ABS i en bil

1. ABS i en bil Joakim Eriksson Luciano Hermansen

2. Vår presentation • Historia • Uppbyggnad • Funktion • Studier gjorda i München och Kanada • För- och nackdelar • Effektivitet

3. Historia • Utvecklingen startade i början på 30-talet • Ursprungligen till flygindustrin • Maxaret – 50-tal • Personbilar i början på 70-talet • Första helelektroniska systemet 1978 • Utvecklats till mer avancerade system

4. Grundkomponenter Hastighetssensorer Hydraulpump Ventiler Kontrollenhet Övriga komponenter Bilens bromssystem Reläer Varningssystem ABS komponenter

5. Översikt

6. Funktion • Hindra hjulen från att börja glida • Friktionskoefficienten µ • Övervakar hjulens rotationshastighet

7. Funktion forts. • Hastighetssensorerna registrerar hjulens rotation • Kontrollenheten söker efter avvikelser • Då avvikelse hittas stängs ventilen till den aktuella bromsledningen • Öppnas igen när acceleration registreras • 15-20 ggr per sekund

8. Olika system • Fyrasensorers-fyrkanals system • Tresensorers-trekanals system • Ensensor-enkanals system

9. Studie gjord i München • 50% av alla taxibilar på ett företag utrustades med ABS-bromsar. • Tre olika delmoment: • Undersökning utav olyckor där företagets bilar var involverade under en treårsperiod. • Accelerometrar för mätning av g-kraft vid acceleration och retardation. • Observatörer studerar förararnas beteende i trafiken.

10. Studie gjord i München forts. Resultat: • Del 1: Antalet olyckor involverande taxibilar med ABS var något högre än med bilar utan. I största delen av dessa bedömdes förarna inte vara vållande. • Del 2: Bilar utrustade med ABS var de som oftast utsatts för kraftiga accelerationer och inbromsningar • Del 3: Obervatörerna redovisade att förare med ABS i sina bilar var de som svängde skarpare, höll sig inom rätt fil sämre och skapade fler konflikter i trafiken.

11. Kanadensisk studie • Ett 100-tal personer genomförde diverse tester. Bl.a. inbromsning vid stoppskylt, accelerera från 0-70km/h och kraftiga inbromsningar i kurvor och på raksträckor. Resultat: Förarna använde sig även här av ABS som ett ”hjälpmedel” för att kunna köra i högre hastigheter och bromsa kraftigare. Slutsats: Även om ABS-bromsar gjorde bilarna säkrare så blev förarna mer benägna att ta större risker i trafiken. Förarna räknade med att ABS-bromsarna skulle skydda dem mot olyckor.

12. ABS För- och nackdelar Fördelar: • Bättre än vanliga bromsar på de flesta underlagen. • Ger föraren möjlighet att styra undan hinder. • Ger föraren möjlighet att behålla kontrollen över bilen vid kraftiga inbromsningar på hala underlag.

13. ABS För- och nackdelar Nackdelar: • Ökar förarens benägenhet att ta risker i trafiken. • Sämre på ”lösa” underlag som grus och snö. • Om alla hjul låser sig så kommer ABS inte att verka.

14. Effektivitet • 9-11% minskning i antal olyckor i alla väderförhållanden (Padmanaban och Lau 1996). • 32% mindre risk för kollision med en framförvarande bil (Evans 1997). • 30% större risk att bli påkörda bakifrån (Evans 1997). • 30% lägre risk för kollision med fotgängare vid dåliga förhållanden (Hertz 1998). NHTSA (National Highway Traffic Safety Administration) gjorde 1999 tester på en tungt lastad bil. Resultat: • 19,5% kortare stoppsträcka i kurvor. • 27,2% längre stoppsträcka på grusväg.

15. Sammanfattning • Började utvecklas på 30-talet för flygindustrin • 70-talet inom personbilsindustrin • Kontrollerar hjulens rotation kontinuerligt • Olika typer av system • Studier angående effektivitet • Slutsatser