Nedsatt hörsel

1. Nedsatt hörsel • Informationen har i allt väsentlig hämtats på webben: 1177 Vårdguiden, Nedsatt hörsel • Problem med hörsel brukar delas in i två grupper: • Ledningshinder • Neurogen nedsättning (skador i innerörat, hörselnerven eller hörselcentrat i hjärnan

2. Ledningshinder • Ett ledningshinder orsakas vanligtvis av sjukdomar i ytterörat, trumhinnan, hörselbenen eller mellanörat. • Det finns olika orsaker till att man har ett ledningshinder i örat, t.ex.: • vaxpropp • öroninflammation • öronkatarr • skador på trumhinna och hörselben • otoskleros, en sjukdom som gör stigbygeln orörlig och ger missbildningar i ytter- och mellanörat.

3. Vaxpropp i örat • Öronvax är oftast mjukt och tillverkas av körtlar i yttre delen av hörselgången. Vaxets uppgift är att hålla hörselgången ren. Vaxet rinner långsamt ut och tar med sig skräp. Hos en del människor blir vaxet segare när det kommer vatten i öronen. • Man kan ha en ovana att peta in vaxet med fingret, handduken eller med en bomullspinne. Om det blir helt tätt av en vaxpropp, blir hörseln sämre. Ett tidigt tecken kan vara att det slår lock när man har duschat, eftersom vattnet fångats upp av vaxproppen. • Apoteket har spray som kan hjälpa vid vax i örat. • Jag använder en bomullspinne doppad i sprit, vrider den åt rätt håll och torkar försiktigt av där hörselproppen suttit och något lite in i yttre delen av hörselgången. Det håller rent och rättar till ev. klåda. Detta gör jag ca 2 gånger i veckan + avtorkning på kvällen + efter dusch med torr bomullspinne. • Håll hörselproppen ren!

4. Öroninflammation • Öroninflammation är en infektion i mellanörat. • Infektionen orsakas av bakterier eller av virus och det är framförallt barn som får den. Om man har en öroninflammation kan varig vätska samlas i mellanörat och man får då tillfälligt nedsatt hörsel. • I de flesta fall läker infektionen ut på ett par dagar. Ibland kan det finnas kvar vätska bakom trumhinnan ganska länge efter en öroninflammation, då tar det ett tag innan hörseln kommer tillbaka. • Det är ovanligt men efter många öroninflammationer kan trumhinnan bli permanent skadad och hörseln nedsatt. • Ibland, men det är mycket ovanligt, kan en öroninflammation sprida sig till innerörat. Då kan man få hög feber och yrsel.

5. Öronkatarr • Har man öronkatarr, så kallad sekretorisk otit, samlas vätska bakom trumhinnan och det kan ge sämre hörsel. Detta händer oftast i samband med förkylning eller efter öroninflammation och är särskilt vanligt hos barn. • Utrymmet innanför trumhinnan, det vill säga mellanörat, ska normalt vara fyllt med luft. Varje gång man sväljer eller gäspar förs ny luft in i mellanörat från svalget via örontrumpeten. • Om slemhinnan i örontrumpeten svullnar, kommer det ibland för lite luft till örat. Det blir undertryck, vätska bildas och fyller helt eller delvis mellanörat. Följden blir att trumhinnan inte blir lika rörlig, ljudvågorna dämpas, och hörseln blir sämre. Det kan kännas som om man har lock för örat. Oftast försvinner vätskan ganska snart av sig själv, men om den blir kvar länge, blir den seg. När besvären behandlats hör man bra igen. • En liknande effekt på örat kan man känna i ett flygplan när det går ner för landning. Trumhinnan kan bli indragen och om man inte lyckas tryckutjämna kan vätska fylla ut mellanörat.

6. Skador • Slag på örat eller huvudet kan orsaka hål på trumhinnan och sämre hörsel tills hålet har läkt. • Våld mot örat eller huvudet kan också ge skador på kedjan av hörselben. Detta kan till exempel inträffa av en örfil eller när en fallande vattenskidåkares öra slår mot vattenytan. • Det vanligaste är att städet hoppar loss från stigbygeln. Detta behöver så småningom opereras för att hörseln ska bli bra igen. Samtidigt kan man också få skador på innerörat eller på ovala fönstret mellan mellanörat och innerörat. Därför är det viktigt att bli undersökt om man hör sämre efter våld mot huvudet

7. Otoskleros • Otoskleros innebär att stigbygeln och förbindelsen mellan mellanöra och inneröra blir allt mindre elastisk. Benvävnad växer in över ovala fönstret. Det är stigbygelns bottenplatta som sitter i ovala fönstret som så småningom fastnar och inte rör sig. Ljudet kan då inte ledas in till innerörat. Man kan också få otoskleros i innerörat. • Otoskleros är ovanligt, men är en av de vanligaste orsakerna till ärftlig hörselnedsättning. Otoskleros är väldigt ovanlig hos barn, men den kan visa sig i tidig vuxenålder. Det är framförallt kvinnor som får sjukdomen. • Själv har jag otoskleros på höger öra: • Vid operation hackas ben bort så att kanalen vidgas och ovala fönstret tas bort, ersätts med en hudbitoch förbinds med städet med ståltråd eller liknande. • En annan metod är att borra hål i ovala fönstret, sticka in en kolv och förbinda denna med städet

8. Orsaker till att nervsystemet i örat blir skadat • Sjukdomar, häftiga slag mot huvudet eller något i den yttre miljön, exempelvis buller, kan skada nervcellerna i snäckan, hörselnerven eller hjärnan. • Det är ofta allvarligt när delar av det nervsystem som sköter vidarebefordran av "hörselimpulser" till hjärnan skadas. • En skadad nerv kan oftast inte bli frisk igen.

9. Bullerskador • Om man utsätts för buller kan de små nervcellerna i snäckan skadas för alltid. Hur allvarliga problem man får med hörseln beror på hur omfattande skadorna har blivit. • Hur man reagerar mot buller är mycket individuellt. Buller är ljud man inte tycker om. Var de oönskade nivåerna ligger, varierar från person till person. Man kan även få hörselskador av kraftigt ljud som man tycker om. • Både en plötslig smäll eller långvarigt buller kan skada hörseln tillfälligt. Det brukar börja med en tillfällig hörselnedsättning som förbättras efter timmar, dagar eller veckor. • Vid upprepade smällar eller upprepat starkt ljud, till exempel från rockkonserter eller ljud i hörlurar, hinner inte örat återhämta sig utan den nedsatta hörseln kan bli bestående.

10. Hörselnedsättning på grund av buller • Om man utsätts för långvarigt buller genom sitt arbete kan hörselskadorna också bli bestående. • Hur allvarliga besvär man får beror på ljudbelastningen: Ljudnivån, hur många timmar per dag och vecka man är utsatt för bullret och hur många år som det pågår. • Ljud som kommer plötsligt och är övergående, så kallat impulsljud, kan vara farligt för hörseln. Nervcellerna i snäckan kan skadas direkt och hörselnedsättningen kan bli bestående. Ibland är ena örat mest utsatt. Impulsljud kan komma från skjutvapen, knallpulver, instrument, verktyg, plåtbearbetning, maskiner eller fyrverkerier. • Om man har fått hörselnedsättning på grund av buller anses man lättare kunna få ytterligare hörselnedsättning, antingen på grund av medfödd känslighet eller på grund av skadorna, och därför ska man vara extra noga med att skydda sig mot högt ljud.

11. Rubbningar i blodcirkulationen • Om innerörat för längre eller kortare tid får försämrad blodcirkulation skadas hårcellerna i snäckan. • Hörseln kan bli dålig en kort tid eller för alltid. • Balanssinnet kan då också få skador

12. Hörselorganen åldras • Kroppen och hörselorganen åldras • Trumhinnan och hörselbenen blir mindre elastiska ju äldre man blir och därmed ledningen av ljudet genom mellanörat • Antalet hårceller i snäckan kan minska med åren • Antalet nervceller i hörselnerven och hjärnan minskar med åren

13. Menières sjukdom • Om man har Menières sjukdom får man yrselattacker som varar några timmar åt gången. • Sjukdomen beror på för mycket vätska och salter i innerörat. • Samtidigt med yrselattackerna har man sus i örat, och tryckkänsla. Hörseln kan variera. • Symtomen från örat sitter vanligen i längre tid än yrselanfallen. • När åren går brukar yrselanfallen lugna sig, men hörseln blir ofta sämre. Vanligtvis får man sjukdomen på ett öra. • Sjukdomen kan behandlas på många olika sätt, men så småningom kan man behöva hörapparat.

14. Tinnitus

15. Tinnitus • Ett inre oljud - Normalt ett ihållande högfrekvent tjut (brus) – variationerna är stora • Orsaker till tinnitus är inte helt kända • ”Skadan” ligger sannolikt inte innerörat utan längre in. I nervtrådar eller i hjärnan. • Hjärnan verkar vara mest sannolik. Skador eller mycket hög förstärkning med ”rundgång” (återkoppling) kan vara en möjlighet. • Rundgång kan ske på olika sätt och därmed med olika frekvenser alternativt brus. • Cirka 15 % av svenska folket har tinnitus, i olika grad. De flesta har inte så stora besvär • Är irriterande men måste accepteras.

16. Tinnitus – Orsaker • Hörselnedsättning – vanligaste orsaken • Buller • Stress och depression • Sjukdomar • Virusinfektioner • Biverkningar av läkemedel • Dålig blodcirkulation i örat • Fysiska skador • Muskelspänningar • Felaktigt tandbett