Av två onda ting … Analys av värdejämförelser Wlodek Rabinowicz

1. Av två onda ting …Analys av värdejämförelserWlodek Rabinowicz

2. Den klassiska uppfattningenTrikotomin: Ett objekt kan vara bättre än ett annat, sämre, eller lika i värde.Annars är de ojämförbara.Ruth Chang, Ethics 2004: Nej!Fyra former av jämförbarhet i värde: bättre, sämre, lika, paritet.

3. Chang’s exempel: Mozart och MichelangeloAndra exempel: Stalin Pol Pot arbetslös ensam

4. Joshua Gert,Ethics 2004: Värdejämförelser = normativa bedömningar av styrkan hos pro/kontraattityder. möjlighet att förstå paritetsbegreppet.Huvudidén är attraktiv, men inte utförandet.Gerts intervallmodell för styrkebedömningar är inadekvat.Mitt förslag: en snittmodell. Taxonomi av alla värderelationer15 typer (många fler än Chang har tänkt sig!).

5. Chang:Paritet likhet i värde? Ett argument från små förbättringar:x+ x ~ yx – Mozart y - Michelangelo x+ - en något förbättrad version av Mozart

6. Andra exempel:x – en resa till Australien y – en resa till Sydafrika x+ - en resa till Australien med en liten rabattx – Stalin y – Pol Pot x+ - en marginellt mänskligare Stalin

7. Paritet ojämförbarhet?Ett kedjeargument:x ~ y. .z2z1z1, z2, …, x – en serie små endimensionella förbättringar (= förbättringar i ett avseende). Förbättring i olika avseenden, men i olika steg. Antagande: Jämförbarhet kan inte elimineras genom en liten endimensionell förbättring. Om z1 jämförb. med y, så är x jämförb. med y

8. Extrauppgifter:Att skilja paritet från- vaghet i värdejämförelser Kanske är det bara obestämt (vagt) vilket som gäller - om x är bättre än y, sämre än y, eller lika i värde – men bestämt att någotdera gäller? - luckor i kunskap om värde Kanske är det bara så att vi inte vet (eller t.o.m. inte kan veta) vilketdera som gäller?

9. ”Passande attityd”-analysen (PA-analysen):Att vara värdefullt = att vara ett passande föremål för proattityderPassande att gilla x för dess egen skull x har ett finalt värde (värde för dess egen skull)Passande att gilla x som medel x har ett instrumentellt värde Negativt värde – passande kontraattityder. (ogillande)

10. Franz Brentano, A. C. Ewing, John McDowell, David Wiggins, Allan Gibbard, Tim Scanlon, … PA-analysens karaktäristiska drag:– koppling till attityder– koppling till det normativa Värdet hos x analyseras i termer av attityder som bör intas gentemot x.Alternativa uttryck för den normativa komponenten: - Attityden ar lämplig- Det finns skäl för attityden- Attityden påkallas av objektet

11. Jfr PA-analysen med dispositionalism:x är gott/dåligt = x tenderar att framkalla pro/kontraattityder hos en typisk betraktare under normala omständigheter.Analogin med färgbegrepp.Naturalistisk analys (rent deskriptiv).Den gemensamma nämnarenför dispositionalismen och PA-analysen: Responsberoende

12. PA-analysens fördelar- de-mystifierandeDet normativa inslaget förklarar den preskriptiva kraften hos värdeutsagor. - neutralFörenlig med bade kognitivistisk och non-kognitivistisk tolkning av värdeutsagor.

13. Monistisk PA-analys: En sorts proattityd för alla positiva värden & en sorts kontraattityd för alla negativa värden. [t.ex. gillande/ogillande]Pluralistisk PA-analys: Olika typer av goda/dåliga objekt kan kräva ett olikatyper av pro/kontra attityder. [avsky, indignation, motvilja, …]Pluralistisk ansats är rimligare,men här en (relativt) monistisk syn, för enkelhets skull.

14. Gerts analys av värderelationerskiljer inte mellan goda och dåliga relata.Här: En modifierad ansats,”i Gerts stil”, enbart för dåliga relata.x är värre än y = att ogilla x mer än y är rationellt påbjudet.Idén finns redan hos Franz Brentano:x är värre än y = det är korrekt att hata x mer än yImplicit antas: Kunskap om alternativen

15. x och y är lika dåliga = att ogilla x lika mycket som y är rationellt påbjudet. Gerts huvudinnovation:Den normativa komponenten kan ha en starkare eller en svagare form: Påbud/tillåtelse bör/får

16. “…only very rarely do we think of our particular personal preferences as the uniquely rational ones. This view of preference and value allows that two people in the same epistemic situation, who have the same perfectly precise standards for assessing the value of items with respect to V, and who take the same interest in whether or not something has value V, could make different, but equally rational choices between two items, when the relevant value is value V.” (Gert, s. 494)

17. Detta ger utrymme för att definiera paritet:x är i paritet medy = (i) det rationellt tillåtet att ogilla x mer än yoch (ii) det är rationellt tillåtet att ogilla y mer än x.Men: När är x och y i så fall ojämförbara?Inget svar hos Gert.

18. OjämförbarhetGrader av ogillande kan vara inkommensurabla.Om två dåliga ting är mycket olika kan mitt ogillande av det ena vara varken större än eller mindre än eller lika stort som mitt ogillande av det andra. [pluralism]Ex: frihetsinskränkning kontra sjukdomI de fall lämpliga grader av ogillande är inkommensurabla är objekten ojämförbara i sitt negativa värde.

19. En annan form av ojämförbarhet i värde: Objekten tillhör olika ontologiska kategorier.T ex: x är en handling och y är en person.Här bortser jag från den formen av ojämförbarhet.

20. Ytterligare en annan form av ojämförbarhet i värde som lämnas utanför: x är ojämförbart värre än y (eller ojämförbart bättre) ”oändligt värre”Jfr också Hedenius om det radikalt onda:(i) Vissa ting är så dåliga att de gör livet inte värt att leva, oberoende av dess övriga innehåll.(ii) En motsvarande uppfattning om världen.

21. Gerts intervallmodellStyrkan med vilken ett objekt ogillas kan mätas, på en skala. [som temperatur] För varje objekt x finns det ett intervall av rationellt tillåtna ogillandestyrkor: [xmin, xmax]Exempel: 40 x 20 10 y 5Tillåtet att ogilla x mer än y och tvärtom. Likaså tillåtet att ogilla x och y lika mycket.

22. Intervallregeln(”The Range Rule”): x är värre än yxmin > ymax.Exempel: xyNär intervallen istället överlappar: paritet

23. Problem:(i) Likhet i värde blir sällsynt.Vid lika negativa värde är samma grad av ogillande påbjuden, vilket kräver att intervall reduceras till punkter.Vi har inte likhet i värde ens i följande situation:xy

24. (ii) Ojämförbarhet i värde kan inte modelleras.Intervallerna för x och yantingen överlappar eller inte.Men i bägge fallen är olika tillåtna grader av ogillande m.a.p. x och y inbördes kommensurabla.

25. (iii) Vissa ”värre än”-konfigurationer kan inte representeras med intervaller Stalin+x+y+ Pol Pot+ Stalin x y Pol PotOm x och y är i paritet, så är x inte värre än y eller tvärtom, Men då tycks inte heller y vara värre än x+ eller x värre än y+.

26. Är den lägsta tillåtna graden av ogillande för x högre än den högsta tillåtna graden av ogillande för x+? Visst inte! x x+Felet med intervallmodellen: Modellen saknar resurser att ange tillåtna gradkombinationer – tillåtna konfigurationer av attitydstyrkor beträffande olika objekt.

27. SnittmodellenHolism:Istället för att fokusera på varje objekt för sig, betraktar vi en klass K av alla tillåtnakonfigurationer av ogillandeattitydergentemot olika objekt i en given domän. Olika konfigurationer i K: k, k’, …

28. Styrkan hos ogillandeattityder I en konfiguration behöver inte representeras av något numeriskt mått,men olika grader av ogillande är åtminstone partiellt ordnade:x ogillas mer än y i k: x >kyx och y ogillas lika mycket i k: x =kyInkommensurabilitet i ogillande är möjlig: Varken x >ky eller y >kx eller x = ky.

29. x är värre än y = för varje k i K, om x >ky.M.a.o.: x ogillas mer än y i varje tillåten konfiguration av ogillandeattityder.Dvs: Värre än = snittet av större än-relationer i Kx och y är lika dåliga = för varje k i K, x =ky. x och y är i paritet = (i) för någon k i K,x >ky, och (ii) för någon k i K,y >kx.

30. Stalin - Pol Pot exemplet:k1k2k3xyx y x+y+x+ y+ yx y+ x+

31. Lägger snittmodellen något till den ursprungliga analysen?Mycket litet. Vilket är bra!Men den möjliggör härledning av formella egenskaper hos värderelationer ur formella egenskaper hos konfigurationer av attityder.

32. Exempel: ”Större än”-relationen mellan ogillandegrader är transitiv (Ogillar jag x mer än y och y mer än z, så ogillar jag x mer än z),värre än-relationen är transitiv: Om x är värre än y och y är värre än z, så är x värre än z.

33. Taxonomi av värderelationer

34. Fyra möjliga styrkerelationer mellan ogillandegrader: större än (>), mindre än (<), lika med (≈), inkommensurabilitet (/). Varje kolumn – en (atomär) värdetyp.Plustecken indikerar tillåtna styrkerelationer i kolumnen ifråga. Ex: Typ 7 tillåter alla styrkerelationer med undantag av inkommensurabilitet.

35. Antalet atomära typer av värderelationer: Antalet sätt att välja en icke-tom mängd ur en mängd med fyra element.Standardrelationerna är atomära: värre (V), bättre (B), lika (L)Grupper av atomära typer - typer i vidare bemärkelse.Ex: Paritet (P) – typer 6 – 9.Fullständig jämförbarhet – typer 1 – 7Flera nya atomära typer, utan etablerade beteckningar. Changs taxonomi är för snäv.

36. Utgör alla logiskt möjliga typer ‘reella’ möjligheter? Kanske inte.Exempel:Samma grad av ogillande bör vara tillåten vid paritet. Vilket skulle utesluta typer 6 och 9. Sådana extralogiska krav kan leda till inskränkningar i värdetaxonomin.

37. CirkularitetsproblemetEnligt inflytelserika teorier om emotioner, innehåller emotiva attityder ett värderande element.Gillande/ogillande involverar en värdering.Men då är PA-analysen av värde cirkulär!Lösning?

38. Av två (eller flera) onda ting välj… [1] ett som är minst dåligt, dvs som är sådant att varje alternativ är lika dåligt eller sämre. Men: Om paritet eller ojämförbarhet är möjliga, kan det minst dåliga alternativet saknas. [2] ett som inte är sämre ännågot av alternativen. Varje ändlig mängd av alternativ kommer att innehålla åtminstone ett sådant element. Men kan det vara rätt att välja x som uppfyller [2] om det i varje tillåten konfiguration finns något alternativ som ogillas mindre än x?

39. Av två (eller flera) onda ting välj… [3] ett som du inte ogillar mer än något av alternativen, men se till att din konfiguration av ogillanden är tillåten!