520 likes | 697 Views
SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT. Klas Eklund SNS, 8 september 2003. INNEHÅLL. Vad är ekonomisk tillväxt? Tillväxtens för- och nackdelar Internationella data Sveriges tillväxt Tillväxtteorier Vad har styrt de senaste decenniernas upp- och nedgångar? Framtidens utmaningar.
E N D
SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT Klas Eklund SNS, 8 september 2003
INNEHÅLL • Vad är ekonomisk tillväxt? • Tillväxtens för- och nackdelar • Internationella data • Sveriges tillväxt • Tillväxtteorier • Vad har styrt de senaste decenniernas upp- och nedgångar? • Framtidens utmaningar
UTGÅNGSPUNKTDEFINITIONER • Ekonomisk tillväxt: Ökning av BNP över tiden • Ej tillfälliga konjunktursvängningar (svängningar i graden av kapacitetets-utnyttjande) • Utan förändring av ”potentiell” BNP
DEFINITIONER • BNP från produktionssidan: BNP = värdet av alla färdiga varor och tjänster = summan av alla förädlingsvärden • BNP från användningssidan: BNP = Privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + export - import
HÅLL TUNGAN RÄTT I MUN! • Skilj på BNP och BNP/capita • Skilj på löpande och fasta priser (svårare än det låter!) • Skilj på BNP och NNP • Skilj på BNP och BNI • Korrigering (PPP) för att mäta köpkraft • Notera att BNP kan öka genom • Fler arbetade timmar • Eller ökad produktion/timme (ökad produktivitet) • Eller pris- och valutaändringar etc etc • och att valet av mätperiod är viktigt
MÄT- OCH TOLKNINGSPROBLEM • Vad ingår och vad saknas? • Vad är produktion och vad är förutsättning för produktion? • Hushållsarbete • Svart sektor • Hur mäta offentlig sektor? • Hur mäta miljöeffekter? • Fördelning, hälsa etc ingår inte • BNP mäter m.a.o inte välfärd i vid mening • Alternativa mått?
FÖRDELAR MED TILLVÄXT • Högre materiell standard • Privat konsumtion • Offentlig konsumtion • Utrymme för investeringar • Förbättrade icke-materiella villkor • Ökad livslängd • Folkhälsa • Social trygghet • Utrymme för kortare arbetstid • Slutsats: Även om tillväxt ej är liktydigt med välfärd, så finns ett samband
RISKER MED TILLVÄXT • Social utarmning • Stress och hets • Nya folksjukdomar • Arbetslöshet? • Miljöproblem • Resursförbrukning • Utsläpp • Ekonomernas motargument • Tillväxt ger köpkraft som kan ge jobb • Tillväxt ger resurser som kan användas för miljön • Tillväxt som kommer från ökad effektivitet kan minska resursåtgång • Ekonomiska styrmedel begränsar effekterna
EKONOMISK-POLITISK REALITET • Alla länder och regeringar har ekonomisk tillväxt som prioriterat mål • För att häva fattigdom, skapa resurser till reformer etc • Utgångspunkt här: Tillväxt är önskvärd • … i synnerhet om den kommer från ökad produktivitet “En hög inkomst är det bästa recept på lycka jag hört” Jane Austen
HUR HAR DET GÅTT?GLOBAL TILLVÄXT 0-2000, BNP/cap Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD
HUR HAR DET GÅTT?GLOBAL TILLVÄXT 1820-2000, BNP/cap Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD
HUR HAR DET GÅTT?REGIONAL TILLVÄXT 1970-1998, BNP/cap Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD
SVERIGES TILLVÄXT SEDAN 1870Årlig BNP-tillväxt, procent, femårsgenomsnitt
TILLVÄXTANALYS Tillväxt (högre BNP) genereras av • Ökade arbetsinsatser • Ökade insatser av kapital (investeringar) • Ökad produktivitet • Håll isär: • Partiell produktivitet (en insats hålls konstant), ex arbetsproduktivitet • Ökad totalfaktorproduktivitet
”GROWTH ACCOUNTING” • Produktionsfunktion: DBNP = wDA + (1-w)DK + Dtfp • där tfp är ”teknisk utveckling” • Investeringar lyfter tillväxten till ny långsiktig bana • Men det är TFP som avgör den... • ...och TFP kan ej fångas av neoklassisk teori (”ett mått på vår okunskap”)
HUMANKAPITALET KAN BÅDE LYFTA TIILVÄXTBANAN OCH HÖJA TAKTEN • Utbildning • Bredd och spets • Incitamentsstrukturen • Utbildningspremien • Samverkan human- och realkapital • Externa effekter
3. INSTITUTIONELLA FAKTORER:VIKTIGAST PÅ LÅNG SIKT • Real- och humankapitalbildning stimuleras av goda och stabila incitament • Öppenhet mot omvärlden, konkurrens och omvandlingstryck • Lagar som stimulerar produktion, sparande och investeringar • Stabilitet i social och politisk infrastruktur • ”Företagarklimat”
4. SCHUMPETER OCH DE LÅNGA VÅGORNA • Industriella revolutioner sätter igång vågor av innovationer, utvecklingsblock och kreditutvidgning • Tre stora revolutioner: • Ångmaskinen – manuellt arbete ersätts av maskiner, järnvägen • El- och explosionsmotorerna – bilismen, smidig elkraftdistribution • Informationsteknologin den tredje? • Djupa recessioner mellan dem, finansiella kriser
5. EMPIRISKA STUDIER:HAR BLIVIT VANLIGARE • Tvärsnittsanalys • Jämför olika länder • Långa serier • Samma land över tiden • Datamodeller matas med stora faktamängder om human- och realkapitalbildning • Relativ position: Upphinnarfaktorn
Period 1870-1880 1880-1890 1890-1900 1900-1913 1913-1929 1929-1938 1938-1950 1950-1960 1960-1970 1970-1979 1979-1988 Sverige/snitt 1,1 1,4 1,7 1,7 1,2 1,9 2,2 0,9 1 0,8 0,9 SVENSK RELATIV TILLVÄXTÖkning av BNP/arbetad timme i Sverige och 16 i-länder 1970-1988 Källa: Angus Maddison, 1982: Phases of Capitalist Development”
VARFÖR VÄXTE SVERIGE SÅ SNABBT FRAM TILL 1950? • Upphinnarfaktorn - sen industrialisering • Gynnsam industristruktur • God utbildning • Frihandel och avregleringar • Stor kapitalimport fram till 1914 • Fred
VAD LÅG BAKOM DEN GODA TILLVÄXTEN EFTER KRIGET? • Återuppbyggnad • Handelsliberalisering • Stabila växelkursrelationer • Stabila råvarupriser • Viktiga industriella utvecklingsblock mognade ut • Stora investeringar • Överflyttningsvinster • Sverige kunde imitera USA - men Europa och Japan växte ännu snabbare
SVENSK TILLVÄXT JÄMFÖRT MED OMVÄRLDEN SEDAN 1970BNP volymtillväxt, logskala
1970 1 Schweiz 154 2 USA 148 3 Luxemburg 134 4 Sverige 115 5 Kanada 108 6 Danmark 107 7 Frankrike 106 Holland 106 9 Australien 104 2001 1 Luxemburg 199 2 Norge 150 3 USA 144 4 Irland 123 Schweiz 123 6 Danmark 120 Island 120 Holland 120 9 Kanada 119 18 Sverige 106 SVENSK KÖPKRAFT I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSEBNP/cap, köpkraftsjusterad, procent av OECD-snittet
TILLVÄXTJÄMFÖRELSE 1960-1997BNP/timme och BNP/cap, procent/år Källa: Långtidsutredningen 1999/2000
SVENSK TILLVÄXT 1960-1997Uppdelning av BNP/cap, procent/år Källa: Långtidsutredningen 1999/2000
VARFÖR STAGNERADE TILLVÄXTEN UNDER 70- OCH 80-TALEN? • Effekterna av återuppbyggnaden klingade av • Störningar – olja, inflation, dollarkris – bromsade investeringar • Försvagade drivkrafter för realkapitalbildning • Försvagade drivkrafter för humankapitalbildning • Försvagat omvandlingstryck
REALKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES • Tillväxten i kapitalintensiteten bromsade in • Osäkerheten om den ekonomiska politiken • Sviktande lönsamhet • Devalveringspolitik • Skattesystemet • Långsammare teknisk utveckling
HUMANKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES • Sverige tappade försprånget inom utbildningen • Transfereringssystemen minskade drivkrafterna att arbeta • Skattesystemet försvagade drivkrafterna att arbeta och utbilda sig • Kraftigt krympande löneskillnader
FÖRSVAGAT OMVANDLINGSTRYCK • Snabbt växande offentlig sektor • Svårmätt produktivitetsutveckling • Men lågt omvandlingstryck • Anslags- och budgetstyrning • Stigande skattetryck • Näringspolitiken • Bevarande av gamla strukturer • Devalveringspolitiken • Förändrade relativa faktorpriser • Gratisvinster
GRÄLET OM KONJUNKTUR OCH STABILISERINGSPOLITIK • Korpi mfl: Eftersläpningen kom vid mitten av 70-talet och början av 90-talet • En följd av misslyckad stabiliseringspolitik • Lindbeck, Eklund mfl: Men cykliska uppsving mellan dess kriser saknas • Och de akuta kriserna var en följd av andra missgrepp • Slutsats: Både strukturproblem och stabiliseringspolitik bakom den låga tillväxten
SVENSK TILLVÄXT 1970-95Enligt neoklassisk respektive endogen tillväxtteori BNP BNP 1970 1970
1990-TALET: DEN STORA U-SVÄNGEN • 1990-talsdepressionen bekräftade tillväxtproblemen • Men drev också fram ett uppvaknande • Stålbadet tvingade fram en omorientering • Både skärpt omvandlingstryck, förbättrade drivkrafter för kapital-bildning samt ny stabiliseringspolitik
SKÄRPT OMVANDLINGSTRYCK • EU-medlemskap gav skärpt konkurrens, ökade direktinvesteringar • Skärpt inhemsk konkurrenslagstiftning • Avregleringar i flera sektorer • Gradvis öppnande av offentlig sektor • Stramare finansiella ramar i offentlig sektorn • Växande allmänt tryck från globaliseringen
BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR HUMANKAPITALBILDNING • “Århundradets skattereform” 1991 • Decentraliserad lönebildning • Stigande utbildningspremie • Något lägre ersättningsnivåer i socialförsäkringarna • Nytt pensionssystem
BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR REALKAPITALBILDNING • Enklare och mer likformig kapitalbeskattning • Kraftigt stigande avkastning på investeringar • Utbyggd infrastruktur • Inflationsbekämpning och lägre räntor • EU-medlemskap
EN STABIL STABILISERINGSPOLITIK • Högre prioritet för inflationsbekämpning • Självständig Riksbank • Mer stringent statlig budgetprocess • Längre mandatperioder • EU-medlemskap och EMU-förberedelser
1971-1980 Belgien 7,1 Holland 6,2 Danmark 5,6 Italien 5,4 Japan 5,4 Frankrike 4,5 Tyskland 4,1 Sverige 3,5 Kanada 2,9 Norge 2,8 1981-1990 UK 5,1 Japan 4,1 Belgien 4,0 Holland 3,7 Frankrike 3,5 USA 3,3 Sverige 2,6 Italien 2,6 Kanada 2,6 Tyskland 2,5 STUDS AV PRODUKTIVITETENÅrlig produktivitetsökning i industrin, genomsnitt 1991-2000 Sverige 4,9 Frankrike 4,1 USA 3,8 Holland 3,2 Belgien 3,0 Japan 2,9 UK 2,8 Tyskland 2,5 Kanada 2,0 Italien 1,7 Källa: US BLS
VARFÖR? • Utslagningen under 1991-93 rensade bort de svaga företagen • Kronfallet och det cykliska uppsvinget 1993-1995 höjde kapacitets-utnyttjandet • Omlagd ekonomisk politik och strukturreformer höjde den potentiella tillväxten från 1993 • “Den nya ekonomin”?
DEN ”NYA EKONOMIN” • Globalisering • Minskade handelshinder • Friare kapitalrörelser • Snabb teknisk utveckling • Snabbare kommunikation • Lägre transaktionskostnader • Lägre distributionskostnader • Lägre sökkostnader • Mindre lager • Nya affärsmodeller
PRODUKTIVITETSTILLVÄXTEN I USA 1960-2003Kvartalsvis förändring, näringslivet
2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0 SEX SEKTORER FÖRKLARAR UPPGÅNGEN1994-2000, enligt McKinsey Kumulerat bidrag till produk-tivitets-ökningen 1,32 1,33 Telekom Datortillverkning Halvledartillverkning Värdepappershandel Detaljhandel Partihandel 31 80 40 60 100 0 20 Kumulativ andel av BNP GDP
INTERNET-EFFEKTER ENLIGT BROOKINGSÅrlig kostnadsbesparing i olika sektorer 2005 (mrd USD) • Utbildning Osäkert • Finansiella tjänster 19 (“seems low”) • Offentlig administration Minst 12 • Hälsovård 41 • Tillverkningsindustri 50-100 • Detaljhandel Osäkert • Transporter 3-79 • Totalt 125-251 • Vilket motsvarar 0,25-0,5% per år
DÄRUTÖVER • Ytterligare tekniska genombrott kan höja siffrorna • Icke mätbara kvalitetsvinster • Folkhälsa • Bekvämlighet • Valfrihet • Distansarbete • Distansundervisning • Sociala nätverk • Offentlig sektor
MEN SVERIGE OCH EUROPA HAR SÄMRE FÖRUTSÄTTNINGAR • Sverige långt framme på telekom, av historiska skäl • Och GSM-harmoniseringen gav stor marknad • Men i övrigt sämre förutsättningar än USA att ta till sig den nya tekniken: • Mindre flexibel arbetsmarknad • Stelare priser • Mer reglerade produktmarknader • Utbildning och hälsovård i offentlig sektor • Betydligt svårare att etablera nya företag • Mindre utvecklad riskkapitalmarknad
HUR RANKAS SVERIGE I DAG? • Högt på teknisk kompetens, kvinnors arbetsdeltagande, breddutbildning, infrastruktur, miljö, management, FoU • Långt framme på IT-specialindex • Medium på produktmarknader, finansiell sektor • Lågt på skatter, lönebildning, arbetsvilja, spetsutbildning • Summa: En tudelad bild. Kan viktas samman på olika sätt
KOMMANDE UTMANINGAR • Ökat demografiskt tryck • Blir besvärande från 2010 • ”Baumols sjuka” • Ett problem då en så stor del av tjänstesektorn ligger i offentlig sektor • Globalisering sätter press på skattesystemet • Både skattebaser och utgiftsbaser blir rörliga • Vad betyder EMU? • Handel, pristransparens, investeringar