Samverkansprojektet Svensk geoprocess

1. Samverkansprojektet Svensk geoprocess Intensifierad samverkan mellan Sveriges kommuner, SKL och Lantmäteriet

2. Samverkansprojektet Svensk geoprocess Visionen Svensk geoprocess ska möjliggöra leveranser av enhetliga grundläggande geodata för effektivare, enklare och säkrare myndighetsutövning i samhälls-byggnadsprocessen. Detta sker genom fördjupat samarbete och effektivare arbetsprocesser mellan i första hand kommunerna och Lantmäteriet. Ebba Löndahl Åkerman, teknisk lantmätare i Södertälje kommun och medverkande i ERS (Enhetliga ReferensSystem) arbetsgrupp

3. Samverkansprojektet Svensk geoprocess Regeringen har genom beslut den 3 oktober 2013 givit Lantmäteriet i uppdrag att ”påskynda arbetet med att utarbeta enhetliga nationella specifika-tioner för offentlig användning av geodata, samt att stödja kommuner och statliga myndigheter i deras övergång till enhetliga referenssystem.” Uppdraget ska utföras i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

4. Samverkansprojektet Svensk geoprocess, ERS-status februari 2014 ERS (Enhetliga ReferensSystem) målbild är:2014 - samtliga 290 kommuner har infört SWEREF 99 och att ytterligare 60 kommuner har infört RH 2000. 2015 - ytterligare 70 kommuner har inför RH 2000. 2016 - att resterande kommuner har infört RH 2000 före halvårsskiftet.

5. Vad gör vi inom ERS-projektet? Jo, vi hjälper de kommuner, som ännu ej bestämt sig för en övergång till de nya nationella referenssystemen SWEREF 99 i plan och RH 2000 i höjd, att komma igång samt de kommuner som påbörjat en övergång, men inte kommit längre av olika skäl, att komma vidare.

6. Varför SWEREF 99 och RH 2000? • Med SWEREF 99 och RH 2000 skapas en bra grund för säkrare mätresultat, noggrannare kartor, enklare hantering av data, enklare datautbyte med omvärlden, minskade omräknings-kostnader, minskad risk för missförstånd och fel (framförallt i krissituationer). • Rikets nya koordinatsystem SWEREF 99 och höjdsystem RH 2000 är av mycket god kvalité och har mycket god geometri. SWEREF 99 och RH 2000 fungerar som ”felfria mallar” vid jämförelse med andra referenssystem i landet. Härigenom får man en kontroll av de lokala stomnäten i plan och höjd. Bristande homogeniteter och deformationer i stomnäten rätas upp genom en övergång till de nya nationella referenssystemen.

7. Jämförelse mot mallen SWEREF 99

8. Jämförelse mot mallen RH 2000

9. Satellitmätning De nya nationella referenssystemen ger, genom deras höga kvalité och goda geometri, bättre resultat vid satellitmätning (GNSS=Global Navigation Satellite System), som idag blivit en mycket vanlig mätningsmetod i kommunerna. (GPS är det amerikanska GNSS-systemet.)

10. Nationella höjdmodellen (NH)Bild från Gävle kommun • Tillgång till NH, som enbart levereras i RH 2000. • NH ger bl.a. möjlighet att: • - framställa terrängmodeller • - generera höjdkurvor av god kvalitet • - utföra översvämningsanalyser

11. Nationella höjdmodellen (NH) • Till vänster ett område med Fastighetskartans höjdkurvor, ekvidistans 5 m. • Till höger motsvarande område och ett exempel på mjukgjorda höjdkurvor, ekvidistans 1 m, ur NH-laserdata utan efterföljande editering.

12. Exempel på höjdkurvor från traditionell stereobearbetning

13. Höjdkurvor genererade ur laserdata

14. Flygfotografering Samordning av flygfotografering kommuner emellan för bl.a. framställning av ortofoto sker redan idag och kommer eventuellt att samordnas även mellan statliga Lantmäteriet och kommunerna, vilket också torde bli billigare för alla inblandade parter. En förutsättning är att alla parter använder sig av samma referenssystem. I annat fall måste omräkning i efterhand göras till äldre referenssystem, vilket medför extra arbetsinsatser och extra kostnader samt i många fall en försämrad noggrannhet.

15. Geodatasamverkan • Kommuner är i allmänhet beroende av uppgifter från flera håll för den löpande verksamheten men även för analyser och planering. • Genom Geodatasamverkan kan kommuner, som infört SWEREF 99 och RH 2000, enklare och mer effektivt få tillgång till geodata från olika myndigheter. • Organisationer som tillhandahåller geodata är bl.a. Lantmäteriet, Länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet, Sjöfartsverket, Myndig-heten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Jord-bruksverket samt Trafikverket m.fl. • Den 4 mars 2014 hade 160 kommuner gått med i Geodatasam-verkan via samverkansavtal. Se www.geodata.se. • Den årliga avgiften ersätter för många kommuner tidigare årliga avgifter för ett flertal separata avtal. Genom samverkansavtal ingår t.ex. avgifter för SWEPOS Nätverks-RTK, laserdata från NH, GSD-Ortofoto, GSD-Fastighetskartan, ArkivSök m.m.

16. Referenssystembyte är en investering! Ett referenssystembyte bör ses som en investering som ganska snart kan ge vinster i form av minskade kostnader, genom: • kommunens förenklade och utökade datautbyte med omvärlden. Man slipper omräkningar. • säkrare mätresultat vid GNSS-mätning • tillgång till NH-data • kvalitetshöjningen av grundläggande geodata • att kompetens kan avvaras eller delas med andra • minskad risk för missförstånd och dyrbara fel

17. Resurser och kompetens Kommuner med små resurser, och som därför också kanske saknar tillräcklig kompetens om mätning och referenssystem, är troligen de som allra mest borde tjäna på att gå över till SWEREF 99 och RH 2000.

18. Resurser och kompetens Att dra sig för referenssystembyte p.g.a. att kommunen saknar geodetisk kompetens borde inte vara ett skäl att låta bli! Tvärtom! Just därför är det extra viktigt att ta vara på den hjälp som nu erbjuds för att kunna åtnjuta de fördelar som många andra kommuner redan börjat ta vara på efter referenssystembyte.

19. Kompetenshöjning En övergång till SWEREF 99 och RH 2000 har ofta den positiva bieffekten att berörd personal får en kompetenshöjning på köpet. Frågor, som tidigare inte har behövt stötas och blötas, synliggörs nu på ett sätt som gagnar alla som i sitt arbete använder sig av lägesangivelser i plan och höjd.

20. Måste man kunna mycket? Man behöver inte och kan inte heller av olika skäl ha kunskap om referenssystem i varenda kommun. Det viktiga är att man är medveten om vikten av noggrannhet, information och märkning av data samt tar tillvara den hjälp som ändock finns att få. I övrigt räcker det i princip för de flesta handläggare i kommunen att känna till att SWEREF 99 och RH 2000 ger nya koordinatvärden och nya höjduppgifter i förhållande till tidigare referenssystem. Alla nyanställda måste få kännedom om att det funnits tidigare referenssystem i kommunen. Särskilt viktigt är detta vad gäller höjduppgifter, som är betydligt lättare att blanda ihop än koordinatvärden. Det syns inte på en höjduppgift vilket höjdsystem den relaterar till!

21. Hur ska man göra ? • En trolig utveckling är att alla kommuner förr eller senare kommer att införa de nya nationella referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000. Det blir förmodligen inte lättare ju längre man väntar. • En god början är att i första hand ta kontakt med geodatasamordnarna för respektive län och därefter även ta kontakt med Lantmäteriets geodesienhet och/eller kommunexperterna för en genomgång av läget och vad som måste till för att komma igång alternativt komma vidare. Att våga börja kan även ge en större insikt i vad ett referenssystembyte kan innebära i form av positiva följdeffekter.

22. Övergång till SWEREF 99 och RH 2000 I princip består ett referenssystembyte av 3 delar: • Inmätning av strategiskt belägna, varaktigt markerade brukspunkter inför SWEREF 99-övergång. Inventering och sammanställning av gamla mätningar + eventuellt kompletterande avvägningar inför RH 2000-övergång.Lantmäteriets beräkningar/analyser av kommunernas mätdata inför omräkning. • Basgenomgångar, förberedelser för omräkningar, kontakt med bl.a. Lantmäteriet angående registerkarta, LINA-registret m.m., fastställande av datum för byte av referenssystem samt omräkning. Märkning av alla befintliga kartor och hand-lingar med de referenssystem de är upprättade i (om uppgiften saknas), evrevi-dering av punktbeskrivningar samt bortslipning av ev fysiska höjduppgifter. • Information i god tid till alla tänkbara berörda såsom kommunala förvaltningar, statliga myndigheter, företag, projektörer och privatpersoner (t.ex. i samband med bygglov). Det kan ske via utskick, på hemsidan, i mailsignaturen och i samband med leverans av nybyggnadskartor m.m. Information måste även ges framledes till nyanställda om tidigare referenssystem.

23. Är det komplicerat att byta? • Lantmäteriet ställer upp med information och stöd samt beräkningshjälp, eftersom det är ett riksintresse att alla går över till SWEREF 99 och RH 2000. Kommunexperter finns till hands för råd och stöd. • Många kommuner har redan bytt och har tips och råd att dela med sig av. Dessa, i form av olika dokument, finns att tillgå på Lantmäteriets hemsida. • Att vara noggrann är A och O! • Alla kartor/handlingar/baser/filer måste ha angivna referenssystem, på såväl det man skickar ut som det man tar emot från t.ex. konsulter. • Lägg stor vikt vid information till alla berörda, framförallt till bygglov-handläggare och VA-ingenjörer , som under övergångsperioden mellan gammalt och nytt höjdsystem måste vara observanta på höjduppgifter. Nej, det är inte så komplicerat att byta om man bara är noggrann!

24. Vad kan hända om man inte byter? • Även om en kommun bestämmer sig för att behålla sina gamla referenssystem finns det en uppenbar risk att sammanblandning av referenssystem sker, framförallt av höjdsystem även om kartan i planled hamnar rätt på bild-skärmen. • Ju fler kommuner som går över till SWEREF 99 och RH 2000 desto större blir risken att t.ex. utomstående aktörer som projektörer och konsulter tar för givet att RH 2000 gäller överallt. Denna risk blir förmodligen ännu större i de kommuner som saknar kompetens om referenssystem.

25. Redo för SWEREF 99 och RH 2000? Hellre påbörja ett referenssystembyte, som får ta sin tid och kanske behöver mogna inom kommunen, än att inte göra något alls!

26. Samverkansprojektet Svensk geoprocessHemsidawww.lantmateriet.se/Svenskgeoprocesse-postadressSvenskgeoprocess@lm.seTACK!

27. WMS-tjänst Stompunkt -En kravförstudie genomförd inom Svensk geoprocess Anders Alfredsson Lantmäteriet

28. Bakgrund och syfte • Idén med uppdraget är att effektivisera tillhandahållande och öka tillgängligheten till informat­ion om landets stom­punkter. • Minska onödigt dubbelarbete, att nya punkter läggs ut i onödan. • Tids- och kostnadsbesparande i samband med beställning och leverans av stompunktsinformation. • Kommuner ser ett behov av att samla och tillgängliggöra informationen på ett enhetligt sätt, vilket kom fram under seminarieserien Samhällsmätning 2020.

29. Frågeställningar i beställningen • Hur ska man hantera punkter med olika kvalité • Vilket är behovet av metadata • Ersättningsprinciper • Bara hantera punkter i SWEREF 99 och RH 2000 • Hur ska informationen tillgängliggöras – initialt och på sikt • Särskilda krav på gränssnitt och funktionalitet • Vilket ansvar har kommunen och Lantmäteriet kontra användaren av informationen

30. Arbetsform/organisation I arbetsgrupp och referensgrupp ingår deltagare från Lantmäteriet, kommuner, konsulter och Trafikverket.

31. Utmaningar • Förutsättningarna ser mycket olika ut i olika kommuner. • Hur ska debitering av uttag hanteras? • Tillförlitlighet, punkternas kvalité måste vara känd vid uttag. • Att hålla informationen uppdaterad.

32. Upplägg • Samla in synpunkter och kommentarer med hjälp av en enkät samt workshop. • Sammanställa synpunkter och arbeta fram idéer för hur en tänkt tjänst kan utformas. • Arbetet pågick mellan oktober 2013 till och med januari 2014.

33. Synpunkter från enkät och workshop Koordinater för stompunkter finns oftast digitalt Kvalitétsinformationen som lämnas ut varierar kraftigt mellan olika kommuner. De flesta är eniga om att det krävs en gemensam klassningsmall. De flesta leveranser sker manuellt via e-post, några webtjänster finns. De flesta önskar en ”nedladdningstjänst”, alternativt en länk till befintlig tjänst hos kommunen. En del kommuner tar betalt för informationen, de flesta inte. De flesta informerar (skriftligt) om att kommunen endast ansvarar för punkternas läge när de mättes och att användaren har ett ansvar att kontrollera punkterna.

34. En sammanfattning av grundläggande krav • En gemensam specifikation för informationsägarna kommunerna, Lantmäteriet och med målet att även Trafikverkets stompunkter ska ingå. • Alla informationsägares stompunkter ska kunna visas • Respektive informationsägare beslutar om och när de ska tillgängliggöra sin information via tjänsten. • Krav på SWEREF 99 och RH 2000 • Tjänsten ska vara en hämtningstjänst, ej bara ett tittskåp • Ingen betalningshantering i första releasen

35. Krav på innehåll De attribut som anses viktigast att inkludera till stompunktsinformationen är: • Punktnummer • Punkttyp • Markeringstyp • Klassning • Kommun • Aktualitet

36. Resultat • Uppdragets resultat utgörs av en kravspecifikation för en ny WMS-tjänst med stompunktsinformation från Sveriges kommuner och Lantmäteriet, men även med målsättningen att kunna inkludera Trafikverkets information. • Överlämnas till ansvariga för produkt-/tjänsteutveckling inom Lantmäteriet – och utgöra ett viktigt underlag för den slutliga specifikationen av tjänsten. Kravförstudien finns tillgänglig på: http://www.lantmateriet.se/Om-Lantmateriet/Samverkan-med-andra/Svensk-geoprocess/Kravforstudier/Kravforstudie-WMS-tjanst-stompunkt-/

37. Förslag till fortsatt hantering Kravförstudien avslutas och utvecklas vidare i Svensk geoprocess uppdrag Specifikation/Process Stompunkter, vilket innebär: • Att ta fram en dataproduktspecifikation för den gemensamma stompunktsinformationen i plan och höjd. • Att ta fram sammanhållen samverkansprocess insamling-lagring-tillhandahålla för stompunktsinformationen. • Att behandla inblandade parters krav på ekonomiska villkor. Lantmäteriets utvecklingsansvariga bedömer att utvecklingen av WMS-tjänsten startar under 2015.

38. Läs mera om Svensk geoprocess i minifoldern!

39. Samverkansprojektet Svensk geoprocessHemsidawww.lantmateriet.se/Svenskgeoprocesse-postadressSvenskgeoprocess@lm.seTACK!