1 / 24

Vem är och hur agerar konsumenten?

Vem är och hur agerar konsumenten?. Jessica Cederberg Wodmar Naturvårdsverket. Källor. Naturvårdsverket följer svenska folkets inställning till klimatfrågan: Allmänheten och klimatförändringen , Naturvårdsverket, ARS, 2002-2008 september, 1000 pers telefon

eudora
Download Presentation

Vem är och hur agerar konsumenten?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Vem är och hur agerar konsumenten? Jessica Cederberg Wodmar Naturvårdsverket

  2. Källor • Naturvårdsverket följer svenska folkets inställning till klimatfrågan: • Allmänheten och klimatförändringen,Naturvårdsverket, ARS, 2002-2008 september, 1000 pers telefon • Kommunikativa målgrupper i klimatfrågan,Naturvårdsverket, Rewir, 2007 december, 811 pers internet

  3. Källor • Slutsatser: • Stadigt uppåt för klimatkunskap och vilja att agera för klimatet • Kvinnor mer benägna att agera i klimatfrågan • Klimatfrågan ökar i media och det blir stenhård konkurrens att nå ut med sitt budskap • Olika personligheter reagerar olika • Genombrott för klimat 2007 • Ökande förväntningar på företagen • Stark önskan om ledarskap i klimatfrågan • Det finns mycket kvar att lära

  4. 6

  5. Källa: Westander Mediegenomslag 2000–2007 Totalt antal artiklar om klimatfrågan per år i fem granskade medier (TT, DN, Expressen, SvD och Aftonbladet)

  6. Källa: Westander Pressmeddelanden om klimat 2003–2007 Antal klimatrelaterade pressmeddelanden fördelat på vissa departement,myndigheter, miljöorganisationer och företag, 2003-2007

  7. Etanol inte hållbart Uppsalaforskare sågar etanol som fordonsbränsle. Ekvationen gårinte ihop. Att ersätta bensin med etanol är rena lurendrejeriet. Det går åt merenergi att framställa den än vad man får ut när man gör en bredareanalys av allt bakomliggande arbete, menar lantbruksforskarenTorbjörn Rydberg. En komplicerad fråga Dagens Nyheter 27 jan 2007 ”Etanol är bara ett övergångsbränsle” Etanolproduktion baserad på livsmedel är något som bara kan pågåi en övergångsfas, menar näringsminister Maud Olofsson. Men det kommer att ta tid innan vi har anläggningar där biodrivmedelframställs från skogsråvara. Etanolbränsle fortsätter öka Etanol som bränsle i bilar fortsätter att öka medan både bensin och diesel har minskat något. Flexifuelbilar, som kan köras på antingenetanol, bensin eller gas, och priset på etanol ligger bakom ökningen. Dagens Nyheter 23 jul 2007 Dagens Nyheter 16 dec 2007

  8. 11

  9. Acceptans för åtgärder som man själv kan tänka sig

  10. Slutsatser Hur har du minskat din klimatpåverkan?

  11. Slutsatser Vad hindrar dig från att leva klimatmedvetet?

  12. Slutsatser Kommunikativa målgrupper i klimatfrågan Den stora exponeringen av klimatfrågan i media de senaste två åren har lett till ett tydligt behov av målgruppsanpassning av information för att effektivt nå ut I rapporten Kommunikativa målgrupper i klimatfrågan. Delas svenska folket in i olika kommunikativa målgrupper/profiler, baserat på sin mottaglighet, kunskap och vilja att agera i klimatfrågan

  13. Hinder för ändrat beteende

  14. Klimatprofiler

  15. Klimatprofiler • Skeptikerna (8 %) • Övervägande medelålders och äldre män som har svårt för auktoriteter. • Tror inte att människan påverkar klimatet, utan att klimatfrågan mest är en trend som snart passerar • Känner ingen oro i miljöfrågor • Ser sig själva som mycket kunniga, men forskarna som oeniga • Möjliga budskap som fungerar på gruppen rör personlig förlust och ekonomisk vinst

  16. Klimatprofiler • De passiva (23 %) • Gruppen består av män i viss majoritet • Är medvetna om klimatförändringarna, men oroar sig oroar sig inte • Upplever ingen påverkansmöjlighet • Medietrötta på klimatfrågan, många stänger av • Enda miljöfrågan som oroar är luftföroreningar • Är inte klimatfientliga, kan tänka sig små förändringar, som byte till lågenergilampor

  17. Klimatprofiler • De nyvakna (25 %) • Alla åldrar, jämnt mellan män och kvinnor i gruppen • Klimatfrågan väcker oro, men gruppen är fast i gamla vanor och beteenden • Attityd att miljö- och klimatvänligt handlade är viktigt, men få omsätter det i handling • Positiva till bidrag och ytterligare information • Enkelhet nyckelord – klimatfrågan behöver förenklas för att omsätta gruppens attityd i handling

  18. Klimatprofiler • De sansade (26 %) • Alla åldrar, jämnt mellan män och kvinnor i gruppen • Man är klar över orsakerna till klimatförändringen och upplever en möjlighet att påverka • Gruppen är beredd att förändra sitt beteende, men kan uppleva det komplicerat att förstå vad som verkligen är klimatvänligt • Behöver inte övertygas ytterligare utan snarare vägledas och uppmuntras

  19. Klimatprofiler • De engagerade (18 %) • Alla åldrar, huvudsakligen kvinnor • Övertygande om att människan orsakar klimatförändringen • Den grupp som upplever störst påverkansmöjlighet • Drivs av oro och dåligt samvete • Behöver inte matas med mer information om klimatet utan måste få tydlig hjälp att agera för att reducera sin oro

  20. Klimatprofiler

  21. Slutsatser • Källor • Allmänheten och klimatförändringen,Naturvårdsverket, ARS, 2008 september, 1000 pers telefon • Kommunikativa målgrupper i klimatfrågan,Naturvårdsverket, Rewir, 2007 december, 811 pers internet • Media och klimatförändringen,Naturvårdsverket, Westander Publicitet & Påverkan, 2008 april

More Related