Fodersituation för älg i Kalmar län baserat på 2013 års prognos

1. Fodersituation för älgi Kalmar län baserat på 2013 års prognos

2. Skogsstyrelsens uppgift • Bistå älgförvaltningen med information och kunskap om skogens tillstånd, i första hand avseende skogsskador och älgfoderprognoser, samt råd om viltanpassad skogsskötsel, • då det efterfrågas delta vid älgförvaltningsgruppernas samråd, • inför beslut om avskjutningsnivåer samt skyddsjakt stödja länsstyrelsen med bedömning av skadors omfattning, • tillgängliggöra beslutsunderlag avseende foderprognoser, exklusive kalibrering i fält, • kvalitetssäkra och förvalta metoden för älgbetesinventering (ÄBIN) samt uttolka resultat från fältarbetet, • samt inom ramen för myndighetens uppdragsverksamhet erbjuda genomförande av ÄBIN-metoden i fält. Ove Arnesson 14-05-05 2

3. Ekosystembaserad förvaltning • I en ekosystembaserad förvaltning beaktas fodersituationen för älg • Fodersituation påverkar hälsoaspekter såsom kondition, vikt och reproduktion • Foderutnyttjande har också betydelse för betesskador i skog

4. Vid älgförvaltning måste även hänsyn tas till foderkonkurrens från övrigt klövvilt • Hur många rådjur motsvarar en älgs foderbehov? • Ca 7 rådjur • Hur många dovvilt motsvarar en älgs foderbehov? • Ca 4 dovvilt • Hur många kronvilt motsvarar en älgs foderbehov? • Ca 2 kronvilt

5. Älgkalv 0901 31 kg Älgkalv 0911 12 kg För lite foder i förhållande till klövviltstammarna ger... Svält, sjukdom, svag reproduktion, låga slaktvikter Skogskador Grandominerade skogar Biologisk utarmning 5

6. Hur kan vi få fakta om läget i skogen? Inventeringsmetoder klövvilt: • Flyginventering • Spillningsinventering • Slaktvikter (kalv) • Älgobs • Avskjutningsstatistik Inventeringsmetoder foderläget: • Skadeinventering (ÄBIN, Syd-ÄBIN) • Betestrycksinventering, RASE • Prognos för ungskogsarealens utveckling • Referenshägn Foto: Ove Arnesson

7. SydÄBIN 2014 • 28 av 47 ÄFO:n i Götaland inventeras. • Finansieras av Södra, Sveaskog, Holmen, Stiftet m.fl. • I Kalmar län inventeras 6 av 10 ÄFO:n • Resultaten sammanställs av Skogsstyrelsen senast den 1 juni. • Inventeringen visar både skadeläget på tall och betestrycket på rönn, asp, sälg och ek. • Lst har planerat för att kunna ta med resultaten i arbetet med årets ÄFP

8. SydÄBIN Västerviks södra • Fältarbetet pågår, klart inom de närmaste dagarna. • Inventerarens intryck så här långt: • Varierande skadebild. • Hårt tryck på rönn, sälg, asp och ek • Försommarbete, färskt vinterbete och barkgnag tycks vara mer förekommande i ett område med ca 5-10 km radie runt Ankarsrum. Juni 2012

9. Älgkalv 0901, 31 kg Foto: Jonnie Friberg Tecken på obalans mellan klövviltpopulationen och fodertillgången som du själv kan bevaka: • Försommarbete på tall • Kraftigt vinterbete på tall • Låga slaktvikter • Låg förekomst av rallarros

10. Ungskogsarealen är viktig • En grov tumregel är att ungskogen utnyttjas 5 ggr mer än övrig areal. Preliminära uppgifter 120423

11. Foder i skog Foderindex (Täckningsgrad %) Åldersklass Tall Glasbjörk Vårtbjörk Månsson 2007

12. Spillning i skogsmark

13. Foderproducerande ungskog Juni 2012

14. Om materialet • Detta är Skogsstyrelsens analys om fodersituation i älgförvaltningsområden • Analysen baserar sig på marktyper med olika betydelse för foderproduktion • Uppgifterna grundar sig på satellitbaserade data och kan komma att justeras efter ytterligare kvalitetssäkring. • Det antal år som ungskogen bedömts bäst ur fodersynpunkt har ändrats till från 5 – 20 år till 5-15 år efter slutavverkning från 2012 vilket ger lägre ungskogsarealer än 2012. • Det finns ett antal kända felkällor som i mer eller mindre utsträckning påverkar analysen. Skogsstyrelsen avser att återkomma med en beskrivning av dessa felkällor.

15. Juni 2012

16. Markanvändning i länet

17. Utveckling av areal foderproducerande ungskog i Kalmar län

18. Nyckeltal • Delar av året är djuren i större utsträckning hänvisade till ungskogen (t.ex. vintertid och då när snön ligger djup). • Betesbelastning på ungskog ökar under denna tid • Givet samma älgtäthet är betesbelastningen högre i ÄFO med liten ungskogsareal • Genom att beräkna olika täthetsmått kan en bättre uppfattning om betesbelastning erhållas Juni 2012

19. Nyckeltal (beräkning av olika täthetsmått) Dividera det totala antalet älgar i vinterstam med den areal du är intresserad av. T. ex • 800 älgar i V-viks södra ÄFO på 82 571 ha landareal ger 9,7 älgar per 1000 ha i hela ÄFO • Skogsmarken utgör ca 86 % dvs 71 300 ha ger en täthet räknat bara på skogsmark 11 älgar per 1000 ha • Ungskogen utgör år 2015 ca 5 %, dvs 4 128 ha, då är tätheten räknat bara på ungskog 194 älgar per 1000 ha eller 1 älg per 5 ha ungskog Juni 2012

20. Foderproducerande ungskogsareal per fälld älg 90 80 70 60 Foderareal per skjuten älg (ha/ind) 50 40 30 20 10 0 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

21. Andelen tall minskar… Källa: SKA-VB 08 Referens – Andel tall 1955 2010 2060 2110

22. … medan andelen ung tall med färska betesskador ökar…(Källa: Riksskogstaxeringen) Christer Kalen 14-05-05 22

24. …och vi har en utveckling mot allt lägre slaktvikter i både Kalmar län och V-vik södra. Källa: Viltdata Juni 2012

25. Jämförelse med utvecklingen av slaktvikter inom demo-området 1981-2012, 206 kalvar

26. Hur/när når vi målet för en god “naturresursförvaltning”? • Hög skogsproduktion • Ståndortsanpassat skogsbruk • Biologisk mångfald • Livskraftiga kvalitativt starka viltstammar. • Bra slaktvikter och god reproduktion • Foderöverskott

27. Kom ihåg! • Älgförvaltning innebär förvaltning av alla våra klövviltsarter • Tillgång på foder är en nyckelfaktor • Avskjutning är det viktigaste instrumentet för att minska oacceptabla viltskador Foto: Lars Ingemarson

28. Sök foderprognoser på www.algdata.se under ”Länkar och ytterligare information” eller via www.skogsstyrelsen.se/jakt-vilt Juni 2012