1 / 47

Allmänt om klimat

Allmänt om klimat. Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan. Kol i mark. Lustgas från kväve. Metan från djurhållningen. Koldioxid från fossil energi. Utsläpp från inköpta varor. Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) - gemensam ”valuta” för växthusgaser.

daquan-neal
Download Presentation

Allmänt om klimat

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Allmänt om klimat

  2. Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Kol i mark Lustgas från kväve Metan från djurhållningen Koldioxid från fossil energi Utsläpp från inköpta varor

  3. Koldioxidekvivalenter (CO2-ekv) - gemensam ”valuta” för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg CO2-ekv 1 kg metan = 25 kg CO2-ekv 1 kg lustgas = 298 kg CO2-ekv

  4. Sveriges utsläpp av växthusgaser 2009 ~16 % (NV. 2010. National inventory report 2011 Sweden.)

  5. Klimatförändringarna är ett globalt miljöproblem – spelar ingen roll var utsläppen sker • Mycket av jordbrukets utsläpp sker före gården– Hela livscykeln viktig • ”Livscykeltänk” • Uttrycker ofta klimatpåverkan per ”nyttighet”, t ex per kg produkt • Pratar om ”utsläpp per kg produkt” och inte om ”har gått åt X kg CO2-ekv” eller ”innehåller X kg CO2-ekv”

  6. Varför så olika växthusgasutsläpp mellan olika köttslag?

  7. Svensk produktion av kött, mjölk och ägg - produktionsnivå och växthusgasutsläpp

  8. Svensk konsumtion av kött, mjölk och ägg - konsumtionsnivå och växthusgasutsläpp

  9. Växthusgasutsläpp från svensk produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg SIK-rapport nr 793 och 794

  10. Växtodlingens klimatpåverkan

  11. Vad ingår ? CO2, N2O, CH4 N2O N2O CO2 NO3-, NH3 Insatsvaror och inköpta tjänster Försålda varor Växtodling

  12. Mellansvensk växtodlingsgård

  13. Växtodlingsgård

  14. Sydsvensk växtodlingsgård

  15. Sydsvensk växtodlingsgård

  16. Växtodlingsgården- utsläpp per hektar • Kvävet centralt: • Produktion av NPK • N2O från kvävets omsättning i mark

  17. Växtodlingsgården- utsläpp per kg gröda • Avkastningen central: • + Fördela utsläppen på många ton • Årsvariationer?

  18. Kolkällan har betydelse Ramförsöken Ultuna. Totalt 67 ton kol under 35 år. (Motsvarar 8 ton ts nötfast/ha vart annat år.)

  19. Vikten av att spara kväve * * Yaras garanti klimatavtryck

  20. Vikten av att spara kväve * * Yaras garanti klimatavtryck

  21. Mjölk och nötköttsproduktionens klimatpåverkan

  22. Vad ingår? CO2, N2O, CH4 N2O CH4 NH3 Djurhållning, stallgödsel Insatsvaror och inköpta tjänster Försålda varor Växtodling NO3-, NH3 N2O N2O CO2

  23. Mjölkgård

  24. Mjölkgård

  25. Nötgård (kött)

  26. Nötgård (kött)

  27. Utsläpp från produktion av olika fodermedel- vad påverkar utsläppen? • Ton per hektar + jämn och hög skördenivå i förhållande till insatser, litet spill • Kvävet + Kvävefixering, utnyttja stallgödseln väl, Mineralgödsel producerad med låga utsläpp • Energi och transporter (generellt mindre del) • Energikrävande processning (t ex kol vid torkning av tysk betfiber) och transport (t ex soja) • Kol i mark (effekten osäker) • ILUC (indirect land use change)

  28. Utsläpp från produktion av olika fodermedel (data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland)

  29. Metan från idisslare CO2 + 8 H  CH4+ 2 H2O Väte frigörs när ättiksyra och smörsyra bildas. Väte förbrukas när propionsyra bilas. Väteöverskott  metan Kolhydratomsättning hos idisslare (Björnhag m fl, 1989, teckning av Marie Stockman)

  30. Metan från idisslare Metanproduktionen (kg per djur och år) påverkas av: • Djurets energibehov • Fodrets smältbarhet och sammansättning • Utfodringsnivå, överutfodring?

  31. Metan från djurens fodersmältning • Jämförelse: • 1 000 mil med bensinbil  ca 2 ton CO2-ekv • 3 kg N2O-N/ha  1,4 ton CO2-ekv • Inlagring 1 ton C  3,7 ton CO2-ekv

  32. Metan från mjölkkons fodersmältning Högre avkastning per ko innebär: Mer metan från fodersmältningen per ko, men mindre per ton ECM Mer foder & gödsel per ko, men mindre per ton ECM Annan foderstat?! Vilket ekologiskt ”fotavtryck” ger foderproduktionen? Lägre kött/mjölkkvot Totalt: Lägre(?) utsläpp per kg mjölk

  33. Förslag på åtgärder för klimatsmartare utfodring Planera för bästa möjliga näringsvärde i det egenproducerade grovfodret Analysera alla partier av ditt grovfoder-dels för att kunna välja rätt kraftfoder-dels för att utvärdera din grovfoderodling Beräkna foderstater vid varje byte av foder

  34. Grisproduktionens klimatpåverkan

  35. Vad ingår? CO2, N2O, CH4 N2O CH4 NH3 Djurhållning, stallgödsel Insatsvaror och inköpta tjänster Försålda varor Växtodling NO3-, NH3 N2O N2O CO2

  36. Grisgård

  37. Metan från djurens fodersmältning • Jämförelse: • 1 000 mil med bensinbil  ca 2 ton CO2-ekv • 3 kg N2O-N/ha  1,4 ton CO2-ekv • Inlagring 1 ton C  3,7 ton CO2-ekv

  38. Utsläpp från produktion av olika fodermedel- vad påverkar utsläppen? • Ton per hektar + jämn och hög skördenivå i förhållande till insatser, litet spill • Kvävet + Kvävefixering, utnyttja stallgödseln väl, Mineralgödsel producerad med låga utsläpp • Energi och transporter (generellt mindre del) • Energikrävande processning (t ex kol vid torkning av tysk betfiber) och transport (t ex soja) • Kol i mark (effekten osäker) • ILUC (indirect land use change)

  39. Utsläpp från produktion av olika fodermedel (data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland)

  40. Åtgärder för minskad klimatpåverkan Foder Foder Stallgödsel Stallgödsel • Förbättrad produktivitet och effektivitet • Resurseffektiv, hög och jämn produktion. • Litet spill • Fokusera på KVÄVE, energi och foder.

  41. Åtgärder för minskad klimatpåverkan • Förbättrad produktivitet och effektivitet • Resurseffektiv, hög och jämn produktion. • Litet spill • Fokusera på KVÄVE, energi och foder. • Byte av insatsvaror och teknik • Insatsvaror med låg klimatpåverka, t ex klimatmärkt N-gödsel och förnybar energi, och undvik ”klimatbovar” som soja • Mer energieffektiv teknik • Teknik och val som minskar utsläppen, t ex lämplig stallgödselgiva vid rätt tidpunkt, reducerad jordbearbetning • Genomgripande ”systemändringar” • Ändrad foderstrategi, t ex mer eget protein • Produktion av bioenergi

  42. Växthusgaser från gödsellager

  43. Växthusgaser från gödsellager • Metan: Bildas i syrefri miljö • Organiskt material (mängd, nedbrytbarhet) • Temperatur (+hög temp) • Lagringstid • Lustgas: Gynnas vid omväxlande syrefria och syrerika zoner • Tillgång till kväve och kol • Temperatur (hög temp gynnsamt) • Lagringstid Ammoniak  indirekta lustgasemissioner • Flytgödsel ger mer metan • Fastgödsel ger mer lustgas • Djupströ ger metan och lustgas

  44. Metanavgången från gödsellager är en funktion av: • Mängd organiskt material • Total mängd/hela volymen • Maximal metanproduktionspotential, Bo • Beror av djurslag och foderstater, högre för gris än nöt • Methaneconversionfactor(- hur mycket av Bo uppnås?) • Lagringssystem: (syretillgång) svämtäcke ger mindre CH4 • Temperatur: låg temperatur ger mindre CH4

  45. Lustgasavgång från flytgödsel • Lagret: Bildas i ytan/i svämtäcke. Normalt mycket liten avgång från flytgödsel. • Spridning: Mycket fukt/lite syre kan gynna lustgasavgången. • Ammoniakförluster ger lustgas indirekt  Myllning ger mycket liten NH3-förlust, men ev mer N2O.

  46. Genom klimatglasögonen • I stort samma råd som tidigare, lite annan ”viktning” • Kvävet centralt • Energi enkelt att prata om

  47. LCA ger information om en produkts miljöpåverkan. LCA är ingen innehållsdeklaration

More Related