ABC, Föreläsning 1

1. ABC, Föreläsning 1 • Litteraturen • Bakgrund • Förutsättningarna • Vad är ABC? • Användning av ABC i industrin • Design of ABC system • ABC tekniken • Introduktion av FAB

2. Litteraturen • Gunasekaran´s artikel är produktionsfokuserad men stegen i metoden gäller även logistik • I boken presenteras bla tekniken kring ABC • Resurser • Aktiviteter • Kalkylobjekt • Resursdrivare • Kostnadsdrivare

3. Modern Logistik Kapitel 3.3 och kapitel 10

4. ABC, Föreläsning 1 • Litteraturen • Bakgrund

5. Traditionell mätning

6. Ex Produktkalkyl (Cloetta) DM + MO (% på DM) + DL + TO (detaljerade uträkningar mha kostnadsdrivare) + OH i produktion = Kostnaden Såld Vara (KSV) På detta läggs olika pålägg (mellan 30-50%) som skall täcka AFFO + Distributionskostnader + LFK (Kapitalbindning + riskkostnader) + Vinst = FP

7. Modern mätning

8. Modernare kalkylering • Produkten ska bära sina egna kostnader i form av distributionskostnader: • Små/stora transportkostnader (skillnad mellan olika kontinenter) • Små/stora emballagekostnader (tex kunder i Japan kräver extra emballage) • Små/stora ompaketeringskostnader (tex specialorder) • Små/stora LFK (tex korta GLT i lager)

9. Vad mäter företagen?

10. Logistikostnadsmätning “Perhaps the most important research concerning logistics is in the area of designing efficient and cost effective distribution system. Therefore, a thorough understanding and god performance evaluation of total distribution costs are essential” .(Gunasekaran, 2001).

11. Logistikostnadsmätning “Many firms lack the capability to determine the cost of moving product to market and where potential savings may exist”. (Lalonde etc 1996)

12. Logistikostnadsmätning “The accounting and control of logistics costs will become increasingly important to firm seeking a competitive advantage in the future. Manager will require more accurate and focused costing of logistics functions to ensure profitability and to reflect the total demands placed on the firm.” (Pohlen, 1994)

13. Vad kan mer detaljerad kostnadsuppdelning användas till Figur 6.8

14. Distributionskostnadsanalys Polly (DFP % av tot log kost) 3% 2% 5% 26% 25% 3% 1% 34% 1% Extra sälj insatser pga expo material Paketering, DFP Exponeringsmaterial Intern transport Utlastning Övrigt: Log avd, order mm Trp till CL Lager Trp till kund

15. ABC, Föreläsning 1 • Litteraturen • Bakgrund • Förutsättningarna

16. Kritik traditionella metoder (Cooper & Kaplan) Informationen i ekonomiska rapporter är till liten hjälp för ansvariga i strävan att reducera kostnaderna och att öka produktiviteten på grund av att informationen endast har liten anknytning till företagets verksamhet.

17. Kritik traditionella metoder (Cooper & Kaplan) De produktkostnader som erhålles (beräknats) är snedvridna, vilket kan leda till dåliga och kanske rent av felaktiga beslut. Särskilt bristfälliga är de rutiner/metoder som används för att fördela omkostnader till produkterna. De prestations-/ansvarsmått som används får ansvariga att fokusera på kortsiktiga mål.

18. Exempel från ML kap 10 Distributionsföretaget Stabilos totala distributionskostnader är 2 MSEK och omsättningen är 20 MSEK. De använder ett distributionskostnadspålägg på 10%. Plåtskåp Elektronikkomponent Stort och tungt Litet och lätt Dyra trp Billiga trp Stor plats i lager Liten plats i lager Svårt att hantera Lätt att hantera Kräver mycket emballage Kräver lite emballage Inköpspris 500 SEK Inköpspris 1000 SEK Distributionspålägg 50 SEK Distributionspålägg 100 SEK Är detta rimligt?

19. Förutsättningar Mitt forskningsarbete visar tydligt att Logistik Controller behövs i framtiden. Idag vet företagen inte vad man ska använda all information till. Många Logistikchefer är mer ”Doers” än analysintresserade. Vi lutar oss på befintlig produktionsorienterad teori. Därför måste ni lära er den.

20. Olika typer av ABC-system • Den valigaste användningen av ABC-system är sk tillfällig användning. Detta innebär att man använder ABC för att komma tillrätta med ett problem. • Även parallell och partiell användning kan vara intressant i logistiksystem. Med parallell användning menar att ABC-systemet används kontinuerligt vid sidan av det traditionella ekonomisystemet eller ersätter dessa. (Nehler, 2001).

21. Bra kalkyl TOTALKOSTNADSTÄNKANDE: Alla företagets kostnader måste tas med och fördelas ut RÄTTVISETÄNKANDE: Vid fördelning av kostnaderna måste hänsyn tas till att varje produkt bär de kostnader som den orsakar

22. ABC, Föreläsning 1 • Litteraturen • Bakgrund • Förutsättningarna • Vad är ABC?

23. Historisk utveckling ABC är ingen enhetlig teori. Det finns många olika ABC versioner. Utvecklingen har varit dynamisk. Grunden är det som brukar benämnas aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering. Utmärkande för denna är att företagets samtliga kostnader inkluderas i kalkyleringen och fördelas ända ner till enhetsnivå (enskilt artikelnummer). Kostnaderna fördelas även om det inte kan påvisas att kalkylobjektet (artikelnummer) orsakar dem. Detta har frångåtts i modernare versioner av ABC.

24. ABC annat fokus ABC-kalkylering har ett annat fokus än traditionell kalkylering typiskt representerade av produktkostnader beräknade i enlighet med självkostnadskalkyleringens grundläggande principer (Kaplan et a, 1998). Enligt författarna ovan så riktas uppmärksamheten på problem tex lösamma och olönsamma kunder.

25. ABC annat fokus I logistiksammanhang kan det handla om distributionskostnader till olika kunder, olika orders materialhanteringskostnader mm. I grunden finns det ett effektiviseringsperspektiv (tex kostnadsrationalisering) i ABC-kalkylens grundfilosofi. Detta skiljer ABC-kalkylen från traditionell kalkylering som är mer av förvaltande karaktär.

26. ABC flexibelt verktyg ABC är ett mer flexibelt verktyg än traditionella kalkylsystem. Det ger möjligheter till många slag av analyser tex sammanställningar av kalkylobjektets (tex kunden) kostnader och information om vilka effekterna blir vid ändringar i förutsättningarna (Ax et a, 2005)

27. ABC historik ABC modellen har förändrats från att vara en fullkostnadsmodell med fokus på produktkalkyl till en mer bidragsliknande modell som ska användas för verksamhetsstyrning (Nehler, 2005)

28. Kritiken mot ABC Höga implementeringskostnader Höga kostnader för att underhålla och uppdatera kalkylen Att fördela hur personalens arbetstid fördelar sig mellan olika aktiviteter. Stora datamängder gör att mjukvarusystem blir överbelastade.

29. ABC, Föreläsning 1 • Litteraturen • Bakgrund • Förutsättningarna • Vad är ABC? • Olika ABC-system´s användning

30. Ex användning • Vanligaste användningsområde av ABC inom logistik i Sverige är inom materialhantering (tex kostnader för att hantera olika produkter i lager) • Ex. exjobb inom ABC: • Identifiera livstidslagrade reservdelar (Volvo Car Customer Service) • Kalkylera de löpande MF-kostnaderna för ett nytt artikelnummer (Volvo Lastvagnar) • Undersöka kostnadsskillnader vid hantering av standar- och specialorder på Fagerhults belysning • Utformning och användning av ABC i handelsföretag

31. ABC, Föreläsning 1 • Litteraturen • Bakgrund • Förutsättningarna • Vad är ABC? • Användning av ABC i industrin • Design of ABC system

32. Begrepp RESURSER förbrukas av AKTIVITETER förbrukas av KALKYLOBJEKTET (produkter)

33. GRUNDMODELL RESURSER Resursdrivare AKTIVITETER Aktivitetsdrivare KALKYLOBJEKTET (produkter)

34. Design of ABC system Litteraturen produktionsorienterad Litteraturen går att använda på logistik men det krävs att man förstår sig på logistiksystemet Logistiksystemen är inte lika kartlagda som tex produktionssystemen

35. Design av ABC-kalkyl Identifiera och välj aktiviteter Fördela kostnaderna (resurserna) till aktiviteter Välj aktivitetsdrivare Fastställ drivarvolymer Beräkna kostnaden kalkylobjektet

36. Aktivitet I ABC-kalkylering beaktar man företaget som bestående av en uppsättning aktiviteter. En aktivitet är en arbetsuppgift eller ett arbetsmoment. Aktiviteter är alltså uttryck för olika slag av fysiskt arbete, arbete som utförs när företaget t ex producerar en tillverkningsserie eller utför en kundorder eller ett konsultuppdrag. En aktivitet utgör en finare indelning av omkostnader än vad som är vanligt i den traditionella påläggskalkylen. (Ax et a, 2005)

37. 1. Identifiera och välj aktiviteter • Lämpligt att utgå från de organisatoriska funktioner som finns i företaget tex paketering, interntransporter, hantering, utlastning, externtransporter mfl • Den centrala frågan är vilka och hur många aktiviteter som skall ingå i kalkylen. Rent principiellt är det möjligt att separera samtliga arbetsuppgifter som utförs inom varje funktion i företaget. Det är alltid en avvägning mellan mätkostnad och felkostnad.

38. Mätkostnader kontra felkostnader Mätkostnaden är kostnaden för att utforma, implementera, uppdatera och använda ett kalkylsystem. Felkostnaden är den kostnaden (alternativt förlorade intäkter) som uppstår pga av undermåliga kalkyler (felaktiga beslut tass). Alltså enkelt förklarat, ett enkelt system är billigt men ger ofta sämre precision i kalkylerna.

39. 1. Identifiera och välj aktiviteter, forts Denna del av framtagningen av ABC-kalkylen är en av de viktigaste men också en av de svåraste. Hur många aktiviteter skall vara med?

40. 2. Fördela kostnaderna (resurserna) till aktiviteter Särkostnader – kostnader som faller bort när aktiviteten upphör att utföras tex kostnad för ompaketering Samkostnader – kostnader som orsakas av flera aktiviteter delas mellan olika aktiviteter tex kostnaden för yta. Kostnaderna behöver då delas upp mellan aktiviteterna dvs fördelas. Detta görs med den sk resursdrivaren. Exempel på resursdrivare är antal arbets h för att fördela lönekostnader, yta för att fördela lokalkostnader

41. 3. Välj aktivitetsdrivare Orsak – verkansamband, vilket innebär att konsumtionen av varje aktivitet skall variera med den drivare som väljs Det betyder att det för varje aktivitet som identifieras i princip krävs en separat drivare Ju fler aktiviteter som ingår, desto komplexare och kostsammare blir kalkylerna Ett sätt att reducera antalet aktiviteter är att slå samman aktiviteter som drivs av samma drivare

42. 4. Fastställ kostnadsdrivarvolymer • Kostnaden för ”en enhet” kostnadsdrivare: Totala aktivitetskostnaden Aktivitetsdrivarvolym • Riktmärket för uppskattning av drivarvolymen är att den ska ske under förhållande som råder vid full kapacitet, praktisk maxkapacitet

43. Design of ABC system (Gunasekaran) Objectives of ABC system ABC team Organisational issues Identification of activities Identification of primary cost drivers Activity cost pool Secondary cost drivers Cost object Comparison of product with trad cost Implementation

44. ABC, Föreläsning 1 • Litteraturen • Bakgrund • Förutsättningarna • Vad är ABC? • Användning av ABC i industrin • Design of ABC system • ABC tekniken

45. Exempel på tekniken, godsmottagningskostnad per pall Resurser logistikavdelningen: - 40 st Kollektivanställda (a 800 000 SEK/år) - 18 st Tjänstemän (a 1 000 000 SEK/år) - 20 st Truckar (a 150 000 SEK/år) - 25 000 kvadratmeter Yta (a 300 SEK/kvadratmeter och år) Resurser godsmottagning: - 6 stKollektivare - 1 st Tjänsteman - 3 st Truckar - 5000 kvadratmeter Antal avlastade pall per år är 10 000 st Beräkna artikelnummer 4200 kostnad för godsmottagning (400 pall/år)

46. ABC, Föreläsning 1 • Litteraturen • Bakgrund • Förutsättningarna • Vad är ABC? • Användning av ABC i industrin • Design of ABC system • ABC tekniken • Introduktion av FAB

47. FAB, caset

48. UPPDRAGET • Under den senaste tiden har företagsledningen på FAB börjat intressera sig allt mer för företagets logistikkostnader. Dagens kalkylmetoder har blivit gamla och man har dålig kontroll på hur stora logistikkostnaderna egentligen är. • Man har börjat fundera på att gå ifrån användningen av kit för motorn SM14 till en mer ”traditionell” lagerstyrning med ett beställningspunktsystem av de enskilda artiklarna som ingår i ett kit. Man vill därför bestämma de interna materialförsörjnings-kostnaderna för ett kit med ABC-metoden för att kunna utvärdera om kit-leveranser är bra vid montering av SM14. • För motorn FM12 har man funderingar på att övergå till kit pga av de låga volymerna och att man identifierat en leverantör (3P logistiker) som kan kita motorerna till ett rimligt pris. För FM12 är man intresserad av att beräkna de interna materialförsörjningskostnaderna för det befintliga beställningspunktssystemet med ABC för att kunna jämföra med kit-leveranser.

49. Godsmottagning Materialförråd Vagnsförråd Montering Ankomst Inlagring Lagring Plockning Lagring Montering Flödet

50. Uppgiften Uppgift 1: Rita flödesschema för de båda flödena (SM14 och FM12) Uppgift 2: Utforma en övergripande metod baserad på ABC-kalkylering för beräkning och analys av kostnaderna i nuläget