Välkomna!

1. Välkomna! Chefsdagar Sunne 3 – 4 feb 2011

2. Dagordning 3 feb • SKL 2010-2011 • Beroendecentrum 2011 • Lokala styrdokumenten

3. 2010 Planering/process • SKL baserade sammankomster 16 dgr • Metodplanering - processledare/utbildare sammankomster 12 • Metodstöd – process/metod i kommun sammankomster 18 • Paneringsmöten – Nyckelpersoner/ processledare/VLV sammankomster 12 Lokala styr- och arbetsgrupper sammankomster§ 65 • Chefsdagar 2 dgr

4. 2010 Metoder • Nationella Basutbildning 2 x 4 dgr 380 deltagare • AUDIT/DUDIT utbildning 5 x 1 dgr 106 deltagare • ASI utbildning III+IV 3 x 3 dgr 31 deltagare • HAP utbildning 1 x 1 ½ dgr 26 deltagare • Samordnad Individuell plan 3 x 1 dgr 54 deltagare • MI utbildning (samarbete med Riskbruksproj.) 350 deltagare • AUDIT/DUDIT workshop ½ dag 15 deltagare • ASI workshop 3 x ½ dgr 55 deltagare • ÅterfallsPrevention workshop 1 x ½ dag 15 deltagare • MI – fördjupningsdag 4 x ½ dag VT 4x 1dag HT 100 deltagare • MI-träningsgrupper 8 grupper • MI – metodstödjarutbildning 1 dag 11 dagar

5. MI- utbildning/fördjupningsdagar -Ann-Sofie Nordenberg Metodutvecklare ANA/ASP Karlstad -Stefan Löwenborg Kurator Alkpol Säffle -Sune Holmberg Behandlingskons. Nexus Karlstad ASI- utbildning/workshops -Anneli Koivuniemi Enhetschef IFO Kristinehamn -Leif Martinsson Processledare BC/Värmland HAP – HaschAvvänjningsProgram -Ann-Sofie Nordenberg -Leif Martinsson ÅP- ÅterfallsPrevention -Håkan Fielding Kurator ANL Kristinehamn -Per Jörnmyr Kurator VC Gripen Karlstad Samordnad Individuell Plan -Elisabet Aass Jonsson Enhetschef Vård/omsorg Karlstad -Wiktoria Granath Ssk Psykiatrin Kristinehamn AUDIT/DUDIT -Anneli Koivuniemi -Leif Martinsson Utbildartrupp

6. KUNSKAP TILL PRAKTIK Regeringen –SKL 2008-2010 2011-2013

7. PLAN FÖR GENOMFÖRANDE • BYGGA VIDARE PÅ PLATTFORMEN • FOKUS SPECIFIKA BEHOV/FÖRUTS. • FOKUS 5 OMRÅDENA • EK.STÖD > 2012 • FÖRDJUPNINGSUTBILDNING • INLEDA SAMARBETE FoU/UNIVERS.

8. FEM OMRÅDEN • Struktur, lokal, regional, nationell • Modeller samverkan-samarbete • Brukarmedverkan-brukarinflytande • Metoder uppföljning, individ-grupp • Fortsatt kompetensstöd

9. FORTSATT KOMPETENSSTÖD UTBILDNINGARMETODSTÖDIMPLEMENTERINGSSTÖD

10. UTVECKLA SYSTEM • SAMVERKAN • BRUKARMEDVERKAN • UPPFÖLJNING

11. BRUKARMEDVERKAN INDIVID VERKSAMHET STRUKTUR

12. MEDSKAPARE BRUKARRÅD BRUKARREVISION FOKUSGRUPPER BRUKARPANEL BRUKARENKÄT INTERVJU-MÅNGBESÖKARE

13. UPPFÖLJNING-Av verksamhet och resultat-Samarbete med Universitet och FOU

14. Beroendecentrum 2011 Lokal- och verksamhetsförändringar • Flytt 4 april till nya psykiatrihuset i Karlstad • Utökad möjlighet och tillgänglighet till psykiatriska resurser och övrig sjukhusvårdande behov • BC grundskonstruktion kvarstår - HVB-hem med psykiatrisk öppenvård dygnet runt. • Planerad utökning av verksamhet med metadoninställningar för Värmlands län

15. Gruppdiskussion Med utgångspunkt från det ni hittills har hört under förmiddagen; -något som är bra -något som är mindre bra -saker som är oklara/behöver förtydligas? Diskussion styrgruppsvis

16. BC (återkoppling av gruppuppgifter) Ser positivt på metadon behandling centralt, få plocka hem personer från Uppsala (norra) Tillgång till fast läkare (norra) Avståndet till BC, flytten blir bättre (norra) Viktigt med tydliga rutiner kring läkemedelsbehandling (norra) Bra att BC även har tillnyktring (östra) Orsak till flytt av BC?(östra) Hur ser beläggningen ut på BC? (östra) Bättre förutsättningar i och med flytten till Karlstad (CI+II) Läkarkontinuiteten (CI+II) Inga slutenvårdsplatser (CI+II) Metadoninställning, varför? (CI+II) Forskningen. (CI+II) Om längre tid på BC, ex vis LAB och dubbeldiagnoser, vems ansvar? Vem bekostar? (västra/södra)

17. Något som är bra Bra modell och struktur i länet (östra) Tydlig arbetsprocess skapar delaktighet (östra) Vård och stödsamordning en modell (östra) Kunskap till praktik ett toppenprojekt (CI+II) Samarbetet kring samma frågor, möten och få nedskrivet rutiner och klargörande vems ansvar. Tydligt med ett lokalt styrdokument.

18. Något som är mindre bra Ändå viss svårighet att ge förutsättning i verksamheten ex vis utbildning m m (östra) Vårdvalet, andra skall in i jobbet (östra) ”Tar tid” (östra)

19. Oklarheter/frågor att förtydliga • Brukarmedverkan – hur? (västra/södra) • Implementering och förankring av lokalt styrdokument - hur? (västra/södra) • Vid utskrivning krävs gott samarbete lokalt – hur kan det bli bättre? (västra/södra) • A och O med regelbunden samverkan ex soc/psykiatri till vardags! (västra/södra) • Utmaning att hålla dokumentet levande (norra)

20. Chefsdagarna mars 2010 Vad uttrycktes (3 bilder)

21. Chefsdagarna 2010 org.skiss Landstinget I Värmland Liv Länsövergripande Styrgrupp Politisk/Tjänstemän Värmlands Läns Vårdförbund VLV Projektgrupp: Nyckelpersoner Processledare Utbildare Metodstödjare SKL Nationellt Brukarråd ? Lokala styrgrupper Primärvård Psykiatri Socialtjänst

22. Framgångsfaktorer styr/arbetsgrupper (mars 2010) Det tar tid att jobba fram nya arbetssätt och samverkan (norra) Bra att ha ”case” att jobba utifrån (östra) Jobba i separata arbetsgrupper ( Arvika, Årjäng, Eda) i ett distrikt men vid samma tid och plats för att underlätta kommunikationen mellan grupperna. Varje arbetsgrupp har en egen ordförande (västra) Klar tidsplan och tydlig återkoppling mellan styrgrupp och arbetsgrupp (västra) Tydligt uppdrag från styrgruppen (centrala) Viktigt att man ser sig som representant för sin verksamhet, att uppdraget inte är personbundet. Skicka ersättare om man inte kan delta själv.(centrala)

23. Svårigheter (mars 2010) Vi behöver rubriker för det lokala styrdokumentet, en grundmall att arbeta med. Viktigt med tydligt uppdrag från styrgruppen till arbetsgruppen, en tidsplan att hålla sig till och hur kommunikation och återkoppling styrgrupp/arbetsgrupp sker Problem att allmänmedicin inte är med Hur sätta in nya i arbetet samtidigt som det inte får bli upprepningar hela tidn för de som varit med länge? Separat info för nya? Olika förutsättningar i olika kommuner inom samma distrikt – hur lägga upp arbetet?

24. Lokala styrgrupperna-arbetsgrupperna • 65 sammankomster 2010

25. Lokala styrdokumenten Grupparbete i styrgrupper • Genomgång av era godkända dokument – reviderings- och implementeringsplan. • Vad har varit; svårigheter/vinster? Har arbetet lett till förändringar? Goda exempel? Reflektioner kring framtagandet av dokumentet • Presentation av 2 områden

26. Länsdokumentet – förslag till mall för arbetsgruppernas arbete(Redovisningsområden för styrgrupperna) Prevention och tidiga insatser Bedömning och dokumentationVästra Gemensamma begrepp Gemensam genomförandeplan Södra Psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Abstinensbehandling Östra Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende Barn till föräldrar som har missbruks och beroendeproblemCI Gravida kvinnor med missbruks- och beroendeproblem Samsjuklighet CII Neuropsykiatriska funktionshinder Läkemedelsberoende Norra

27. Gruppredovisning lokala styrdokument

28. Västra • Få nyckelpersoner från landstinget, speciellt allmänmedicin. Stor arbetsgrupp, delades upp. • Mötena för genomgång/implementering kommer ske i resp mindre kommun styr+arbetsgrupp. • Revidering av dokumentet sker senast 120630. Stora gruppen träffas för avstämning i slutet av detta år.

29. Forts västra • Balansen mellan att låta implementeringen ta tid och samtidigt börja arbeta nu med det som är bestämt. • Prevention och tidiga insatser • Bedömning och dokumentation

30. Västra - Grums • Grums – kommunen varit långt före allmänmedicin. Finns tydliga styrdokument. Träffas 1 g/mån allm med/soc tj i medicinskt bedömningsteam. Finns en koordinator som håller ihop det hela. Det behöver inte vara ngt problem med olika huvudmän. • Kommunstyrelsen fattat beslut om det lokala dokumentet. I mars träffas arbetsgruppen för att lägga en plan för det vidare arbetet. Koppla NÄSAMgrupperna till det fortsatta arbetet. • Brukarmedverkan – synpunkter; viktigt med gemensam individuell plan • Svårigheter – att få AUDIT/DUDIT att användas.Kan det ligga i väntrummet/rättas själv?

31. Forts västra - Grums • Gemensamma begrepp • Gemensam genomförandeplan

32. Östra • Implementering på resp arbetsplats. Behövs en hel del revidering. Dokumenten har skickats till de privata vårdcentralerna och de kommer också bjudas in till arbetsgruppen. Arbetsgruppen kommer träffas i maj och november, styrgruppen augusti. • Bra att ha ett länsdokument att utgå från • Skapat kunskap och förståelse för varandras arbetsområden. Ökad tydlighet kring vem som gör vad. • Filipstad – läkare kommer till soc tj • Tagit tid

33. Forts östra • Psykosocial behandling Vc Egen psykosocial behandling eller i samarb m soc tj eller psyk Soc tj MI ÅP 12 steg Psyk vid komplicerad beh • Abstinensbehandling

34. CI+II Bra Att det i ett gemensamt dokument finns kontaktvägar. Att vi har ett gemensamt ansvar för tidig upptäckt. Faxmallar bra, samordnad individuell plan. På vc samt soc tj Kil är medarbetare informerade. Utbildning har genomförts i AUDIT samt missbruk/beroende + Campral/Revia. Ökad kunskap, tydlighet, medvetenhet. Planering finns för gemensamt möte allmänmedicin och soc tjänst med info och översyn av dokumentet. Planering finns för avstämningsmöte styrgrupp Revidering början av nästa år (Kil) eller senare delen av 2012 (Hammarö). Karlstad kommer ha en snabb revidering (snarast). Styrgruppen kommer träffas först och ge arbetsgruppen uppdrag att revidera vissa områden. Problem för allmänmedicin att personer finns på flera ställen, svårt att få grepp på alla olika enheter/vårdcentraler Mycket olika förutsättningar i implementeringsprocessen, lättare i en mindre kommun/mindre verksamhet. Finns t ex 11 vårdcentraler i Karlstad/Hammarö. (9 i Karlstad, 2 Hammarö)

35. Forts CI+II Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende Svårigheter för kranskommuner till Karlstad att få tillgång till behandling. Kommer lösas via den länsgemensamma beroendemottagningen? (Norra - egen öppenvårdenhet gör utredning och insättande av behandling + samverkansavtal med fyra kommuner inkl samverkan/sekretess) Barn till föräldrar som har missbruks och beroendeproblem Anmälningsplikten, utredning. Finns egen barngrupp i Kil, F-haga samarbetar med Karlstad eller Kil. Gravida kvinnor med missbruks- och beroendeproblem AUDIT inarbetat Handlingsguide för gravida – inte formellt beslutat, gäller endast Karlstad Samsjuklighet Flödesschema Kil/Forshaga Viktigt att skilja alk nark olika ansvarsområden allm med och psykiatri Betoning ind plan

36. Norra • Styrdokumentet ännu inte taget, styrgruppen haft svårt att träffas. Kommer träffas 28 feb. Behov finns av revidering, arbetsgrupp o styrgrupp. Revision 1 g/år, fortsatta möten styr- och arbets-grupp 1 g/termin? • Bra utgångsläge, fanns en grupp i MIKAprojektet kring samverkan, bra klimat för samverkan både i styr och arbetsgrupp. Lätt att implementera i en liten kommun (jfrt m Karlstad). • Alla lämnat in text. Haft en dokumentationsansvarig/sekreterare. • Bra att det finns direktiv om att man ska samarbeta. Ex vis om promillegränser – vems ansvar. Viktigt att få med allmänmedicin. Samordnad individuell plan fortsatt viktig fråga. Hur ska vi dokumentera?

37. Forts Norra Neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk/beroende Behöver revideras utifrån överenskommelse allmänmedicin/psykiatri Läkemedelsberoende Övsk allm med/psyk Samordnad individuell plan Apotekspersonal skyldig att anmäla överförskrivning till Socialstyrelsen (ny förordning)

38. Dagordning 4 feb Brukarmedverkan – ex BC Örebro Uppföljning – ex Socialtjänst Umeå Metoder – Kunskap till Praktik Värmland ASI-statistik Beroendecentrum Värmland

39. Brukarmedverkan -Hur kommer ni att organisera brukarrevision av det lokala dokumentet? -Har ni fungerande brukarmedverkan idag i verksamheten? -Vilken typ? -Vad behöver ni utveckla? -Går det att lösa lokalt eller behöver vi tänka regionalt? -Vilket stöd behöver ni från "kunskap till praktik" -Möjlighet till samarbete kommuner-landsting

40. Uppföljning -Har ni fungerande uppföljning idag? -Vad har ni behov att göra  uppföljning på? -Vilken nivå? Ind-grupp-verksamhet -Vilka förutsättningar har ni? -Vilket stöd behöver ni från "kunskap till praktik" -Möjlighet till samarbete kommuner-landsting

41. Definition implementering De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet. 41 41

42. Vilka ska gå utbildning/få metodstöd? All personal/så många som möjligt Motiverande samtal (MI), och AUDIT/DUDIT Personal som kommer i kontakt med/arbetar med målgruppen Basutbildning riskbruk, missbruk, beroende Personal som arbetar med utredning/bedömning av personer med missbruk/beroende Addiction Severity Index (ASI) Personal som arbetar med behandling/specialiserad vård för missbruk/ beroende Återfallsprevention (ÅP) Haschavvänjningsprogram (HAP)

43. Beroendecentrums Klienter Jan 2009-Jan 2011 66 klienter utifrån ASI-grundintervju 19 kvinnor 46 män Exkl bortfall (15 klienter 2009, 19 klienter 2010)

44. Fysisk hälsaFamilj/relationerAlkohol/NarkotikaPsykisk hälsa

45. Klientgruppen Åldersspann 18-24 år 32% 21st 25-44 år 38% 25st 45-65 år 27% 18st 66- 3% 2st Könsfördelning Män 71% Kvinnor 29% Civilstånd Gift/sambo 20% Ensamstående 80%

46. Fysisk hälsalångvariga skador eller sjukdomar C1 Män 62% Kvinnor 56% Totalt 60% Får hjälp för problem med fysisk hälsa Nej 80% kvinnor 72% män 83% Inlagd på sjukhus för skador och sjukdomar 6 ggr Män 25% Kvinnor 12%

47. Fysisk hälsa forts. Problemdagar med den fysiska hälsan, senaste 30 dgr 15-30 dgr 37% män 34% kvinnor 44% Problemdagar 1-30 dgr Män 60% Kvinnor 50%

48. Alkohol och Narkotika Dominerande problem – preparat (E30) Alkohol 37% Opiater 4% Cannabis 3% Alkohol och något preparat 11% Fler än ett preparat 42% Överdoser och delirium Narkotika 16st Alkohol 12st

49. Alkohol och Narkotika Slutenvårdsbehandlats för alkoholmissbruk tidigare 1 till 5 ggr 47% Fler än 5 ggr 9% Öppenvårdsbehandlats för alkoholmissbruk tidigare 1 till 5 ggr 38% Fler än 5 ggr 9% Slutenvårdsbehandlats för narkotikamissbruk tidigare 1 till 5 ggr 45% Fler än 5 ggr 11% Öppenvårdsbehandlats för narkotikamissbruk tidigare 1 till 5 ggr 47% Fler än 5 ggr 3%

50. Familj och umgänge Utsatta för misshandel tidigare i livet -Psykisk misshandel Män 49% Kvinnor 67% -Fysisk misshandel Män 31% Kvinnor 50% -Sexuell misshandel Män 2% Kvinnor 33%