100 likes | 242 Views
Mer om tidsvärden. Jonas Eliasson Professor Transport systems analysis , KTH Director Centre for Transport Studies. Är en krona en krona? Vad innebär ickelinjära funktionsformer?.
E N D
Mer om tidsvärden Jonas Eliasson Professor Transport systems analysis, KTH Director Centre for Transport Studies
Är en krona en krona?Vad innebär ickelinjära funktionsformer? • Konsumentöverskottet av en tidsvinst definieras som ”den kostnadsökning du är beredd att betala så att du är indifferent mellan (tidsvinst-kostnadsökning) och (ingen tidsvinst, ingen kostnadsökning) • Men om värdet av ”kostnadsökningen” är olika beroende på vilken typ av kostnad som ökar så bryter definitionen samman • Varför verkar en kronas besparing värderas olika i olika situationer (t ex olika biljettpriser)? • Rationella skäl – t ex man gör resan olika ofta, olika populationer • OK att tänka sig att ”kostnadsökningen” gäller just denna resa • ”Irrationella” – man blir fartblind när kostnaden redan är hög • Vi vill helst se till resenärens ”sanna väl”, och ta bort irrationalitet • Det ger per definition skillnad på KÖ och beteende – en ”förbättring” KAN ge negativt KÖ • Modelltekniska – t ex kostnadsdata lite fel => icke-linearitet i estimerad modell • Undvik basera utvärdering på modell-tidsvärde – men kan ge inkonsistens modell/utvärdering
Konsistens mellan beteende och utvärdering? • Vanligaste ”ekonomi-antagandet”: vi antar att folk handlar på det sätt som är bäst för dem • Därmed kan vi basera utvärderingsparametrar (t ex tidsvärden i CBA) på observerat beteende (de tidsvärden folk uppvisar i sina val) • MEN: det finns många fall när detta inte gäller • Hälso/säkerhetseffekter av buller, bilåkning, cykling… Oklart om folk förstår sitt eget bästa! • Marknadsföringsknep försöker få folk att köpa dyrare produkter än de ”borde” (om folk förstod sitt eget bästa) • Flera orsaker: bristande rationalitet (t ex referensberoende, storleksblindhet), bristande självkontroll (äta godis, röka), bristande information • I dessa fall vill vi inte härleda utvärderingen enbart på observerat beteende • Men man ska ha bra skäl för detta – paternalism är lockande…
”Sociala” eller ”verkliga” tidsvärden? • Nyckelfråga: vem tar hem vinsten? • Resenärerna? • Flyg/tåg-bolag? • Markägare? • Kommuner, regioner…? • Om det är de senare alternativen så vill man egentligen ha så ”verkliga” tidsvärden det bara går – helst anpassat efter just den linjen t ex • Vid det första alternativet är ”sociala” tidsvärden det naturliga alternativet • Dock – ta med skillnader i ”tidsnytta”, det är bara skillnader orsakade av inkomst som ska bort!
cjm cik cjm0 cjm1 cjm0 KÖ KÖ=0! cjm1 Djm Dik
Inga ”rena tidsvärden” – vi kan bara observera en viss tradeoff • Alt-mode-SP: kan i viss grad skilja på resurs-VoT och direkt VoT – MEN det visar sig att det också finns selektion i direkt nytta (vissa gillar att cykla, andra att åka tåg…)
Hur ändras tidsvärdet om en förbättring orsakar överströmning från andra färdmedel? • Definitionen av generaliserad kostnad – variabler och parametrar • Komfortdelen och resursdel; den senare ändras vid överflyttning, den förra inte • Menfinns självselektion även i komfortdelen (vissa föredrar tåg, andra bil, allt annat lika)
En åtgärd kan förändra tidsvärdet. Det är också ett sätt att ändra GK i CBA • Ex: Trygghetsstudien