Hjärtligt välkomna!

1. Hjärtligt välkomna!

2. Energi- och klimatstrategiskt arbetet på Länsstyrelsen i Jönköping Andreas Olsson (100 %), Energi- och klimatstrateg Andreas.olsson@lansstyrelen.se Tfn 036-39 51 57 Stefan Lundvall (40 %), Miljöstrateg (samordnande) Stefan.lundvall@lansstyrelsen.se Tfn 036-39 50 70 Eva Hallström, Energi- och klimatstrateg Tjänstledig 100 % tom 2012-12-31

3. Klimatvisionen Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjningoch inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären 2050. Klimatpropositionen 2009 FOTO: Plattform/Johner

4. Varför en färdplan för klimatet? 2-graders-målet Cancun-överenskommelsen: långsiktiga strategier EU:s färdplan 2011 Klimatpropositionen 2009 FOTO: Mike segar/SCANPIX

5. Regeringsuppdrag Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram underlag till en svensk färdplan • Utsläppens framtida utveckling till 2050 • Med dagens styrmedel • Med scenarier om hur klimatvisionen kan uppnås • Analys av styrmedelsförändringar, sektorsvis och övergripande • Olika sätt att se på nollutsläpp kopplat till sänka • Bevaka läget i internationella förhandlingar och EU-policy • Konsekvensbedömning

6. Frågor som länen väntas besvara inom regeringsuppdraget • Identifiera möjliga åtgärder som når visionen! • Vilka hinder finns för samhälls-omställningen till ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser? FOTO: håkan hjort/Johner

7. A cost-efficient pathway towards 2050 80% domestic reduction in 2050 is feasible • with currently available technologies, • with behavioural change only induced through prices • If all economic sectors contribute to a varying degree & pace. Efficient pathway: -25% in 2020, -40% in 2030, -60% in 2040

8. Våra beslut idag har effekt om 40 år FOTO: HANS GEIJER/JOHNER. IBL Bildbyrå. LENNART AF PETERsens

9. Svenska scenarier visar att visionen är möjlig att nå …och på flera olika sätt • Det finns ett flertal sätt att uppnå visionen • Takten i utsläppsminskningarna måste öka markant jämfört med 1990–2020 • Scenarierna bör tas med en ”nypa salt” för de begränsas av nuvarande normer, bedömningar om teknikutveckling osv.

10. Alla svenska scenarier pekar på … • behoven av energieffektivisering • möjligheterna till fordon som använder el- och/eller förnybara drivmedel • koldioxidavskiljning och –lagring (CCS) Några tar upp att avgörande faktorer är • konsumtionsmönster • tillgången på bioenergi • samhällsplanering • elnät

11. Hur ser omvärlden ut 2050? • Vi tänker oss att Sverige år 2050 är med i en global klimatöverens-kommelse eller att EU ensamt tar ett klimatansvar • Energipriserna stiger mer om EU tar eget klimatansvar. Vid globalt avtal stabiliseras de ungefär på dagens nivå. • Vi ska lösa våra klimatåtaganden utan att öka utsläppen i andra länder. FOTO: ISTOCKPHOTO

12. Visionen om inga netto-utsläpp av växthusgaser • Länens uppdrag är att hitta åtgärder som når så nära noll som möjligt • Naturvårdsverket kommer att räkna • dels på att hela utsläppsreduktionen görs i Sverige • dels att utnyttja internationell utsläppshandel • Naturvårdsverket kommer att räkna på olika alternativ för kolsänkan • Sammantaget blir det en analys av inga netto-utsläpp

13. Transportsektorns utmaningarinklusive arbetsmaskiner • Klimatmål • Färdplan – EU:s vitbok för transporter • Transportpolitikens mål • Bidra till nationellt klimatmål – klimatneutralt till 2050 • Fossiloberoende fordonsflotta 2030 – inte bara drivmedel, kräver även energieffektivisering och transportsnålt samhälle • Oljan en ändlig resurs • Transportsektorn är idag helt beroende av olja • Beroendet av olja gör transportsektorn mycket sårbar • Tekniken räcker inte • Gäller såväl färdplan och EU;s vitbok för transporter, som den svenska transportpolitikens mål • Ett transportsnålt samhälle är nödvändigt • Transportsnålt samhälle bidrar även till andra mål

14. Transportsnålt samhälleenligt Trafikverkets planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan • Täta, gröna och funktionsblandade städer • Förändrat resande • Minskad biltrafik (-20 procent till 2030) • Fördubblat resande med gång och cykel • Fördubblat resande med kollektivtrafik • Resfria alternativ • Minskad tillväxt i flyg • Förändrade transporter av gods • Nolltillväxt i godstransporter på väg • Överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg • Förbättrad logistik • Förändrade konsumtions- och produktionsmönster

15. Energitillförsel • Utmaning: EU:s färdplan visar på nollutsläpp från el- och fjärrvärme år 2050 • Finns det olja, torv, naturgas kvar i länet? • Hur kan dessa ersättas med förnybar energi? Biokraftvärme med CCS ger negativa utsläpp? • Hur kan produktion och distribution effektiviseras? • Hur kan spillvärme nyttiggöras? • Behöver elnäten förändras? • Vilka beslut tas 2012–2020 som påverkar utsläppen 2050?

16. Bostäder och service • UTMANING:50% lägre energianvändning per kvmår 2050 för att nå miljömålet God bebyggd miljö • Varje byggnad har en eller högst två chanser att renoveras energieffektivt till 2050 • Hur kan småhus, flerbostadshus och lokaler få energieffektivare klimatskal och uppvärmning? • Hur kan ventilationen effektiviseras och värmeåtervinning utnyttjas? • Hur kan hushållsel och verksamhetsel effektiviseras? • Hur kan lokalisering av bostäder och service förändras så att bilberoendet minskar?” • Vilka beslut tas 2012–2020 som påverkar utsläppen 2050?

17. Jordbruk • UTMANING: EU:s färdplan visar att metan och lustgas-utsläppen kan minska med nästan 50% till 2050. • Att vända trenden där ökat välstånd ger ökad andel köttkonsumtion har betydelse för lägre utsläpp. FOTO: hans l bonnevier/Johner

18. Jordbruk Störst åtgärdspotential i jordbruket finns för: • Gårdsbaserad stallgödselrötning till biogas, • Förbättrad stallgödselhantering, • Konstgödselspridning på rätt sätt som medför bättre utnyttjande och minskad total användning, Bättre utfodring för högre fodereffektivitet, • Ökad animalieproduktivitet • Är detta de effektivaste åtgärderna? • Vilka hinder finns idag för att de ska genomföras? • Vilka beslut tas 2012–2020 som påverkar utsläppen 2050?

19. Kommuner • Med sin närhet till medborgarna har kommuner en viktig roll att spela. • Vad kan kommunen göra i sin myndighetsroll – vilka åtgärder och aktörer kan påverkas? • Vad kan kommunen göra i sin egen verksamhet? • Vilka beslut tas 2011–2020 som påverkar utsläppen 2050? Nybyggande och renovering fastigheter? Cykelvägar/bilvägar/järnvägar? Lokalisering av näringsverksamhet? • Underlättar översiktsplanen för ett klimatvänligt beteende?

20. Näringsliv • Hur kan vi spara pengar och miljö genom energieffektivisering? • På vilka områden kan vi skapa grön tillväxt och affärsmöjligheter? • Överflytting av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg • Resfria alternativ • Energieffektiva lokaler FOTO: MIKAEL SVENSSON/Johner

21. Vilka hinder finns för samhällsomställningen? Exempel kan vara: • Byggherren bygger, men betalar inte framtida energiräkning • Osäkerhet om ny teknik, framtida energipriser och utsläppsrättspriser ger ”underinvestering” i klimatsmart teknik • För få bekväma alternativ finns till bilen som transportmedel i vår kommun.

22. Identifiera behov av styrmedelsförändringar (pilotlän)! • Befintliga styrmedel som behöver ändras eller förstärkas för att undanröja de hinder som finns för att åtgärderna ska kunna genomföras? • Kan gälla nationella, internationella styrmedel eller lokal styrning t ex genom planering eller tillstånd. • Beslutsrutiner som behöver ändras? • Nya styrmedel?