Väder, klimat och växtlighet berör alla

1. Väder, klimat och växtlighet berör alla

2. Lågtryck, högtryck och de stora vindsystemen s. 176 • Solstrålars varierande infallsvinkel mot jordytan ger dubbelt så mycket energi vid ekvatorn som vid polerna • Ekvatorn – tropiska lågtrycksbältet/lågtryckszon • Subtropiskt högtryck kring 30°Nord(kräftans vändkrets och Syd (Stenbockens vändkrets). • Norr om 30°N o 30 °S härskar västvindbältet – När relativt varma luftmassor från vändkretsarna rör sig mot polerna och möter de kalla luftmassorna från polarområden bildas den så kallade Polarfronten • Längs den fronten utvecklas så kallade vandrande lågtryck eller cykloner. Som i vårt land ger ostadigt och regnigt väder

3. Vinden som energikälla s. 178 • Vind = luftmassor i rörelse • Vind bildas genom att det uppkommer tryckskillnader i lufthavet. • Tryckskillnader uppstår genom solens ojämna uppvärmning på jordytan • Vid tryckskillnader på jordytan mellan två områden strömmar luften från området med högt tryck till området med lågt tryck • Ju kortare avståndet är mellan högtrycksområdet och lågtrycksområdet desto starkare vindar.

4. Vinden som energikälla • Energikälla som människan har använt längst • Båtar • Kvarnar • Pumpar till vatten • I dag vindkraftverk

5. Temperatur och nederbörd s. 179 • Allmänt: varmast vid ekvatorn o kallare högre breddgrader • Både havsströmmar och vindar flyttar överskott av värme till kallare trakter dvs där det är ett underskott = vilket leder till en utjämning i temperatur mellan områden. Exempelvis Golfströmmen • Golfströmmen – varma vattenmassor från Karibiska havet till Nordatlanten • Varmt är det vid ekvatorn – men varmast är det vid vändkretsarna (30°N o 30°S) på grund av den torra luften.

6. Nederbördstyper s. 180 • Orografisk nederbörd • Konvektionsregn • Frontregn • Nederbörd uppkommer genom att luft tvingas uppåt till högre luftlager – den avkyls – temperaturen blir lägre än daggpunkten = nederbörd. • Det ovan nämnda sker av tre orsaker

7. Orografisk nederbörd • Luftmassor kommer in över land = luftmassor bromsas upp – luften tvingas i höjden • Luftmassor in över bergområde = tvingas uppåt = avkyls – vattenånga kondenseras = regn • Andra sidan berget = regnskugga • Exempelvis bakom Sveriges bergskedja

8. Konvektionsregn • Solen värmer upp marken = nedre luftlagret uppvärmt = luften blir lättare o stiger • Uppvärmd luft stiger = kyls av o kondenseras • = Konvektionsregn • Tropikerna • I vårt land ( varm sommarmorgon m klar himmel – under dagen bildas moln, ibland till häftiga åskskurar

9. Frontregn • Frontregn vanligast i Sverige • Möte mellan en varm o en kall luftmassa • Varm luft glider upp över kall luft – den kalla luften ligger som en kil under den varma luften • Varmluft stiger = avkyls • Vattenånga kondenseras till moln som ofta ger nederbörd

10. Klimattyper s. 181 • Temperatur • Fyra zonerna • Polara • Tempererade • Subtropiska • Tropikerna

11. Växtigheten är beroende av klimatet s191 Biosfären • Luft, vatten o mark möts • Biomer – livsmiljö för växter • Biomer hänger ihop med klimattyper • Jordens växtbälten