Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter 1.2. Uppdraget och syfte

1. FOLKHÄLSA GÄVLEBORGEn sammanställning av kartläggningar i länet och landetEmma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget GävleborgGävle, 14 mars 2014

2. Innehåll • Förord • 1. Beskrivning av uppdraget • 1.1. Utgångspunkter • 1.2. Uppdraget och syfte • 1.3. Tillvägagångssätt och upplägg av sammanställningens • 2. Befolkningens sammansättning och hälsoläge • 2.1. Befolkningens sammansättning • 2.2. Hälsoläget 3. Socioekonomisk position och hälsa 3.1. Utbildningsnivå 3.2. Ekonomiska villkor 3.3. Social klass och arbetsmarknadsposition • 4. Könsskillnader i livsvillkor och hälsa • 5. Livsloppsperspektiv • 5.1. Barn och unga • 5.2. Vuxna och äldre • 6. Utländsk bakgrund, livsvillkor och hälsa • 7. Sexuell läggning, livsvillkor och hälsa • 8. Funktionsnedsättning, livsvillkor och hälsa 9. Sammanfattning • 10. Referenser

3. 1. Beskrivning av uppdraget Tolkning av uppdraget, och uppdragets syfte • Utgångspunkterna för denna sammanställning har varit: • Gävleborgs tre prioriterade folkhälsopolitiskamålområden: Delaktighet och inflytande, Sociala och ekonomiska förutsättningar, Barn och ungas uppväxtvillkor. • GU Folkhälsas specificering av prioriterade befolkningsgrupper utifrån socioekonomisk position, kön, livsloppsperspektiv, funktionsnedsättning, utländsk bakgrund, sexuell läggning. • Konkreta konsekvenser av GU Folkhälsas Vägledande Principer: ”För att i planering, genomförande och uppföljning på ett bättre sätt ta hänsyn till variationer i hälsa … bör uppdrag ges att genomföra en litteraturgenomgång av dessa orsakssamband. Den bör kompletteras med en kartläggning av förekomsten av dessa mekanismer i länet och i de enskilda kommunerna”. • Utifrån detta har uppdraget definierats till att: • ”…kartlägga och sammanställa tillgänglig data som beskriver hälsoläget bland befolkningen i Gävleborgs län” , • och sammanställningens syfte har formulerats till att: • ”…utgöra ett underlag för politiska prioriteringar i arbetet mot en mer jämlikt fördelad hälsa i Gävleborgs län.” Sammanställning av data som beskriver hälsoläget i länet, som ett underlag för politiska prioriteringar

4. 2.2. Befolkningens sammansättning Befolkningspyramiden • I Gävleborgs län bor 277 270 invånare. Den största kommunen är Gävle kommun med 96 590 invånare och den minsta kommunen, Ockelbo kommun, har 5848 invånare.6 Länet har en tendens av urbanisering då Gävle är den kommun som har högst befolkningstillväxt medan befolkningen i länet som helhet har minskat med ca 4 procent under 2000-talet.7 • Befolkningens sammansättning i olika åldersgrupper framgår av figuren. Nära en fjärdedel (23 procent) av befolkningen i länet är 65 år eller äldre. 6 procent av befolkningen är 80 år eller äldre. I riket är motsvarande andel 19 respektive 5 procent. Personer i arbetsför ålder (20-64 år) står för 56 procent av befolkningen, och 21 procent av länets befolkning är barn och ungdomar.8 • Trenden är att andelen äldre invånare i länet ökar i förhållande till andelen i arbetsför ålder.7-8 Inom 20 år beräknas andelen 65 år och äldre i öka med fem procentenheter bland både män och kvinnor. Detta innebär en ökning med ca 14000 personer samtidigt som antal personer i arbetsför ålder beräknas minska med ca 8200.8 Befolkningspyramid Gävleborgs län, 2013. Källa: Samhällsmedicin Gävleborg, Äldrerapporten. Gävleborg har en hög, och ökande, andel äldre personer i befolkningen.

5. 2.2. Befolkningens sammansättning Försörjningskvot • Andelen människor i arbetsför ålder, i relation till andelen äldre och andelen barn och unga i befolkningen ger en uppfattning om både tillgång på arbetskraft, skatteunderlag och vårdbehov. • Försörjningskvoten är ett mått som visar hur många personer i icke arbetsför ålder (<20 år, och >64 år) som 100 personer i arbetsför ålder (20-64 år) måste försörja. • Försörjningskvoten i Gävleborgs län är 78 personer. 100 personer i arbetsförålder måste alltså försörja ytterligare 78 personer i icke arbetsför ålder. Gävleborgs försörjningskvot ligger betydligt högre än rikets försörjningskvot som är 70 personer. Inom tio år förväntas länets försörjningskvot stiga till 93 personer.8 • Den största delen av försörjningsbördan är i Gävleborg från de äldre. I riket som helhet står barn och unga för merparten av försörjningskvoten. Försörjningskvot för riket 1960-2012 och prognos 2013-2060. Källa: Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Försörjningskvoten visar hur många personer i icke-arbetsför ålder som 100 personer i arbetsför ålder måste försörja. Gävleborgs försörjningskvot var 78 personer år 2012, den förväntas stiga till 93 personer år 2022. Försörjningskvot för Gävleborgs län 1968-2012 och prognos 2013-2050.Källa: Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

6. 2.3. Befolkningens hälsoläge Åtgärdbar dödlighet • Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet är dödsorsaker som anses vara möjliga att påverka genom förebyggande, hälsofrämjande åtgärder. Sjukvårdpolitiskt åtgärdbar dödlighet är dödsorsaker som anses vara möjliga att påverka genom tidig upptäckt eller medicinsk behandling.8 De två måtten fångar upp i vilken utsträckning den kunskap som finns om sjukdomarnas orsaker omsätts till åtgärder som påverkar dödligheten, och behandlingsmetoders effektivitet.8 • I Gävleborgs län var den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten år 2012 34 dödsfall per 100 000 invånare bland kvinnorna, och 55 dödsfall per 100 000 invånare bland männen. Dessa dödfall hade kunnat påverkats av hälsopolitiska åtgärder. I Gävleborg består den största andelen av hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet av lungcancer (68 %). Andra sjukdomar som bedöms kunna åtgärdas hälsopolitiskt är cancer i matstrupe, levercirros och motortrafikolyckor.2 • Den sjukvårdspolitiskt åtgärdbara dödligheten var i länet år 2012 43 dödsfall per 100 000 invånare bland kvinnorna och 58 dödsfall per 100 000 invånare bland männen. Stroke upptar den största delen (59 %) av den sjukvårdpolitiskt åtgärdbara dödligheten i länet.8 Andra exempel på dödsfall som orsakats av sjukdomar vilka bedöms kunna påverkas genom medicinska insatser, tidig upptäckt och behandling är: livmodertappscancer, graviditetskomplikationer, diabetes, astma, och hypertonisjukdomar .11 • Nivån för hälsopolitisk och sjukvårdspolitisk åtgärdbar dödlighet är högre i länet jämfört med riket.8 Skillnaden mellan länet och riket är större, och statistiskt säkerställd, gällande den sjukvårdspolitisk åtgärdbara dödlighet. • Hälsopolitisk och sjukvårdspolitisk åtgärdbar dödlighet i Gävleborg och riket 2012, antal dödsfall per 100 000 invånare 1-79 år. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården: Gävleborgs län har en högre andel Sjukvårdpolitiskt åtgärdbar dödlighet än riket. Störst del av upptas av dödsfall av Stroke

7. 2.3. Befolkningens hälsoläge Valdeltagande • För att känna samhörighet med samhället behöver människor ha rätten och möjligheten att påverka sina egna livsvillkor och samhället de lever i.3Därför är delaktighet och inflytande i samhället är grundläggande för människan och hennes hälsa. En del i detta är valdeltagande. Det finns ett positivt samband mellan demokratisk delaktighet och självskattad hälsa, där grupper med ett lågt valdeltagande också har en låg självskattad hälsa. • Diagrammen till vänster visar hur valdeltagandet i Gävleborgs län och riket varierat de åren. Efter en nedgång mellan 1998 och 2002 har valdeltagandet i Gävleborg och riket ökat de senaste tre valen, men valdeltagande har under hela perioden varit en till tre procentenheter lägre i Gävleborg än i riket som helhet. • Valdeltagande i Gävleborgs län 1998-2010, val till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Källa: SCB • Valdeltagande riket 1998-2010, val till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Källa: SCB Delaktighet i samhället innebär en möjlighet att påverka sina livsvillkor, och har ett positivt samband med hälsa En positiv trend i länet är att valdeltagandet ökat.

8. 2.3. Befolkningens hälsoläge Förtroende för olika samhällsinstitutioner Som en del av delaktighet och inflytande i samhället ingår också förtroende för myndigheter. I Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor ingår frågan: ”Vilket förtroende har du för följande institutioner/politiker i samhället” till vilken en lista av stort antal myndigheter och institutioner uppräknas. I figuren nedan visas andelen av Gävleborgs befolkning som har mycket eller ganska stort förtroende, ingen åsikt, samt inte stort eller inget förtroende. Störst andel av befolkningen i Gävleborg har förtroende för polisen och sjukvården följt av skolan. En mindre andel av befolkningen har förtroende för politiker i landsting, politiker kommuner samt, för arbetsförmedlingen. Det kan också noteras att när det gäller sjukvården och polisen är det är en liten andel som inte har någon åsikt, medan det är större andelar som inte har åsikt om domstolar, socialtjänsten och arbetsförmedlingen. I jämförelse med riket är förtroendet i Gävleborg något lägre för sjukvården, försäkringskassan och politiker. I övrigt är mönstren likartade. Förtroende för myndigheter och andra samhällsinstitutioner i Gävleborg 2010, andelar efter svarskategori. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. I Gävleborg varierar andelen med stort förtroende för de olika myndigheterna och samhällsinstitutionerna.

9. 3. Socioekonomisk position och hälsa Introduktion • Trots att vi generellt sett ser en positiv hälsoutveckling i Sverige, och Gävleborg, är denna utveckling ojämnt fördelad i befolkningen. Dessa skillnader i hälsa har uppmärksammats både nationellt och internationellt.4,13-14 • Skillnader i hälsa mellan grupper skiljer sig från skillnader i hälsa mellan individer. Att nivån av hälsa kan variera mellan individer och över tid är något som kan ses som acceptabelt eller ”normalt” och behöver inte upplevas som orättvisa eller orättfärdiga. Att nivån av hälsa varierar mellan olika befolkningsgrupper kan däremot indikera att det finns sociala strukturer och/eller processer som skapar olika förutsättningar för hälsa för olika grupper av befolkningen. Detta är vad vi kallar systematiska skillnader i hälsa. Systematiska skillnader i hälsa finns mellan olika befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön.4,13-14 • Social position är ett komplext begrepp som beskriver en person eller grupps ställning i samhällsstrukturen. Social position definieras vanligen genom utbildning, klass eller inkomst. En högre social position innebär tillgång till resurser, inflytande, bättre boende, mer statusfyllda arbeten, medan en lägre social position ger mer begränsad tillgång till resurser. • Sociala skillnader i hälsa kan uppstå dels via faktiska skillnader i livsvillkor så som inkomst, boende, arbetsvillkor; dels genom relativa skillnader i livsvillkor som skapar skillnader i psykosocial stress; dels genom levnadsvanor och/eller selektion. • En väl använd modell, framtagen av Diderichsen och Hallqvist, beskriver olika mekanismer för hur systematiska skillnader hälsa skapas via systematiska skillnader i social position [1], i exponering av riskfaktorer [2], i såbarhet för ohälsa [3], och i konsekvenser av ohälsa [5], och var insatser för att minska systematiska skillnader i hälsa kan sättas in (A-D).5,13 • Modell över sambandet mellan social kontext, social position och hälsa. Källa: Diderichsen & Hallqvist, 1998. Socioekonomisk position Exponering Sjukdom eller skada Konsekvenser

10. 3.1. Utbildningsnivå Utbildningsnivå i Gävleborg Figuren nedan visar utbildningsnivån bland kvinnor och män i Gävleborg och i riket år 2012. Eftergymnasial utbildning är mindre vanligt förekommande i Gävleborgs län jämfört med riket, särskilt tydlig är detta för eftergymnasial utbildning längre än tre år. Endast förgymnasial utbildning och gymnasial utbildning kortare än tre år är istället vanligare i Gävleborgs län än i riket som helhet. I både länet och riket är det vanligare med längre utbildning bland kvinnor än bland män. Gävleborgs län har lägre utbildningsnivå än riket. Utbildningsnivå i Gävleborgs län och riket 2012, andel av befolkningen 25-64 år, fördelat efter kön. Källa: SCB

11. 3.1. Utbildningsnivå Utbildningsnivå, livsvillkor och hälsa Hälsorisker i Gävleborg 2010, fördelat efter utbildningsnivå och kön. Källa: Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag hälso- och sjukvården. • Figurerna till höger visar hälsorisker kopplade till livsvillkor (lågt socialt deltagande och saknar kontantmarginal), hälsorisker kopplade till levnadsvanor (stillasittande, röker dagligen och fetma), samt långvarig sjukdom med nedsatt funktion, fördelat efter utbildningsnivå. Figurer kommer från rapporten ”Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården”.8 • Figurerna uppvisar ett tydligt socioekonomiskt mönster, en social gradient, med högre andel risk i grupper med kort utbildning (högst 11 år) jämfört med grupper med lång utbildningsnivå (minst 15 år), och mellanlång utbildningsnivå däremellan. • Långvarig sjukdom är mest vanligt förekommande bland kvinnor med kort utbildning (ca 36 %), jämfört med kvinnor med mellanlång utbildning (ca 31 %) och kvinnor med lång utbildning (ca 22 %). Även om nivån är något lägre bland männen än hos kvinnorna är den sociala gradienten tydligare: ca 32 % av männen med kort utbildning, ca 26 % av männen med mellanlång utbildning, och ca 19 % av männen med lång utbildning har långvarig sjukdom med nedsatt funktion. • Bland kvinnor med kort utbildning saknar drygt 40 % kontantmarginal. Motsvarande andel bland kvinnor med mellanlång utbildning är ca 27 % och bland kvinnor med lång utbildning ca 14 %. Motsvarande trend ses också bland männen högst andel (27 %) bland männen med kort utbildning, och lägre andelar bland män med mellanlång (14 %) utbildning och lång utbildning (9 %) saknar kontantmarginal. Så väl livsvillkor som levnadsvanor följer en social gradient i Gävleborgs län.

12. 3.2. Ekonomiska villkor Disponibel inkomst Diagrammen från Landstinget Gävleborgs rapport ”Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården” visar hur den disponibla inkomsten i riket och Gävleborgs län har utvecklats under de senaste 15 åren. Den disponibla inkomsten är lägre i Gävleborgs län än i riket, och skillnaderna har ökat under de senaste 15 åren. Skillnaderna är särskilt tydliga för män 35 år och äldre. Den disponibla inkomsten är också betydlig högre hos män jämfört med kvinnor, detta gället för såväl riket som länet. Både män och kvinnor har under perioden ökat sin disponibla inkomst, men männens disponibla inkomst har ökat mer än kvinnorna: i genomsnitt 5-30 % i länet och 20-23 % i riket Den disponibla inkomsten är lägre i Gävleborgs län än i riket, och skillnaderna har ökat under de senaste 15 åren. Disponibel inkomst 1997-2011 bland kvinnor, Gävleborgs län och riket, fördelat på åldersgrupp. Källa: Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag hälso- och sjukvården. Disponibel inkomst 1997-2011 bland män, Gävleborgs län och riket, fördelat på åldersgrupp. Källa: Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg, Planeringsunderlag hälso- och sjukvården.

13. 3.3. Social klass och arbetsmarknadsposition Social klass och självskattad hälsa Vilken social klass du tillhör samvarierar starkt med flera hälsoparametrar. Figuren nedan visar hur den självskattade hälsotillståndet varierar mellan över social klass. En tendens till social gradient finns bland kvinnor där arbetare i minst utsträckning (ca. 61 %) skattar sin hälsa som mycket bra eller bra och mellan/högre tjänstemän till högst andel (ca. 71 %) skattar sin hälsa som bra och lägre tjänstemän däremellan (ca. 68 %). Trenden är inte lika tydlig för män, även om det finns en skillnad mellan arbetare och mellan/högre tjänstemän (ca. 68 % respektive ca. 78 %). Genomgående skattar en lägre andel kvinnor än män sitt hälsotillstånd som bra. Självskattat hälsotillstånd visar en social gradient mellan klasser av arbete. Andel i Gävleborgs län som skattat sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra eller bra 2010, fördelat på social klass och kön. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV.

14. 3.3. Social klass och arbetsmarknadsposition Arbetslöshet och självskattad hälsa Tabellen till höger visar självskattad hälsa (Bra respektive dålig) samt nedsatt psykisk hälsa bland yrkesarbetande respektive arbetslösa. En större andel män (81 %) och kvinnor (77 %) som yrkesarbetar skattar sin hälsa som bra, jämfört med män (59 %) och kvinnor (56 %) som är arbetslösa. Noterbart är också att könsskillnaden är mycket mindre bland de arbetslösa. På motsvarande vis är det en högre andel män och kvinnor i arbetslöshet som skattar sin hälsa som dålig och som har nedsatt psykiskt välbefinnande. Återigen är en särskilt utsatt grupp för arbetslöshet är ungdomarna. Enligt Folkhälsomyndigheten påverkar arbetslöshet och bristande möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden de ungas (18-21 år) hälsa mer än de vuxnas. Dessutom har unga som varit arbetslösa under längre period betydligt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden och kan fastna i arbetslöshet och sjukskrivningar. Detta kan ge förlängda sociala, ekonomiska och hälsomässiga bekymmer genom livet. • En högre andel män och kvinnor i arbetslöshet har nedsatt psykiskt välbefinnande.

15. 4. Könsskillnader i livsvillkor och hälsa Livsvillkor Flertalet centrala bestämningsfaktorer för hälsa varierar mellan könen. • Könsskillnader i livsvillkor och hälsa hör på flera vis ihop med socioekonomiska skillnader i livsvillkor och hälsa, beskrivna i tidigare avsnitt. Att det finns skillnader i inkomstnivåer mellan könen är väl känt, liksom att kvinnor i högre andel går vidare till högre utbildning i jämförelse med män. Länets starkt könsegregerade arbetsmarknad med skillnader i såväl arbetsmiljö som arbetsvillkor (heltidsarbeten är t.ex. mer förekommande mansdominerande branscher och deltidsarbeten mer förekommande i och kvinnodominerande branscher) är också ett exempel på systematiska skillnader i livsvillkor mellan kvinnor och män som inte kan förklaras av kön.15,22 • Från Nationella Folkhälsoenkäten 2010 kan visas att i Gävleborgs län finns flertalet livsvillkor och centrala bestämningsfaktorer för hälsa som varierar mellan könen. Större andel kvinnor (29 %) än män (20 %) saknar kontantmarginal, och större andel kvinnor (19 %) än män (15 %) har upplevt en ekonomisk kris. • Det är också betydligt större andel kvinnor (35 %) än män (8 %) som är rädda för att gå ut ensam. Mindre, men statistiskt säkerställda, skillnader finns för lågt socialt deltagande där männen till större andel har denna ofördelaktighet (25% respektive 22 %). Männen saknar också emotionellt stöd i större utsträckning än kvinnorna (15 % respektive 9 %).

16. 4. Könsskillnader i livsvillkor och hälsa Hälsa Figuren nedan visar fem olika hälsoparametrar för fysisk och psykisk hälsa bland män och kvinnor i Gävleborgs län. Genomgående skattar kvinnor sin hälsa sämre än män. Högre andel kvinnor har t.ex. nedsatt psykiskt välbefinnande (20 %, respektive 14 %), en högre andel kvinnor har svår värk i rörelseorganen (18 %, respektive 14 %), och en högre andel av kvinnorna rapporetrar ett eller flera symtom på psykisk ohälsa (15 %, respektive 10 %), i jämförelse med männen. Det finns flertalet skillnader i hälsa mellan kvinnor och män i Gävleborgs län. Hälsa i befolkningen 16-84 år i Gävleborgs län 2010, fördelat på kön. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV.

17. 5.1. Barn och unga Introduktion Barn och unga är en målgrupp högt prioriterad på folkhälsoarbetets dagordning. Detta beror dels på att psykosomatiska symptom (t.ex. oro och nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet, och stressrelaterade symptom) nationellt sett ökat, framförallt hos flickor men även hos pojkar, under senaste åren. Dels på att förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. De ungas livsvillkor har dessutom grundläggande betydelse för deras hälsa och välbefinnande, både idag och i framtiden. Modellen nedan illustrerar att det är ett stort antal förhållanden och livsvillkor som påverkar hälsan hos barn och unga. • Modell över bestämningsfaktorer för hälsa under barndom och uppväxt. Källa: Folkhälsomyndigheten, 2003.

18. 5.1. Barn och unga Barn och unga i ekonomiskt utsatta hushåll • Andelen barn i Gävleborgs län som lever i ekonomiskt utsatta hushåll var 14,0 % 2011. Detta är en något högre andel än rikets genomsnitt 12 %. Över länets kommuner var variansen 12 -17 %, alla kommuner låg alltså i nivå med eller över riksgenomsnittet. • Både i länet och i riket är andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll betydligt högre bland barn som har utrikes födda föräldrar, än bland barn som har inrikes födda föräldrar. I Gävleborgs län lever 42 % av barnen med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll. Rikets genomsnitt är 30 %. Bland barn med inrikes födda föräldrar är andelen i ekonomiskt utsatta hushåll 8 %. Motsvarande för riket är 6 %. • Rädda Barnens årsrapport Barnfattigdom i Sverige beskriver också hur andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll varierar sett till hushållstyp. Nationellt sett var andelen barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll störst bland ensamstående utrikes födda föräldrar (ca 54 %) följt av sammanboende utrikes födda föräldrar (ca 38 %) år 2011. Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll bland barn till inrikes födda ensamstående föräldrar var ca 19 %, och ca 1 % bland barn till inrikes födda sammanboende föräldrar. Barnfattigdomsindex. Andel barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll år 2011, fördelat på samtliga, utländsk, och svensk bakgrund. Källa: Folkhälsomyndigheten. • Gävleborgs län har en större andel barn som lever i en ekonomiskt utsatt situation, särskilt tydligt är det för barn med utrikes födda föräldrar.

19. 5.1. Barn och unga Utbildningsval • Den stora majoriteten (97-99 %) grundskoleelever i riket går över till gymnasiestudier. Till vilken typ av gymnasiestudier man går vidare till varierar över landet. • I Gävleborgs län är det ca 40 % av ungdomarna som går vidare till yrkesförberedande program.15 Det är större andel pojkar (45 %) än flickor (34 %) som går vidare till yrkesprogram. På motsvarande vis är det är fler flickor (53 %) än pojkar (38 %) som går vidare till högskoleförberedande program • I jämförelse med riket är andelen som går vidare till yrkesprogram högre i länet än i riket, och andelen som går vidare till högskoleförberedande program är lägre i länet än i riket. Detta gäller för både pojkar och flickor. • Mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten samt problemet med brist på arbetskraft inom en del högkvalificerande yrken och överskott av arbetskraft i vissa yrken med lägre kvalifikationskrav, är det viktigt att de yrkesförberedande programmen speglar arbetsmarknadens efterfrågan.15 Andel i på högskoleförberedande program, introduktionsprogram och yrkesprogrami länet och riket 2012, fördelat på kön. Källa: Skolverket.

20. 5.1. Barn och unga Självskattad hälsa • Figuren nedan visar hur barnen i årskurs 6 och årskurs 9 i Gävleborgs län skattade sin hälsa i Folkhälsomyndighetens nationella kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa 2009. På frågan ”Hur mår du rent allmänt” svarade ca. 70 % av flickor i årskurs 6 ”Utmärkt” eller ”Mycket bra”, medan ca 11 % av flickorna skattar sin hälsa som ”Ganska bra” eller ”Dåligt”. Bland pojkarna i samma åldersgrupp är det ca 86 % som skattar sin hälsa som utmärkt eller mycket bra, medan ca 6 % av dem skattar den som ganska bra eller dålig. • De äldre flickorna och pojkarna skattade sin hälsa som sämre än de yngre. I årskurs 9 är andelen som skattat sin hälsa som utmärkt eller mycket bra ca. 56 % bland flickorna och ca. 72 % bland pojkarna. Andelen niondeklassare som skattade sin hälsa som ganska bra eller dålig var 19 % av flickorna och ca 20 % av pojkarna. Flickor skattar sin hälsa sämre än pojkar, äldre barns skattar sin hälsa sämre än yngre barn. Självskattad hälsa bland Gävleborgs sjätte- och niondeklassare 2009, fördelat på årskurs och kön. Källa: Folkhälsomyndigheten.

21. 6. Födelseland, livsvillkor och hälsa Utländsk bakgrund i Gävleborg och övriga län Andelen utrikesfödda i befolkningen 2012 per län. Källa: Länsstyrelsen. • I jämförelse med övriga län är andelen utrikes födda i Gävleborgs län lägre än både rikets genomsnitt och 13 av de övriga av länen 9,5 % av Gävleborgs befolkning är födda i ett annat land än Sverige. Andelen har ökat sedan 2007 efter några år av minskad andel 2002-2007.

22. 6. Födelseland, livsvillkor och hälsa Arbetslöshet • Flera livsvillkor av betydelse för hälsa skiljer sig mellan grupper av svensk och utländsk bakgrund. Av kanske mest avgörande betydelse är skillnaden i sysselsättning. • Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är stor i Gävleborgs län. Störst andel arbetslösa i länet finns bland de utrikes födda männen, ca. 30 % av män födda utanför Sverige är arbetslösa. Motsvarande andelar i riket är betydligt lägre: 18,3 % bland de yngre och 15,3 % av samtliga. • Även de utrikes födda kvinnorna är i högre utsträckning arbetslösa jämfört med de inrikes födda kvinnorna. I länet är andelen arbetslösa bland utrikes födda kvinnor 27,0 % av de yngre och 24,9 % av samtliga åldrar. Motsvarade siffror för riket är 13,0 % respektive 13,5 %. Flera livsvillkor skiljer sig mellan utrikes och inrikes födda. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är stor i Gävleborgs län.

23. 7. Sexuell läggning, livsvillkor och hälsa Självskattad hälsa per utbildningsnivå • Större andel bisexuella kvinnor samt homo- och bisexuella män rapporterar att deras allmänna hälsotillstånd är dåligt, jämfört med heterosexuella kvinnor och män. Effekten av utbildningsnivå verkar vara större för homo- och bisexuella personer. När andelen som rapproterat dåligt allmänt hälsotillstånd delas upp per utbildningskategori är det tydligt att det är bland de med kort utbildning som andelen är störst, både bland män och kvinnor. Skillnaderna mellan utbildningsnivåerna kort och mellanlång utbildning är mer tydlig bland homo- och bisexuella personer än bland heterosexuella personer. Dåligt allmänt hälsotillstånd rapporteras is törst utsträckning av homo- eller bisexuella kvinnor med kort utbildning. Andel män som rapporterar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt 2010-2012, fördelat på sexuell läggning och utbildningsnivå. Källa: Folkhälsomyndigheten Andel kvinnor som rapporterar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt 2010-2012, fördelat på sexuell läggning och utbildningsnivå. Källa: Folkhälsomyndigheten

24. 8. Funktionsnedsättning, livsvillkor och hälsa Funktionsnedsättning i Gävleborg • Av Gävleborgs befolkning är det ca 24 % som har ett eller flera hälsoproblem som klassas som funktionsnedsättning. Fördelningen av dessa 24 % på de olika hälsoproblemen kan ses i tabellen nedan. Detta är en något högre andel är rikets genomsnitt om ca 21. Funktionsnedsättningen ökar tydligt med ökande ålder, i åldersgruppen 65-84 år är det 39 % som har en funktionsnedsättning, jämfört 13 % av 16-29-åringarna. • Andelen som har en funktionsnedsättning ökar med stigande ålder, men även i åldersgruppen 16-29 år har mer än var tionde en funktionsnedsättning. Mer än en femtedel av befolkningen i åldern 16-84 år eller omkring 1,5 miljoner människor har någon nedsatt funktion. Omfattningen stämmer med de beräkningar SCB gjort. 24 % av Gävleborgs befolkning har en funktionsnedsättning

25. 9. Sammanfattning Länet jämfört med riket • Andelen äldre i befolkningen är hög och ökande. Försörjningskvoten i Gävleborg väntas stiga från 78 till 93 per 100 personer i arbetsför ålder. • Positiv hälsoutveckling, ökande medellivslängd, minskat insjuknande i hjärtinfarkt, lägre insjuknande än riket i vissa cancer. • Gävleborg har den högsta andelen arbetslöshet i riket. • Gävleborg har haft en positiv utveckling av valdeltagandet, men har fortfarande en lägre nivå än riket. • I länet kan 34-58 dödsfall per 100 000 invånare påverkas genom hälsopolitiska och sjukvårdspolitiska beslut och prioriteringar. • I Gävleborg har en högre andel av befolkningen enbart förgymnasial utbildning, i jämförelse med riket. • Disponibel inkomst i länet har ökat, men ligger fortfarande lägre än riket och skillnaderna mellan länet och riket ökar. • En högre andel av Gävleborgs befolkning saknar kontantmarginal, i jämförelse med riket.

26. 9. Sammanfattning Sociala skillnader Socioekonomisk position Exponering Sjukdom eller skada Konsekvenser • Sociala skillnader i hälsa kan uppstå genom • faktiska skillnader i resurser och tillgångar, • psykosocial stress på grund av skillnader i resurser och tillgångar, • skillnader i utsatthet för riskfaktorer, och sårbarhet för riskfaktorer • samt genom skillnader i konsekvenser av ohälsa. • Ovanstående är också möjliga ingångar för att arbeta mot sociala skillnader i hälsa. • I länet finns sociala skillnader i livsvillkor, självskattad hälsa och levnadsvanor efter utbildningsnivå. • I länet finns sociala skillnader i levnadsvanor efter social klass, dock inte lika tydliga skillnader i självskattad hälsa efter social klass. • I länet finns könsskillnader avseende flera centrala bestämningsfaktorer för hälsa, t.ex.: ekonomiska villkor, sociala relationer, rädsla för att gå ut, levnadsvanor.

27. 9. Sammanfattning Prioriterade befolkningsgrupper • Förhållandevis liten andel av barn till inrikes födda föräldrar lever i ekonomiskt utsatta hushåll,totalt sett lever 14 % av barnen i Gävleborg i ekonomiskt utsatta hushåll. • Behörighet till gymnasiet är lägre i länet jämfört med riket. En högre andel av länets unga läser yrkesförberedande program, och en lägre andel på högskoleförberedande program, i jämförelse med riket. Andelen behöriga till högskola/universitet är i nivå med riket. • I länet är en högre andel av personer med utländsk bakgrund utan sysselsättning jämfört med personer med svensk bakgrund. • Nationellt finns skillnader i livsvillkor och hälsa mellan personer med utländsk bakgrund och personer med svensk bakgrund, t.ex.: ekonomiska villkor, självskattad hälsa, psykosomatiska besvär, rädsla för att gå ut ensam. • Nationellt finns skillnader i livsvillkor och hälsa mellan personer med funktionsnedsättning och personer utan funktionsnedsättning, t.ex.: förvärvsarbete, ekonomiska villkor, kränkande behandling, värk, självskattad hälsa, ängslan/oro/ångest. • Nationellt finns skillnader i livsvillkor och hälsa mellan homo/bisexuella personer och heterosexuella personer, t.ex.: förvärvsarbete, ekonomiska villkor, kränkande behandling, utsatt för hot om våld, psykiskt välbefinnande och psykosomatiska besvär.

28. 9. Sammanfattning Avslutande kommentarer • Detta är ett underlag som ger en bild av länet och i vissa fall riket. Önskvärt att få fram motsvarande kommunalt. • Utifrån uppdraget att ”kartlägga och sammanställa tillgängliga data” avseende prioriterade folkhälsopolitiska mål och prioriterade befolkningsgrupper framkom att sådant data finns inte tillgängligt för länet avseende: • Funktionsnedsättning • Utländsk bakgrund/födelseland • Sexuell läggning • Barn och ungdomar utifrån socioekonomiskt perspektiv

29. 11. Referenser • Socialdepartementet. Proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. http://www.regeringen.se/ • Region Gävleborg, Landstinget Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg. Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter (GU Folkhälsa). • Folkhälsomyndigheten. http://www.folkhalsomyndigheten.se/ • Commission on Social Determinants of Health (CSDH), Världshälsoorganisationen (WHO), 2008. Closing the gap in a generation. Health equity through action on the social determinants of health. Genève: WHO. • Diderichsen, F. & Hallqvist, J., 1998. Social Inequalities in Health: Some Methodological Considerations for the study of Social Position and Social Context. I Arve-Parès, B. (red.) Inequality in Health in a Swedish perspective. Stockholm: Swedish council for Social Research. • Statistiska centralbyrån (SCB), 2014.Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2013 och befolkningsförändringar 1 januari - 30 juni 2013. http://www.scb.se • Länsstyrelsen Gävleborg.SWOT-analys för landsbygden i Gävleborg. http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/ • Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg, 2014. Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården.http://www.lg.se/smg • Statistiska centralbyrån (SCB). http://www.scb.se • Brottsförebyggande rådet (brå), 2013. Nationella trygghetsundersökningen NTU. http://www.bra.se • Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg, 2014. Öppna Jämförelser för hälso- och sjukvården. http://www.lg.se/smg • Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg, 2014. Kommunprofil, länet. http://www.lg.se/smg • Rostila & Toivanen (red.), 2012. Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. Stockholm: Liber. • Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, 2013. Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa välfärd och rättvisa. Malmö: Malmö stad. • SWECO, 2014. Rapport 2014-01-31. Socioekonomisk analys Norra Mellansverige. • Länsstyrelsen Gävleborg, 2013. Rapport 2013:2. Låt mig få veta att jag är en som kan - om frustationsgap, skuldbeläggning och utanförskap. En rapport om sociala risker och social oro i Gävleborgs län. • Wilkinson, R.G., 1996. UnhealthySocieties. The AfflicationsofInequality. London: Routledge. • Statens Folkhälsoinstitut, 2010. R2010:16. Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa – allas ansvar. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut • Region Gävleborg, FoU Välfärd, 2013. FoU rapport 2013:2. Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga. Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2012 i jämförelse med perioden 2008-2011. http://www.regiongavleborg.se • Brottsförebyggande rådet (brå), 2014. Officiella kriminalstatistiken. http://www.bra.se • Region Gävleborg, FoU Välfärd, 2013. FoU rapport 2010:3. Unga vuxna utanför - kartläggning i Gävleborg. http://www.regiongavleborg.se • Dalarnas Forskningsråd, 2011. Unga vuxna i Gävleborg 2011 - resultat av en enkätstudie och förslag på insatsområden. Falun: Dalarnas Forskningsråd. • Folkhälsomyndigheten, 2009. Nationella kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa. http://www.folkhalsomyndigheten.se/ • Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg, 2013. Äldrerapporten. http://www.lg.se/smg • Folkhälsomyndigheten, 2014. Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer. Resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. • Folkhälsomyndigheten, 2008. Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning. Östersund: Folkhälsomyndigheten. Rapport, Samhällsmedicin Gävleborg: Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården 15