Forskningsmetodik och Vetenskapsteori

1. Forskningsmetodik och Vetenskapsteori BUV 1 delkurs 4 HT2010

2. Slutsatser Det finns tv� s�tt att dra slutsatser, induktion och deduktion. Om man kombinerar dessa f�r man positivistens favorit metod hypotetisk-deduktion

3. Induktion Inneb�r att man drar allm�nna, generella, slutsatser utifr�n empirisk fakta. Induktion f�ruts�tter kvantifiering Premiss: Alla m�nniskor vi k�nner till genom hela v�rldshistorien har d�tt. Slutsats: Allts� �r alla m�nniskor inklusive mig sj�lv d�dliga.

4. Induktiv tillf�rlitlighet F�r att kunna avg�ra om slutledningen �r �vertygande m�ste man k�nna till hur den utf�rts. Ett omr�de d�r induktiva metoder anv�nds �r inom l�kemedelsforskning. Urvalsgruppen delas in i tv� olika grupper, den ena gruppen f�r medicinen och den andra f�r en placebotablett eller en �blindtablett� som inte har n�gon verksam substans i sig.

5. Vad �r placeboeffekt?

6. Att undvika placeboeffekt Vid testning av g�ller det f�r forskarna att visa att det verkligen �r medicinen som ger effekt. H�r vill forskarna f�rs�ka eliminera placeboeffekten. Det inneb�r att patienten k�nner sig b�ttre p� grund av att patienten tror att medicinen hj�lper trots att medicinen �r verkningsl�s.

7. Att variera urvalsgruppens Sammans�ttning �r n�sta steg, exempelvis s� kan kvinnor och m�n reagera olika p� mediciner. �ven om man kan komma l�ngt genom en induktiv metod kan vi aldrig vara 100 procent s�kra p� en induktiv slutledning eftersom den bygger p� empiriskt material som s�llan utg�r en fullst�ndig uppr�kning. Induktiva material bygger p� enorma material som dock kan visa sig vara falska.

8. Felaktiga induktiva slutledningar En sanning som man l�nge trodde var giltig �verallt och i alla tider �r; att om man sl�pper ett f�rem�l ramlar det ner�t. Men idag vet vi att detta inte g�ller om man �r om tyngdl�sttillst�nd exempelvis i en rymdfarkost. Kan ni komma p� n�got eget exempel?

9. Verifiering Vid induktion kan man allts� komma fram till st�rre eller mindre sannolikhet - verifiering � men aldrig uppn� 100 procentig visshet.

10. Reliabilitet och validitet Vid kvantitativa ,induktiva, unders�kningar m�ste man t�nka p� tv� viktiga saker reliabilitet och validitet. Reliabilitet, tillf�rlitlighet inneb�r att m�tningarna �r korrekt gjorda. Exempelvis s� m�ste en opinionsunders�kning bygga p� ett representativt urval av personer s� att inte tillf�lligheter p�verkar resultatet. Om forskarna r�knat r�tt och anv�nt samma kodsystem och n�gorlunda lyckats eliminera slumpfaktorn, d� har unders�kningen h�g reliabilitet.

11. Validitet Inneb�r att man verkligen unders�kt det man avs�g att unders�ka och inget annat. N�r man p� 1800-talet m�tte intelligens med hj�lp av skallm�tning m�tte man p� ett korrekt s�tt och kunde g�ra korrekta j�mf�relser mellan olika m�nniskors skallar. Man delade upp skallarna i kortskallar och l�ngskallar. Unders�kningen hade allts� h�g reliabilitet men l�g validitet eftersom vi idag vet att skallens form inte har n�got att g�ra med intelligens �verhuvudtaget, allts� hade unders�kningarna l�g validitet, eftersom�..?

12. Deduktion Inneb�r att man drar en logisk slutsats som betraktas som giltig om den �r logiskt sammanh�ngande. D�remot beh�ver den inte vara sann i den meningen att den �verensst�mmer med verkligheten. S� h�r ser en deduktion ut Premiss: Alla m�nniskor �r d�dliga Premiss: Jag �r en m�nniska Slutsats: Allts� �r jag d�dlig

13. Vad �r skillnaden mellan induktion och deduktion? Vad �r det d� f�r skillnad i slutledningen mellan detta exempel och den induktiva slutledningen? B�da fallen kommer ju fram till samma f�ga �verraskande slutsats. Skillnaden �r i det f�rsta fallet finns trots allt en teoretisk m�jlighet att resonemangen kullkastas av erfarenheten. Enligt kristendomen har det ju funnits en m�nniska som inte �r d�dlig. Det �r allts� t�nkbart att inte alla m�nniskor �r d�dliga.

14. Forts deduktion D�remot �r det inte t�nkbart att jag eller n�gon annan m�nniska �r od�dlig om alla m�nniskor �r d�dliga och om jag sj�lv �r en m�nniska. Det skulle inneb�ra en sj�lvmots�gelse.

15. Giltig deduktion F�ljande deduktion �r giltig Premiss: Alla m�nniskor har fyra armar. Premiss: Jag �r en m�nniska. Slutsats: Allts� har jag fyra armar. Det �r naturligtvis inte sant och �verensst�mmer inte med verkligheten men en deduktions giltighet har ingenting att g�ra med om premisserna �r sanna eller inte.

16. Den hypotetiskt- deduktiva metoden I denna metod st�ller forskaren upp hypoteser (gissningar) som premisser. Sedan g�r man en deduktiv slutledning och till sist unders�ker forskaren om premissen st�mmer med verkligheten. I metoden anv�nds b�de empiri och logik.

17. Semmelweis Semmelweis arbetade som f�rlossnings l�kare i Wien och uppt�ckte att fler kvinnor dog i barns�ngsfeber p� hans avdelning �n p� en annan avdelning p� sjukhuset. Han besl�t att ta reda p� orsaken och satte upp nio hypoteser

18. Semmelsweis nio hypoteser 1. Atmosf�risk st�rning, 2. �verbefolkad avdelning,3. D�ligt diet, 4. D�lig v�rd, 5. H�rdh�nt unders�kning av kvinnorna, 6. Psykologiska f�rklaringar,7. Felaktig f�rlossningsst�llning, 8. �verf�rande av �likstoff� fr�n d�da m�nniskor, 9. �F�rruttnelseprodukter� fr�n levande eller d�da m�nniskor

19. Semmelweis falsifierar Han b�rjade med att f�rs�ka falsifiera sina hypoteser, allts� bevisa att hypoteserna var falska. Eftersom det g�llde att f�rklara skillnaderna mellan tv� avdelningar kunde en hypotes anses falsifierad om man kunde visa att det inte var n�gon skillnad mellan de tv� avdelningarna alternativt om man kunde ta bort skillnaderna som fanns utan att d�dligheten barns�ngsfeber f�r�ndrades. De flesta av hypoteserna falsifierades.

20. Semmelwies kn�cker n�ten Hypotesen att n�got �mne fr�n d�da m�nniskor �verf�rdes till de f�dande kvinnorna kom han p� n�r en kollega till honom dog i symptom som liknade barns�ngsfeber, sedan han skurit sig under en obduktion. Han noterade att de medicinstuderande luktade illa om fingrarna n�r de kom ifr�n obduktionerna. Han l�t dem d� tv�tta h�nderna i klorl�sning efter obduktionen och d� sj�nk d�dligheten drastiskt.

21. Semmelweis igen Premiss 1 (hypotes): Om d�dligheten beror p� att studenterna f�r med sig giftiga �mnen fr�n obduktionerna s� kommer d�dligheten att minska om dessa �mnen avl�gsnas. Premiss 2. : Om studenterna tv�ttar h�nderna i klorl�sning kommer dessa �mnen att avl�gsnas (hj�lphypotes) Premiss 3 (observation): N�r studenterna tv�ttar h�nderna minskar d�dligheten. Slutsats: Allts� beror skillnaden i d�dlighet p� giftiga �mnen fr�n obduktioner. Problemet �r att denna slutledning inte �r logiskt giltig. Det �r logiskt m�jligt att d�dligheten minskade av n�gon annan anledning som slumpm�ssigt sammanf�ll med handtv�ttningen. Hypotesen var med andra ord inte verifierad (bevisad) i och med att d�dligheten sj�nk. Men ju fler exempel p� sambandet mellan renlighet och minskad d�dlighet i barns�ngsfeber man f�tt desto sannolikare att hypotesen h�ller. Semmelweis dog p� mentalsjukhus starkt f�rl�jligad och det tog 20 �r till innan hans id� slog igenom. Detta �r ett skolboksexempel p� hur en positivist arbetar.

22. Intersubjektiv testbarhet I alla sammanhang d�r det handlar om kunskap � �r en fr�ga central: Hur vet du det? Testning f�ruts�tter att det finns en metod med regler f�r hur man avg�r vad som �r sant eller sannolikt. Intersubjektiv testbarhet inneb�r att dessa regler �r klart formulerade och redovisas �ppet s� att vem som helst kan se hur en unders�kning �r genomf�rd. Experimentet ska kunna g�ras om av n�gon annan forskare.

23. Kontext Det �r viktig att ha kontroll �ver kontexten (sammanhanget) f�r att en unders�kning ska vara intersubjektivt testbar. Att Semmelweis idag betraktas som en av medicinvetenskapens stora pionj�rer beror p� att hans uppt�ckt �r till�mplig p� andra st�llen i andra tider.

24. Testresultatet Ska inte heller p�verkas av forskarnas olika �sikter eller personligheter (se dubbelblindtest) Kravet p� intersubjektiv testbarhet inneb�r att forskaren kan ha hur briljanta id�er som helst, g�r de inte att test �r de v�rdel�sa.

25. Sammanfattning Induktion handlar om sannolikhet: Jag har sett 1000 och alla har varit vita. D�rf�r tror jag att n�sta svan jag ser ocks� kommer att vara vit. Skulle den vara svart har min teori blivit falsifierad. Deduktion g�ller logisk giltighet: Alla svanar �r vita. H�r finns en svart f�gel. D�rf�r �r det ingen svan.

26. Forts sammanfattning Den hypotetiskt-deduktiva metoden g�r ut p� att testa olika hypoteser, exempelvis Semmelweis studie av barns�ngsfeber. Reliabilitet inneb�r att en unders�kning �r korrekt utf�rd. Tillr�ckligt m�nga m�nniskor har tillfr�gats vid enk�tunder�kningen, man har r�knat r�tt osv.

27. Forts sammanfattning Validitet inneb�r att man verkligen m�ter det man vill m�ta och inget annat. Intersubjektiv testbarhet inneb�r att det finns en metod med regler f�r hur man avg�r vad som �r sant eller sannolikt. Reglerna m�ste redovisas �ppet s� att vem som helst kan se hur en unders�kning �r genomf�rd. Experimentet ska kunna g�ras om av n�gon annan och leda till samma resultat.