1 / 21

Therese Rodin Doktorand, Uppsala universitet

Kvinnor och gudinnor på gränsen till den äldsta förhistorien sumeriska kvinnors möjlighet till maktutövande. Therese Rodin Doktorand, Uppsala universitet. Innehåll. Bakgrund: Främre Orienten och Mesopotamien Patriarkatet Gudinnorna i Sumer Relationen mellan myt och samhälle

garren
Download Presentation

Therese Rodin Doktorand, Uppsala universitet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Kvinnor och gudinnor på gränsen till den äldsta förhistoriensumeriska kvinnors möjlighet till maktutövande Therese Rodin Doktorand, Uppsala universitet

  2. Innehåll • Bakgrund: Främre Orienten och Mesopotamien • Patriarkatet • Gudinnorna i Sumer • Relationen mellan myt och samhälle • Gudinnornas makt: Ninḫursaĝ, Inannaoch Ninlil • Kvinnornas status och förändring över tid: drottningar, prästinnor och arbetande kvinnor • Slutsatser

  3. Bakgrund: Främre Orienten och Mesopotamien • Det var här jordbrukande med säd som gröda uppkom (”den fertila halvmånen”) • Världens äldsta skriftkultur • I Mesopotamien användes konstbevattning för att man skulle kunna bruka jorden • I de tidiga städerna var templet stadens centrum • I de äldsta städerna var det troligtvis en modergudinna som var stadens gudom • En successiv utveckling av ett patriarkat: • Städer behövde organiseras och försvaras > en ledare, lugal (”stor man”) och en armé, stadsmur m.m. • Städernas härskare erövrade större områden > stater > imperier

  4. Bakgrund: Källor • De källor jag främst använder i mitt arbete är litterära källor, och framförallt sumeriska • De äldsta sumeriska litterära källorna dateras till sen tidigdynastisk period, omkring 2600 – 2450 f.v.t. • De allra flesta litterära sumeriska källorna skrevs ner under tidig gammalbabylonisk tid, omkring 2000 – 1800 f.v.t.

  5. Patriarkatet • Vad är ett patriarkat? • Män ses som överhuvuden i familj och samhälle • Män besitter mer eller mindre all formell makt, medan kvinnor inte har rätt att besitta sådan makt • Den hierarkiska ordningen mellan könen är relativ, och även klassperspektiv spelar in • Starkt patriarkala samhällen har slavar, och de är ofta av annan etnicitet eller kommer från de allra fattigaste • Samhället är militariserat och organiserat kring makt och egendom • Olika patriarkala samhällen kan i övrigt se ganska olika ut (jmfr. Gerda Lerner 1986: 239)

  6. Gudinnorna i Sumer • Från början fanns flera lokala modergudinnor. I och med statsbildningen utvecklades ett rikspanteon med en modergudinna • Ninḫursaĝ – modergudinna i rikspanteon • Inanna – kärleks- och krigsgudinna, motsv. Venus • Ninlil – den högsta gudens gemål • Andra gudinnor från äldsta tid: • Nammu • Ĝatumdug • Gula • Nintu, Ninmaḫ, Aruru (blir i rikspanteon varianter på Ninḫursaĝ) • Ereškigal (dödsrikets härskarinna) • Nisaba (skrivarväsendets gudinna)

  7. Relationen mellan myt och samhälle • Myter handlar om samhället – vad annars skulle de handla om? (Paul Ricoeur, Bruce Lincoln) • Relationen mellan myt och samhälle är inte 1:1, exempel: • Inanna framställs som en krigsgudinna trots att kvinnor inte krigade • Ninḫursaĝ framställs som en av de viktigaste medlemmarna i gudarnas rådsförsamling trots att den hos människorna bestod av män • Ninlil framställs i en ”matriarkal” kontext trots att det mesopotamiska samhället var patriarkalt

  8. Gudinnornas makt: Ninḫursaĝ • Arurusepitetnin9 gal den-líl-lá (Sum.) “Enlilsäldre/storasyster” • Ninḫursaĝsepitetamadiĝir-re(-e)-ne “gudarnas mamma” • Nintu/Ninḫursaĝs make Šulpaea är en mindre betydande gud • Ninḫursaĝ legitimerarkungensomhansbarnmorska, ammaochföderska • Hon föderkungarochfurstarpåtronen

  9. Gudinnornas makt: Inanna • Var Inanna ursprungligen en modergudinna? • dAMA.dINANNA– amalu, “gudinna” - *ama-lú(-k) “en persons mamma” (?) • DetfinnsbeläggförattInannaharepitetetama, “mamma” • Inannaförekommersomassistenti en förlossningsbesvärjelse • Inannas make Dumuzi är sekundär i relation till sin fru • Inanna kallas um-ma ”gammal/erfaren kvinna” • Hon legitimerar kungens våld • Hon utövar våld för kungens räkning • Hon påminnerom de rasandehinduiskagudinnorsom man harvisatutövar sin maktför de manligagudarnassyften(Hellman 1998)

  10. Gudinnornas makt: Ninlil PiotrSteinkeller: “dNIN.LÍL was but a female reflection of Enlil”; “Ninlil is an artificial creation, which was superimposed on the cult of Ninḫursaĝ, the goddess of Tumal and mother of Ninurta” (1999: 114, fn. 36)

  11. Gudinnornas makt: Ninlil • Ninlils mamma kallas um-ma ”gammal/erfaren kvinna” samt bur-šu-um”matriark” • När Ninlil var liten sög hon ”på hennes [mammans] bröst som var fulla med god mjölk”. Detta är ett kungligt litterärt tema • Enlil vill gifta sig med den unga Ninlil, och förhandlar då med hennes mamma • Gudomars namn som börjar med nin- är äldre än de som börjar med en-. (nin = härskarinna/syster) • Ninlil härskar vid Enlils sida: hon är drottning i panteon • Detsägsiett par texteratthonharsamma rang som Enlil • Hon rådgörochdiskuterar med sin man • Hon och Enlil representerarlandet vid banketter • Härskarefrånandraländervisarhennehedersbetygelser, precissom man görinförkungar

  12. Kvinnornas status och förändring över tid: drottningar • Urs ”kungliga” gravar: drottning Puabi • Extra rik grav (c. 2600 f.v.t.) • Drottningarna i Lagaš: och (omkring 2350 f.v.t.) • Baranamtara: egen lantegendom, administrerade Baus tempel, politiskt, ekonomiskt och religiöst aktiv • Šagšag: administrerade stor lantegendom (Baus tempel), ekonomisktochreligiöstaktiv • Gammalakkadisk period: • Drottningen ägde egendomar och hennes betjänt var en av rikets mäktigaste män

  13. Kvinnornas status och förändring över tid: drottningar • Ur III-dynastin (c. 2100-2000 f.v.t.): drottningarna hade inte egna omfattande hushåll; mark och egendom hörde till kungadömet med kungen i toppen. Drottningarna fortsatte att vara aktiva inom ekonomi och religion • Gammalbabylonisk tid (c. 2000-1600 f.v.t.): • Kungariket Mari: drottningen fungerade som kungens ställföreträdare när han var på krigståg • Hennes makt utgick ifrån hennes relation till kungen

  14. Kvinnornas status och förändring över tid: Prästinnor • En-prästinnan: • Kungens dotter var ofta en-prästinna i Ur • De sågs som gemål till den gudom de tjänade • De fick aldrig lämna sin tempelbostad • Exempel: Enḫeduanna – användes politiskt av sin far kung Sargon • Nadītum-prästinnan: • Föregångare: sum. lukur – en och en, var ofta syster till stadsfursten under ED IIIb, kunde gifta sig och få barn • Levde i kloster tillsammans med flera andra nadītum-prästinnor, levde i celibat • Kom från samhällets övre skikt • Var verksamma med att be förbön för sina anhöriga • Hade viss ekonomisk självständighet, hade rätt att ärva sin far

  15. Kvinnornas status och förändring över tid: Prästinnor • Qadištum-prästinnan: • Föregångare: sum. nu-gig, användes som titel på t.ex. Inanna och Ninmaḫ, kung Mesanepada kallades dam nu-gig, ”nu-gigs gemål” • Hade till skillnad från andra kvinnor rätt att ärva sin far • Kunde gifta sig och få barn eller leva ensam och adoptera barn • Ses ofta som amma och ibland i sällskap med barnmorska i texterna • qadištum-prästinnan hade inte så stora tillgångar

  16. Kvinnornas status och förändring över tid: arbetande kvinnor • I för- och protohistoriskt bildmaterial: kvinnor arbetar i trädgårdar och med krukmakeri – förekommer inte i textkällor • Arbetande kvinnor har i regel manliga övervakare • I de äldsta källorna har barnmorskor hög status – får höga ransoner vid palatset • Textilarbeterskor – låga löner • Fler män än kvinnor i ransonlistorna > troligen fanns männens fruar utanför tempel och palats

  17. Slutsatser • Gudinnorna skulle delvis kunna avspegla ett förpatriarkalt samhälle där kvinnan har en starkare ställning än mannen • Gudinnorna är samtidigt inordnade i kungens/patriarkatets syften • Drottningarna tycks ha fått minskad personlig ekonomisk makt över tid • En-prästinnan hade hög status, men användes för sin fars syften • Nadītum-prästinnan hade viss ekonomisk självständighet, men användes för sin fars/familjs syften

  18. Slutsatser • Qadištum-prästinnan hade lägre status än sin sumeriska föregångare nu-gig. Hade vissa ekonomiska möjligheter som vanligtvis bara män hade • Vanliga, arbetande kvinnor tycks ha fått mer stereotypa arbeten över tid, de var underordnade manliga övervakare och de hade lägre lön än män

  19. Referenser, urval • Asher-Greve, Julia M. 1985. Frauen in altsumerischer Zeit, Malibu: UndenaPublications. • Hellman, Eva. 1998. Hinduiska gudinnor och kvinnor: en introduktion, Nora: Bokförlaget Nya Doxa. • Krebernik, Manfred. 2001. “Ninlil”, Reallexikon derAssyriologie 9, 452-461. • Lerner, Gerda. 1986. The Creation of Patriarchy, New York, Oxford: Oxford University Press. • Lincoln, Bruce. 1999. Theorizing Myth: Narrative, Ideology, and Scholarship, Chicago och London: The University of Chicago Press. • Renger, J. 1969. “Untersuchungen zum Priestertum der altbabylonischer Zeit. 2. Teil (Schluss)”, Zeitschrift für Assyriologie 59, 104-230. • Ricoeur, Paul. 1986. “Qu’est-cequ’un texte?”, id. Du texte de l’action Essais d’herméneutique II, Paris: Éditions du Seuil, 137-159. • Steinkeller, Piotr. 1996. “On Rulers, Priests and Sacred Marriage: Tracing the Evolution of Early Sumerian Kingship”, Kazuko Watanabe (ed.), Priests and Officials in the Ancient Near East, Colloquium Mitaka, 1996, Heidelberg: Universitätsverlag C. Winter, 103-137.

More Related