Neurasteni (nervtrötthet) George Beard 1869

Neurasteni (nervtrötthet) George Beard 1869 • Nervös uttröttning som härrör från hjärna och ryggmärg • Bortfall av nervenergi • Huvudvärk • Feberkänsla • Sömnproblem • Vandrande smärtor • Sensibilisering av sinnesorganen

Drabbar högpresterande grupper i civilisationens front: • Affärsmän • Börsmäklare • Tjänstemän • Intellektuella

Då & nu • Trötthet och kraftlöshet i centrum • Flera nivåer: Från stressrelaterad uttröttning  utmattning  långvarig kronisk trötthetskänsla  överansträngning/utbrändhet • Neurasteni  Stress  Kroniskt trötthetssyndrom  Utbrändhet • Då: Nervositet  Neurasteni/överansträngning • Nu: Stress  Kronisk trötthet/utbrändhet

Tänkbar förklaring: • 1900 övergång från agrarsamhälle till industrisamhälle • 2000 övergång från industri till högrörligt marknadssamhälle • Däremellan utbyggda sociala reformer och trygghet som följd av detta

Evolution och fysiologi1 • Hälsan är beroende av: • Mikrobiologiska och fysikalisk kemiska miljön • Psykosociala miljön (unik för människan) • Psykosocialt utlösta reaktioner beskrivna som reaktionstriader: • Triad: Beteende komponent(A) sammankopplad med • B: specifik omställning av det autonoma nervssystemet(B) och av det hormonella systemet(C)

Evolution och fysiologi2 • B ställer om blodcirkulationen, matsmältningen, njurfunktion o.s.v. • C ställer om ämnesomsättningen, näringsdepåer, vatten-saltbalans o.s.v. • Allt för att A skall bli så optimalt som möjligt. • Vår utvecklade hjärna gör det möjligt att viljemässigt undertrycka eller omforma A när det är lämpligt. • Vi rår dock inte på B & C • Det moderna samhället med snabbare strömmar av information, utmaningar och symboliska hot utlöser B & C men A passar sällan och måste undertryckas.

Olika stressreaktioner1 • Vaksamhetsreaktionen(VR), är akut episodisk ökad vaksamhet, fokus mot hotet och kan om hot uppfattas leda till alarm reaktionen. • Spela – död – reaktionen(SR), är akut episodisk, exv opossumråttan där all motorik upphör och t.o.m. andning upphör vid fara. ”att kännas sig förlamad” ”bli knäsvag”

Olika stressreaktioner 2 • Alarmreaktionen(AR), kan vara långvarig med kroniska inslag, den vanligaste reaktionen, kamp / flykt, ej endast krisreaktion utan graderat engagemang, muskel-, hjärn- och hjärtförsörjning prioriteras, adrenalin utsöndras o.s.v. • Frustrationsreaktionen(FR), kan vara långvarig med kroniska inslag, uppgivenhetsreaktion, maktlöshet, sorg, förtvivlan.

Är stress skadligt? • Inte alltid ofta är den ändamålsenlig och nyttig • Om stress elimineras dör livsprocessen • Det viktiga är hur stort och långvarigt ”varvtalet” är och hur adekvat det är i förhållande till situationens krav.

Är stressproblemen utbredda?(undersökning i de 15 EU-länderna, 21500 personer) • 28 procent(45 miljoner) uppgavs sig lida av stress i arbetslivet. • 23 procent(36 miljoner) sade sig lidas av svår trötthet (utbrändhet) • problemen har ökat sedan undersökningar 1990 &1995 • signifikanta samband med dåliga arbetsförhållanden • anställdas inflytande har förbättras men var tredje anställd har fortfarande ingen eller ringa egenmakt • arbetets karaktär och arbetstid förändras, klientstyr och IT-orienterat med tendens mot arbete dygnet runt med varierande arbetsscheman. • Deltidsarbete, lösa och tillfälliga anställningsformer blir allt vanligare

Stressorer • Dålig passform mellan människan och miljön, behöver ej vara människans fel, ej heller miljön utan just passformen. • Brist på egenkontroll • Krav • Brist på socialt stöd

Krav – kontroll – stödmodellen Fyra olika arbetssituationer: • Spänt, den hälsoskadliga stressen med hög mental belastning / lågt beslutsutrymme • Aktivt (tänd), utmannande situation, risk för honungsfällan, hög / hög • Passivt, låg /låg • Avspänt, låg / hög

Situationen påverkas även av • Ansträngning / belöning • Rollkonflikter • Coping • Interaktion mellan många av dessa faktorer som kan: • addera varandra • potentiera varandra • motverka varandra

Stressreaktioner 1 • Emotionella: ångest, oro, nedstämdhet som i förlängningen kan leda till utmattningsdepression • Kognitiva: påverkan på exv våra intellektuella funktioner: Skolbarnet som säger till fröken – jag kunde när jag gick hemifrån.

Stressreaktioner 2 • Beteenden: att röka och dricka mer, ta större doser medicin, att ta sitt liv, för män mellan 15-44 är självmord den näst vanligaste dödsorsaken efter olyckor. • Fysiologiska: snabbare hjärtfrekvens, ökad andhämtning, musklerna spänns, adrenalin utsöndras m.m.

Människan har levt • 3 miljoner år i urskogen • 10 000 år på åkrarna • några 100 år i fabrikerna • några årtionden bakom dataskärmarna • Vi reagerar fortfarande som stenåldersvilden vid konfrontation med en vargflock, men beteendet är ej längre möjligt att genomföra. • Jfr A som undertrycks.

Stress som sjukdomsorsak • Psykosociala faktorer kan framkalla kroppsliga funktionsrubbningar och besvär • Dessutom är beteenden utlösta av stress som rökning, alkoholkonsumtion o.s.v. lika viktiga för sjukdomars uppkomst.

Systemtänkande • Viktigt att inte bara se delarna utan att se sammanhanget(systemet), hur allt hänger ihop.

Prevention • Primärprevention, fokus på sjukdomens orsaker. • Sekundärprevention, fokus på sjukdomsframkallande mekanismer. • Tertiärprevention, att åtgärda sjukdomens effekter • Viktigt att läkare blir mer inriktade på det förebyggande arbetet

Ekonomiska skäl, att ta stressen på allvar • Kostnad för psykisk ohälsa i EU-länderna = 3-4% av BNP. D.v.s. 2600 miljarder. • Sverige: stress uppskattas kosta 12 miljarder per år

Åtgärder på samhällsnivå • Arbetsscheman • Inflytande/kontroll • Arbetsbelastning • Innehåll • Roller • Social miljö • Framtid

Åtgärder på arbetsplatsnivå • Tillräckligt med tid • Tydlig arbetsbeskrivning • Belöna god arbetsprestation • Möjlighet till klagomål som leder till förändring • Tydliggör organisationen mål och värderingar • Ansvar måste följas av befogenheter • Främja för arbetstagaren att påverka slutresultatet och känna stolthet för detta • Främja tolerans, trygghet, rättvisa på arbetsplatsen • Åtgärda skadlig fysisk arbetsmiljö • Identifiera och lär av framgång och misstag

Stresslandskapets förändrade karaktär Förändrade arbetsvillkor: • Arbete var som helst när som helst • Ökad intensitet • Avbrott i tankekedjan • Mer handlingsutrymme – nya krav och begränsningar • Osäker anställning • Omorganisationer

Neurasteni (nervtrötthet) George Beard 1869