlusterna med albumin- och/eller plasmainfusion

Respiration, omvårdnad/komplikationer • Respiratorbehandling • Pleuravätska: åtgärd: observera barnets andning, dåliga andningsljud?, stånkig? lägre saturation? rtg pulm, funktion av pleuradränage • Låg Sao2?: alla barn ska inte ha full saturation postoperativt (ex första steget vid enkammarkirurgi, Norwoodkirurgi,shuntkirurgi)

O2-behov: om SaO2 är sänkt med 5-10% vid luftandning så ges O2. Läkarordination, varierande med diagnos • Atelektaser: p g a sekret, dålig vakenhet, infektion, smärta åtgärd: atelektasprofylax såsom vändningar/lägesändringar, inhalationsbehandling enl. PM, CPAP på större barn, sjukgymnastik

Diures • Dålig diures kan förekomma vid: - låg hjärtminutvolym - njurinsufficiens Behandling: volymsubstitution ex. plasma eller Albumin, Intropin, diuretika, peritonealdialys Noggrann kontroll av barnets diures samt vätskebalans och daglig viktkontroll

Hud • Risk för sårinfektion • Observation av: svullnad, rodnad, instabil sternum, CRP-stegring

Smärtbehandling • Identifiera smärtsignaler hos barnet, smärtbeteende, smärtskattning • Identifiera faktorer som kan inverka på barnets smärtupplevelse och smärtuttryck • smärtbehandling • utvärdering av given behandling

Farmakologisk smärtbehandling • Centralt verkande: opioider (Morfin eller Ketoganinfusion). Administrationssätt: kontinuerlig infusion (första dygnet/dygnen), ev. PCA-pump, därefter intermittent injektion • Perifert verkande: paracetamol (Panodil, Alvedon, Perfalgan). Administrationssätt: Mixtur, suppositorie, infusion

Sedering • Initialt sedering vid respiratorbehandling • Inf. Midazolam • Inf. Propofol (äldre barn, korta behandlingstider) • Svårt med långtidssedering • Oftast vakna patienter vid längre vårdtid • Avläsa patientens behov och kapacitet

Nutrition • Starta enteral nutrition så snart som möjligt, antingen bolusmatning eller kontinuerlig infusion • Gärna barnanpassad sondnärning • Alltid ge gastrit profylax • Gärna dietistkontakt, barndietist • Mindre näringsbehov vid respiratorvård ca50% • Äta och dricka bredvid tub, om kuffad tub

Mobilisering • Sederad patient behöver ”aktiveras” • Tidigt böja och sträcka i alla leder • Kontrakturprofylax, även små barn får droppfot etc. • Sjukgymnastik senast efter någon dags intensivvård

Miljön på rummet • Barn behöver lugn och ro, låg ljudnivå på salen • Samordna vårdåtgärder • Disciplinera sig att inte ”ska bara” • Försöka att ha ”fria” perioder under dygnet • Dygnsrytm

Miljön på rummet • Mindre barn, men även stora barn behöver ha kända saker omkring sig, även mycket infektionskänsliga barn • Snuttefilt, nalle, egen kudde, egna böcker, musik etc. • Gör ett bo kring barnet • Sängen om möjligt ”fredad” zon

Barn och föräldrar • Ett svårt sjukt barn drabbar hela familjen • Stötta föräldrarna att fortsätta vara föräldrar • Delaktighet i beslut och vårdåtgärder • Föräldrarna barnets tolk • Föräldrars reaktion • Delta i vård men även möjlighet till avlastning • Tidig psykolog och kuratorskontakt

Barnhjärtsjukvård i Lund