540 likes | 1.35k Views
Svenska Psykiatriska Föreningen. Mentaliseringsbaserad terapi, MBT. Göran Rydén, överläkare, leg psykoterapeut MBT-teamet, Psykiatri Sydväst Huddinge Goran.ryden@sll.se www.mentalisering.info. Johanna Levallius (tid. PTP-psykolog), Niki Sundström, Owe Larsols, Per Wallroth, Göran Rydén
E N D
Svenska Psykiatriska Föreningen Mentaliseringsbaserad terapi, MBT Göran Rydén, överläkare, leg psykoterapeut MBT-teamet, Psykiatri Sydväst Huddinge Goran.ryden@sll.se www.mentalisering.info
Johanna Levallius (tid. PTP-psykolog), Niki Sundström, Owe Larsols, Per Wallroth, Göran Rydén Ej med på bild: Peder Björling, ST-läkare Göran Rydén, MBT-teamet
Vad kommer denna knappa timme att handla om? • Borderlinepersonlighetsstörning, diagnos och prevalens • Olika behandlingsmetoder – vad vet vi om effekt • Mentaliseringsbaserad terapi • Erfarenheter från Huddinge • Vad är på gång inom MBT-forskning? Göran Rydén, MBT-teamet
Stern, A., Psychoanalytic Investigation of and Therapy in the Border Line Group of Neuroses. Psychoanalytic Quarterly., 1938. 7: p. 467-489. • Psykiskt förblödande • Negativ terapeutisk reaktion Göran Rydén, MBT-teamet
Hälsoekonomisk betydelse • Prevalens :~1-2% (i Sverige skulle det motsvara ca 90 000 individer) • Förhållandet kvinnor:män är ca 3:1 (Skodol, 2003, Johnson, 2003) • Betydande slutenvårdskonsumtion • Funktionsnedsättning Göran Rydén, MBT-teamet
Oldham (2006): Borderline Personality Disorder and Suicidality, Am J Psych. Göran Rydén, MBT-teamet
BPD och suicidalitet • Hos 30% som suiciderar, 40% av de som gör suicidförsök, är personlighetsstörning närvarande • 8-10% av patienter med borderlinepersonlighetsstörning suiciderar • 60-70% av patienter med borderlinepersonlighetsstörning gör suicidförsök. Göran Rydén, MBT-teamet
Jämförelse, antal vårdtillfällen/100 000 inv. 2006 (Schizofreni, bipolär sjukdom, specifik personlighetsstörning) Källa: SoS, slutenvårdsregister Göran Rydén, MBT-teamet
Hur är psykiatrin dimensionerad? • Antal psykosteam? • Antal läkare på en affektiv mottagning? • Antal borderlineteam? • Vad bör öppenvårdspsykiatrin fokusera på? Göran Rydén, MBT-teamet
SamsjuklighetData från MBT-teamets utredning Göran Rydén, MBT-teamet
Personlighetsdimensioner för Borderlinepatienter (N=30) Känslomässig instabilitet Extroversion Öppenhet Vänlighet Målmedvetenhet Levallius, Rydén, 2007 (ej publ)
Till behandling • 41/62 har erbjudits behandling • 38 påbörjade behandling Göran Rydén, MBT-teamet
Binks, C.A., et al., Psychological therapies for people with borderline personality disorder. Cochrane Database Syst Rev, 2006(1): p. CD005652. Göran Rydén, MBT-teamet
Källa: Binks, 2006 Göran Rydén, MBT-teamet
Källa: Binks, 2006 Göran Rydén, MBT-teamet
Giesen-Bloo, J., et al., Outpatient psychotherapy for borderline personality disorder: randomized trial of schema-focused therapy vs transference-focused psychotherapy. Arch Gen Psychiatry, 2006. 63(6): p. 649-58. Göran Rydén, MBT-teamet
”Even if these are trials undertaken by enthusiasts and difficult to apply to everyday care, they do suggest that the problems of people with borderline personality disorder may be amenable to treatment. More well-designed studies are both justifiable and urgently needed.” Binks, 2006 Göran Rydén, MBT-teamet
Mentaliseringsbaserad terapi Göran Rydén, MBT-teamet
Bateman, A. and P. Fonagy, Effectiveness of partial hospitalization in the treatment of borderline personality disorder: a randomized controlled trial.[see comment]. 1999(1999 Oct): p. 1563-9. Bateman, A. and P. Fonagy, Treatment of borderline personality disorder with psychoanalytically oriented partial hospitalization: an 18-month follow-up.[see comment]. 2001(2001 Jan): p. 36-42. Bateman, A. and P. Fonagy, Health service utilization costs for borderline personality disorder patients treated with psychoanalytically oriented partial hospitalization versus general psychiatric care. Am J Psychiatry, 2003. 160(1): p. 169-71. Bateman, A. and P. Fonagy, Mentalization-based treatment for Borderline personality disorder: A practical guide. 2006, Oxford: Oxford University Press. Göran Rydén, MBT-teamet
… innebär att göra egna och andras handlingar begripliga utifrån bakomliggande mentala avsikter, som önskningar, känslor och föreställningar. … innebär att ge erkännande åt att det som finns i sinnet, finns i sinnet. … kan vara explicit eller implicit, det vill säga mer eller mindre uttalad eller outtalad för sig själv och/eller andra. »Ha tålamod med all ovisshet och försök att älska frågorna i sig.« R M Rilke Att mentalisera Göran Rydén, MBT-teamet
Anknytningssystemet fyller tre viktiga funktioner • Säkerhet vid yttre fara (trygg hamn) • Utgångspunkt för att utforska den yttre och inre världen (trygg bas) • Övningsplats för att inordna sig i sociala grupper Göran Rydén, MBT-teamet
Reflective functioning scale • Att vara medveten om mentala tillstånds natur • Att ha en uttalad önskan att identifiera mentala tillstånd som finns bakom beteenden • Att känna igen utvecklingsaspekten av mentala tillstånd • Att vara medveten om mentala tillstånd i relation till intervjuaren Göran Rydén, MBT-teamet
Psykisk ekvivalens och låtsasläge – två sätt att förhålla sig till verkligheten • Psykisk ekvivalens • Låtsasläge (Pretend mode) Göran Rydén, MBT-teamet
3 ”orsaker” till bristande mentalisering • Anknytningsproblem • Bristande spegling • Främmande själv • Trauma • Neglect • Anknytningstrauma • Medfödd sårbarhet, exempel på sådan: • Personlighetsdrag, psykopati • Autismspektrumstörning • ADHD • Bipolära syndrom Göran Rydén, MBT-teamet
Mentalisering Känsla/kropp – emotionell empati Autism, Paranoid beredskap Tanke – kognitiv empati Känslomässig instabilitet, borderline Theory of mind, upplevelse av att vara agent? ”Empati med sig själv” Själv Theory of mind Empati Andra Psykopati Autism Göran Rydén, MBT-teamet
Förutsättningar för mentalisering • Trygg anknytning • Optimal emotionell stressnivå Göran Rydén, MBT-teamet
Funktion (Mentalisering/kamp-flykt Mentalisering Kamp-flykt ”Vänta, det kanske finns något jag inte tänkt på” ”Jag undrar…” ”Kanske kan det vara så här?” ”Bättre fly än illa fäkta!” ”Vi kan inte sitta här bara – gör nåt!” ”Jag vet hur du tänker!” Stress/”sugighet” Göran Rydén, MBT-teamet
Desperata sätt att lösa problem • Dissociation • Självskadande • Missbruk • Våld Göran Rydén, MBT-teamet
Fyra mål med behandling • att identifiera affekter och stabilisera känslouttrycken • att utveckla stabila inre representationer av tankar och känslor • att skapa en sammanhängande självupplevelse • att utveckla en förmåga att skapa trygga relationer Göran Rydén, MBT-teamet
De fyra första punkterna om förhållningssätt • Terapeuten är icke-vetande och undviker att hamna i en tvärsäker experthållning. • Terapeuten fokuserar på patientens tankar och känslor och försöker hela tiden förstå henne bättre, vilket hjälper patienten att närma sig sitt inre. • Terapeuten är aktiv och visar att han har patienten i tankarna, om så krävs genom konkreta handlingar. • Terapeuten ställer ofta frågor för att få en tydligare bild av patientens tankar och känslor, och han går inte vidare utan att ha förstått vad hon menar. Göran Rydén, MBT-teamet
De sista fyra punkterna om förhållningssätt 5. Om terapeuten har en annan uppfattning än patienten, så är han tydlig med det och berättar också varför han tänker som han gör – utan att framställa det som att han sitter inne med sanningen. 6. Terapeuten är uppmärksam på brott i den terapeutiska alliansen och söker reparera dem genom att vara öppen för sin egen del i problemen och undersöka vad som hänt tillsammans med patienten. 7. Terapeuten erkänner misstag som påverkar patienten, ber om ursäkt och försöker ställa till rätta och se till så att de inte upprepas. 8. Terapeuten undviker inte ”self-disclosure”, utan svarar på rimliga frågor och är öppen och tydlig med vad han känner. Göran Rydén, MBT-teamet
Tekniker vid MBT • Enkla och korta • Fokus på känslor • Fokus på det som är aktuellt och känslomässigt laddat för patienten • Fokus på det medvetna eller nästan medvetna, inte på det omedvetna Göran Rydén, MBT-teamet
Behandlingsprogrammet • Extensiv utredning, återgivning • Inklusion/exklusion • 18 månaders behandling • Uppföljande, utglesande kontakt • Möjlighet att komma till MBT-forum första torsdagen varje månad Göran Rydén, MBT-teamet
Hur ser veckan ut? • Måndag och fredag: Gruppterapi 1,5 timme (6 i varje grupp, 2 terapeuter) • Individualterapi 45 min en gång per vecka • Psykopedagogisk introduktion, 15 onsdagar 1,5 timme • Vårdplaneringsmöte minst 1 gång per termin • Tillgång till telefon • Läkartider vid behov • Fortsatt deltagande i MBT vid inläggning Göran Rydén, MBT-teamet
Vad är på gång? • 7-årsuppföljning (fortsatta skillnader kan iakttas mellan MBT och TAU) • Manual för gruppterapimomentet (Sigmund Karterud) • MBT vid ätstörning (Finn Skårderud) Göran Rydén, MBT-teamet
Tid i behandling antal % Kum % Avhopp efter första grupptillfället 1 6.67 6.67 Avhopp inom 1 månad 1 6.67 13.33 Avhopp inom 6 månader 1 6.67 20.00 Avhopp efter 12 månader 2 13.33 33.33 Fullföljde 18 mån 10 66.67 100.00 Göran Rydén, MBT-teamet
Söderman, Rydén, 2008 (ej publ) Göran Rydén, MBT-teamet
Hur har det gått för patienterna? Göran Rydén, MBT-teamet
Borderline-symtom Göran Rydén, MBT-teamet
Personlighetsprofil: Före och efter Före Efter * * * * * * * Levallius, Rydén, 2007 (ej publ)
Resultat i korthet • God generell överensstämmelse = trovärdigt resultat. • Fortsatt mycket känslomässigt instabila. • Upplever mer positiva känslor, större tillit, ökad tro på sin förmåga och tar mer ansvar. Göran Rydén, MBT-teamet